Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

– Pang, pang!

Svartklädda ungdomar med låtsasgevär kliver in i salen. De föreställer paramilitären och attackerar bönderna på scenen. Ett dramatiskt skådespel om jordbrukare som försvarar sitt territorium öppnar invigningen av Instituto Agroecológico Latinoaméricano María Cano, det latinamerikanska institutet för agroekologi. Skådespelet speglar den realitet som många småbrukare lever i runt om i landet. Den nystartade utbildningen är en del i kampen för fred och rätten till mark.

På skolan, som grundats av småbrukarorganisationen Fensuagro i samarbete med ett universitet, har den första gruppen studenter nyligen påbörjat sin utbildning. Programmet riktar sig till unga jordbrukare, urfolk och afrocolombianer som kämpar för sin rätt till mark, för fred och för rätten att bevara sin kultur. Det handlar om att utveckla och sprida traditionell och ny kunskap i syfte att bygga ett matförsörjningssystem som skapar oberoende och fria småbrukare, och som vårdar miljön och klimatet.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander
Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Neiro Andres Quiñones Zuñiga är 19 år gammal och en av studenterna från regionen Putumayo i södra Colombia. Han förklarar att det handlar om byns framtid.

– Gifterna dödar allt liv. Alla insekter, allt ogräs. Det sprids till vattendragen och dödar fiskarna.

Neiro Andres Quiñones Zuñigas familj har varit jordbrukare i flera generationer. Hans förfäder odlade sin egen mat, något som blivit allt svårare.

– Med agroekologi kan vi bevara traditionella grödor och leva sundare, säger Neiro Andres Quiñones Zuñiga och tillägger:

– Det handlar om vad vi vill leva i för värld, det viktigaste är vår hälsa, att det finns rent vatten och ren luft.

Skolans rektor, Dana Roáo Avila Lozano, berättar om ett annat problem som industriella tillsatser orsakat i jordbruket:

– Många bönder har förlorat sin mark när de fastnat i skuldfällor efter att ha investerat i den teknik som den ”gröna revolutionen” förespråkar.

Dana Roáo Avila Lozano, rektor på Instituto Agroecológico María Cano i Colombia. Foto: Hanna Helander
Dana Roáo Avila Lozano, rektor på Instituto Agroecológico María Cano i Colombia. Foto: Hanna Helander

Agroekologi innebär att ersätta industriella fröer, gödning och bekämpningsmedel och därmed göra sig oberoende av de stora jordbruksföretagen. Det innebär även att försvara småbrukarnas rätt till mark, en fråga som är central i konflikten i Colombia. I området där skolan ligger börjar nu bönder att återvända efter att ha tvingats på flykt.

– Här skapar vi nya möjligheter för att bygga fred och frihet, säger Dana Roáo Avila Lozano.

Under invigningen av agroekologiskolan varvas tal med dans och slagord. Det går inte att ta miste på att det är en stor dag för småbrukarrörelsen i Latinamerika. Närvaron av sociala ledare och professorer från Nicaragua och Brasilien vittnar om skolans internationella betydelse. Inom det kontinentala småbrukarnätverket Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (CLOC)/ La Vía Campesina finns liknande program i andra länder. Utbildningen är en del av en strategi att stärka rörelsen och matsuveräniteten.

– Men varje skola utgår från den lokala kontexten, säger Peter Rosset, representant från La Vía Campesina.

Utbildningen drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina. Foto: Hanna Helander
Utbildningen i agroekologi drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina. Foto: Hanna Helander

Utbildningen är för ungdomar från småbrukarorganisationer i hela Colombia. Under och efter studietiden förväntas eleverna att fortsätta arbeta i byarna i sina regioner för att stärka den lokala matproduktionen och kunskapen om agroekologi. På så sätt är programmet inte bara till för studenterna själva, utan fungerar som en kraft för förändring i de samhällen de kommer ifrån. Den 2,5-åriga utbildningen är uppdelad i tremånaders-perioder. Varannan period är de på utbildningscentret, och varannan jobbar de i by-gemenskaperna i sina hemområden. Där har de möjlighet att praktisera och sprida kunskaperna vidare.

– Jag vill inkludera många fler, säger studenten Neiro Andres Quiñones Zuñiga och konstaterar att han har en viktig uppgift framför sig.

Text och foto: Hanna Helander

 


Agroekologi

Agroekologi är ett system för matproduktion som bygger på småjordbrukares traditionella kunskap. Syftet är ett hållbart jordbruk där kemikalier ersätts av biologi. Hela systemet för matproduktion tas i beaktning, även ekonomiska och sociala dimensioner. Principen bygger på att efterlikna naturliga ekosystem i matproduktionen för att skapa miljöer som är oberoende av industriella tillsatser, så som bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att växter och djur kompletterar varandra i synergier, kan produktiva ekosystem utvecklas som vårdar miljön och den biologiska mångfalden.

”Den gröna revolutionen”

Den så kallade ”gröna revolutionen” syftar på en rad initiativ som togs i början på 1960-talet för att öka låginkomstländers jordbruksproduktion och få slut på världshungern. Initiativen innebar bland annat utveckling av teknologi, förädlade grödor och en kraftigt ökad användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.