Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Det är gryning i samhället San Agustin Pacayá, på Guatemalas Stillahavskust. Trots den tidiga morgonen står redan ett femtiotal människor vid vägkorsningen och väntar på att dagens vägblockad ska börja. Snart har vägen gjorts oframkomlig av stora stenar, grenar, bildäck och banderoller. Småbrukarorganisationen Comité de Unidad Campesina (CUC), en av de småbrukarorganisationer som Latinamerikagrupperna stödjer, har under många år kämpat för vattnet i regionen. Jorge Gonzalez från organisationen tar megafonen och börjar tala:

– Vi är här för att befria vattnet. De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten. Men vatten är en mänsklig rättighet. Därför är vi här idag! Och vi tänker inte ge upp förrän vi ser resultat!

Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist
Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist

Lokalbefolkningen har sedan år 2005 drivit juridiska processer mot regionens stora plantageägare; bananföretaget Banasa, underleverantör till det amerikanska företaget Dole, och den guatemalanska palmoljeproducenten Grupo Hames. Upprinnelsen till konflikten är att företagen installerat stora pumpar i områdets floder och sjöar som leder om vattnet till deras bevattningsdammar, för trygga plantagernas stora vattenbehov under årets torrperioder. Vattnet som blir kvar i floderna räcker inte till för att täcka lokalbefolkningens vardagsbehov, och än mindre för att de ska kunna bevattna familjernas egna odlingar.

Under regnperioder använder företagen samma pumpsystem för att hälla tillbaka överflödet av vatten i floderna. Detta leder till översvämningar och ödeläggelse av småbrukarnas odlingar och hem. Med spillvattnet följer även stora mängder jordbrukskemikalier tillbaka till vattendragen. Lokalbefolkningen – som i många fall har floden som enda källan – tvingas dricka, bada, tvätta kläder och bevattna sina odlingar med det förgiftade vattnet.

"De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten" säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist
”De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten” säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist

Medan företagarna menar att odlingarna bidrar till utveckling i en av landets fattigaste regioner, hävdar småbrukarna tvärtemot att de bidragit till ökad hunger, fattigdom och miljöförstörelse.

Trots att statliga instanser vid flera tillfällen dokumenterat föroreningarna och den sinande tillgången till vatten, har ännu inga åtgärder vidtagits. Nu är byborna i kommunerna La Blanca, Ocós och Coatepeque trötta på att invänta besked. Genom att hindra plantageägarnas lastbilar att ta sig in och ut ur området hoppas de få till stånd en dialog med representanter från företagen.

I den intilliggande byn Carrizales har byborna blockerat bron över Pacayá-floden. En flod som tidigare var levande och hade ett rikt djurliv. I november 2010 drabbades floden av en omfattande fiskdöd som byborna menar var ett direkt resultat av föroreningar i vattnet.

– Förut fick vi mycket fisk här som vi kunde äta och sälja. Det var en viktig extrainkomst. Nu finns varken fisk eller räkor, säger småbrukaren Ofélia López och tittar uppgivet på det lilla vatten som finns kvar i Pacayá-floden.

Ofélia López och hennes familj kunde tidigare skörda minst två gånger per år. Nu är hon glad om hon kan skörda en gång per år. Något som hon säger är en direkt konsekvens av bristen och kvalitén på vattnet.

Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist
Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist

Många i samhället berättar om utslag och bölder som uppstår vid kontakt med det förgiftade vattnet. Mest utsatta är kvinnor som tvättar kläder och diskar i floderna och barn som badar och leker i vattnet.

– Gifterna dödar oss inte med en gång, säger Ofélia López, men sakta gör de slut på oss.

Även traktens unga som arbetar på plantagen drabbas hårt av användningen av bekämpningsmedel. Småbrukarledaren Jorge Gonzalezs son arbetar på bananplantagen och som pappa är han orolig för sonens hälsa.

– Du skulle se hans utslag, säger han och drar med handen längs med sin högerarm och ner till midjan där sonen har sin machete hängande.

Småbrukaren Jaime Alvarado, Carrizales, Costa sur, Guatemala Foto: Sori Lundqvist
Jaime Alvarado Foto: Sori Lundqvist

Småbrukaren Jaime Alvarado som tidigare tidigare arbetade på företaget Banasa:s plantage vittnar om de stora mängder gift som företaget använder. Framför allt det glyfosatbaserade ogräsmedlet Roundup. Han menar att företaget på senare år visserligen har förbättrat sitt miljöarbete och numera återvinner plastpåsarna som skyddar bananerna från skadedjur. Däremot håller han inte med om att företagen bidrar till samhällets utveckling:

– De säger att de bidrar till utveckling för oss, men det är lögn. Arbetet på plantagen är rena exploateringen och i slutänden är det vi, småbrukare, som får lida av alla gifter de häller över oss.

Text och foto: Sori Lundqvist

Fotnot: Efter mer än ett dygns blockad fick lokalbefolkningen löfte om ett möte med representanter från regering och företag för att inleda en dialog. Mötet har sedan dess skjutits upp och tre veckor efter utsatt datum väntar regionens småbrukare fortfarande på att mötet ska bli av.

Latinamerikagrupperna stödjer sedan många år mayanätverket Waqib’Kej (Coordinación y Convergencia Nacional Maya) som CUC är en del av, i deras politiska påverkansarbete.

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld. Sms:a ”LA 100” till 72980 så bidrar du med 100 kronor eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Engagera dig i vår kampanj Liv utan gift för allas rätt att leva utan jordbruksgifter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika