Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Det är gryning i samhället San Agustin Pacayá, på Guatemalas Stillahavskust. Trots den tidiga morgonen står redan ett femtiotal människor vid vägkorsningen och väntar på att dagens vägblockad ska börja. Snart har vägen gjorts oframkomlig av stora stenar, grenar, bildäck och banderoller. Småbrukarorganisationen Comité de Unidad Campesina (CUC), en av de småbrukarorganisationer som Latinamerikagrupperna stödjer, har under många år kämpat för vattnet i regionen. Jorge Gonzalez från organisationen tar megafonen och börjar tala:

– Vi är här för att befria vattnet. De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten. Men vatten är en mänsklig rättighet. Därför är vi här idag! Och vi tänker inte ge upp förrän vi ser resultat!

Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist
Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist

Lokalbefolkningen har sedan år 2005 drivit juridiska processer mot regionens stora plantageägare; bananföretaget Banasa, underleverantör till det amerikanska företaget Dole, och den guatemalanska palmoljeproducenten Grupo Hames. Upprinnelsen till konflikten är att företagen installerat stora pumpar i områdets floder och sjöar som leder om vattnet till deras bevattningsdammar, för trygga plantagernas stora vattenbehov under årets torrperioder. Vattnet som blir kvar i floderna räcker inte till för att täcka lokalbefolkningens vardagsbehov, och än mindre för att de ska kunna bevattna familjernas egna odlingar.

Under regnperioder använder företagen samma pumpsystem för att hälla tillbaka överflödet av vatten i floderna. Detta leder till översvämningar och ödeläggelse av småbrukarnas odlingar och hem. Med spillvattnet följer även stora mängder jordbrukskemikalier tillbaka till vattendragen. Lokalbefolkningen – som i många fall har floden som enda källan – tvingas dricka, bada, tvätta kläder och bevattna sina odlingar med det förgiftade vattnet.

"De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten" säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist
”De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten” säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist

Medan företagarna menar att odlingarna bidrar till utveckling i en av landets fattigaste regioner, hävdar småbrukarna tvärtemot att de bidragit till ökad hunger, fattigdom och miljöförstörelse.

Trots att statliga instanser vid flera tillfällen dokumenterat föroreningarna och den sinande tillgången till vatten, har ännu inga åtgärder vidtagits. Nu är byborna i kommunerna La Blanca, Ocós och Coatepeque trötta på att invänta besked. Genom att hindra plantageägarnas lastbilar att ta sig in och ut ur området hoppas de få till stånd en dialog med representanter från företagen.

I den intilliggande byn Carrizales har byborna blockerat bron över Pacayá-floden. En flod som tidigare var levande och hade ett rikt djurliv. I november 2010 drabbades floden av en omfattande fiskdöd som byborna menar var ett direkt resultat av föroreningar i vattnet.

– Förut fick vi mycket fisk här som vi kunde äta och sälja. Det var en viktig extrainkomst. Nu finns varken fisk eller räkor, säger småbrukaren Ofélia López och tittar uppgivet på det lilla vatten som finns kvar i Pacayá-floden.

Ofélia López och hennes familj kunde tidigare skörda minst två gånger per år. Nu är hon glad om hon kan skörda en gång per år. Något som hon säger är en direkt konsekvens av bristen och kvalitén på vattnet.

Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist
Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist

Många i samhället berättar om utslag och bölder som uppstår vid kontakt med det förgiftade vattnet. Mest utsatta är kvinnor som tvättar kläder och diskar i floderna och barn som badar och leker i vattnet.

– Gifterna dödar oss inte med en gång, säger Ofélia López, men sakta gör de slut på oss.

Även traktens unga som arbetar på plantagen drabbas hårt av användningen av bekämpningsmedel. Småbrukarledaren Jorge Gonzalezs son arbetar på bananplantagen och som pappa är han orolig för sonens hälsa.

– Du skulle se hans utslag, säger han och drar med handen längs med sin högerarm och ner till midjan där sonen har sin machete hängande.

Småbrukaren Jaime Alvarado, Carrizales, Costa sur, Guatemala Foto: Sori Lundqvist
Jaime Alvarado Foto: Sori Lundqvist

Småbrukaren Jaime Alvarado som tidigare tidigare arbetade på företaget Banasa:s plantage vittnar om de stora mängder gift som företaget använder. Framför allt det glyfosatbaserade ogräsmedlet Roundup. Han menar att företaget på senare år visserligen har förbättrat sitt miljöarbete och numera återvinner plastpåsarna som skyddar bananerna från skadedjur. Däremot håller han inte med om att företagen bidrar till samhällets utveckling:

– De säger att de bidrar till utveckling för oss, men det är lögn. Arbetet på plantagen är rena exploateringen och i slutänden är det vi, småbrukare, som får lida av alla gifter de häller över oss.

Text och foto: Sori Lundqvist

Fotnot: Efter mer än ett dygns blockad fick lokalbefolkningen löfte om ett möte med representanter från regering och företag för att inleda en dialog. Mötet har sedan dess skjutits upp och tre veckor efter utsatt datum väntar regionens småbrukare fortfarande på att mötet ska bli av.

Latinamerikagrupperna stödjer sedan många år mayanätverket Waqib’Kej (Coordinación y Convergencia Nacional Maya) som CUC är en del av, i deras politiska påverkansarbete.

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld. Sms:a ”LA 100” till 72980 så bidrar du med 100 kronor eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Engagera dig i vår kampanj Liv utan gift för allas rätt att leva utan jordbruksgifter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.

Här formas framtidens urfolksledare

Varje helg ordnar organisationen Conaie en ambulerande, politisk ungdomsskola i Ecuador. Detta med finansiellt stöd av Latinamerikagrupperna. Denna helg håller skolan till vid kusten och samlar urfolk från grupperna Puna, Manta och Huancavilca.