Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Det är gryning i samhället San Agustin Pacayá, på Guatemalas Stillahavskust. Trots den tidiga morgonen står redan ett femtiotal människor vid vägkorsningen och väntar på att dagens vägblockad ska börja. Snart har vägen gjorts oframkomlig av stora stenar, grenar, bildäck och banderoller. Småbrukarorganisationen Comité de Unidad Campesina (CUC), en av de småbrukarorganisationer som Latinamerikagrupperna stödjer, har under många år kämpat för vattnet i regionen. Jorge Gonzalez från organisationen tar megafonen och börjar tala:

– Vi är här för att befria vattnet. De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten. Men vatten är en mänsklig rättighet. Därför är vi här idag! Och vi tänker inte ge upp förrän vi ser resultat!

Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist
Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist

Lokalbefolkningen har sedan år 2005 drivit juridiska processer mot regionens stora plantageägare; bananföretaget Banasa, underleverantör till det amerikanska företaget Dole, och den guatemalanska palmoljeproducenten Grupo Hames. Upprinnelsen till konflikten är att företagen installerat stora pumpar i områdets floder och sjöar som leder om vattnet till deras bevattningsdammar, för trygga plantagernas stora vattenbehov under årets torrperioder. Vattnet som blir kvar i floderna räcker inte till för att täcka lokalbefolkningens vardagsbehov, och än mindre för att de ska kunna bevattna familjernas egna odlingar.

Under regnperioder använder företagen samma pumpsystem för att hälla tillbaka överflödet av vatten i floderna. Detta leder till översvämningar och ödeläggelse av småbrukarnas odlingar och hem. Med spillvattnet följer även stora mängder jordbrukskemikalier tillbaka till vattendragen. Lokalbefolkningen – som i många fall har floden som enda källan – tvingas dricka, bada, tvätta kläder och bevattna sina odlingar med det förgiftade vattnet.

"De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten" säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist
”De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten” säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist

Medan företagarna menar att odlingarna bidrar till utveckling i en av landets fattigaste regioner, hävdar småbrukarna tvärtemot att de bidragit till ökad hunger, fattigdom och miljöförstörelse.

Trots att statliga instanser vid flera tillfällen dokumenterat föroreningarna och den sinande tillgången till vatten, har ännu inga åtgärder vidtagits. Nu är byborna i kommunerna La Blanca, Ocós och Coatepeque trötta på att invänta besked. Genom att hindra plantageägarnas lastbilar att ta sig in och ut ur området hoppas de få till stånd en dialog med representanter från företagen.

I den intilliggande byn Carrizales har byborna blockerat bron över Pacayá-floden. En flod som tidigare var levande och hade ett rikt djurliv. I november 2010 drabbades floden av en omfattande fiskdöd som byborna menar var ett direkt resultat av föroreningar i vattnet.

– Förut fick vi mycket fisk här som vi kunde äta och sälja. Det var en viktig extrainkomst. Nu finns varken fisk eller räkor, säger småbrukaren Ofélia López och tittar uppgivet på det lilla vatten som finns kvar i Pacayá-floden.

Ofélia López och hennes familj kunde tidigare skörda minst två gånger per år. Nu är hon glad om hon kan skörda en gång per år. Något som hon säger är en direkt konsekvens av bristen och kvalitén på vattnet.

Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist
Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist

Många i samhället berättar om utslag och bölder som uppstår vid kontakt med det förgiftade vattnet. Mest utsatta är kvinnor som tvättar kläder och diskar i floderna och barn som badar och leker i vattnet.

– Gifterna dödar oss inte med en gång, säger Ofélia López, men sakta gör de slut på oss.

Även traktens unga som arbetar på plantagen drabbas hårt av användningen av bekämpningsmedel. Småbrukarledaren Jorge Gonzalezs son arbetar på bananplantagen och som pappa är han orolig för sonens hälsa.

– Du skulle se hans utslag, säger han och drar med handen längs med sin högerarm och ner till midjan där sonen har sin machete hängande.

Småbrukaren Jaime Alvarado, Carrizales, Costa sur, Guatemala Foto: Sori Lundqvist
Jaime Alvarado Foto: Sori Lundqvist

Småbrukaren Jaime Alvarado som tidigare tidigare arbetade på företaget Banasa:s plantage vittnar om de stora mängder gift som företaget använder. Framför allt det glyfosatbaserade ogräsmedlet Roundup. Han menar att företaget på senare år visserligen har förbättrat sitt miljöarbete och numera återvinner plastpåsarna som skyddar bananerna från skadedjur. Däremot håller han inte med om att företagen bidrar till samhällets utveckling:

– De säger att de bidrar till utveckling för oss, men det är lögn. Arbetet på plantagen är rena exploateringen och i slutänden är det vi, småbrukare, som får lida av alla gifter de häller över oss.

Text och foto: Sori Lundqvist

Fotnot: Efter mer än ett dygns blockad fick lokalbefolkningen löfte om ett möte med representanter från regering och företag för att inleda en dialog. Mötet har sedan dess skjutits upp och tre veckor efter utsatt datum väntar regionens småbrukare fortfarande på att mötet ska bli av.

Latinamerikagrupperna stödjer sedan många år mayanätverket Waqib’Kej (Coordinación y Convergencia Nacional Maya) som CUC är en del av, i deras politiska påverkansarbete.

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld. Sms:a ”LA 100” till 72980 så bidrar du med 100 kronor eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Engagera dig i vår kampanj Liv utan gift för allas rätt att leva utan jordbruksgifter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.