De allra fattigaste i världen lever och arbetar på landsbygden. Det är här hungern är som värst, vattenbristen störst, tillgången till utbildning, hälsovård och försörjningsmöjligheter allra sämst. Det är dem på landsbygden som trots utveckling och tillväxt i landet i övrigt ändå inte lyfts ur fattigdom.

Sedan 2012 arbetar FN med att ta fram en deklaration som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar för att skydda småbrukare och andra som arbetar på landsbygden. Sverige har återigen en chans att bryta sin passiva inställning och aktivt stödja och bidra till att rättigheterna för dessa människor stärks.

Bonden får svårare att klara sig

Det är inte bara en deklaration för världens allra fattigaste. Kränkningar mot landsbygdens befolkning sker över hela världen, så även här i Sverige. Idag får den enskilde bonden allt svårare att klara sig. Jordbruk lägger ner i allt snabbare takt och tillgången till centrala samhällsfunktioner blir allt sämre, med nedläggningen av Sollefteå BB som det kanske senaste exemplet.

Att landsbygden kan fortsätta existera ligger i allas intresse. FN har de senaste åren signalerat att det är helt avgörande för så väl miljön som samhället i övrigt att främja utvecklingen av landsbygden och människorna som lever där. Trots att jordbruksföretagens lobbyverksamhet är enorm så tränger allt mer information fram om hur det industriella storskaliga jordbruket innebär ett akut hot mot hela samhällskroppen, såväl i det globala syd som här i Sverige och Europa.

Att behandla mat som vilken annan handelsvara som helst har visat sig få katastrofala konsekvenser. Framför allt för kvinnor. Dels på grund av att kvinnor utgör majoriteten av världens småskaliga matproducenter och för att kvinnor är de som drabbas värst av hunger och undernäring. Men också för att kvinnor har de ständigt utsätts för dubbel diskriminering. Kvinnor har inte samma tillgång som män till övriga resurser och diskrimineras av lagar gällande ägande av egendom, landrättigheter och arvsrätt.

Situationen på landbyggden har dessutom försämrats de senaste decennierna. Risken för människorättsliga kränkningar har vuxit i samma takt som mark säljs för att ge plats åt storskaliga exportjordbruk eller till utvinning av naturresurser, gruvor eller kraftanläggningar. Många småbrukare har tvångsförflyttas, deras protester har slagits ner med våld och kriminaliseras. Många har fängslats eller bara ”försvunnit”. Livsmedelspriser har dumpats, lokala marknader har ersatts av globala. Förändringarna har allt som oftast skett över huvudet på de som drabbas värst och helt plötsligt är det billigare att köpa det som brukade finnas nästgårds från en annan kontinent.

En deklaration behövs

En ny deklaration skrivs inte för att det inte funnits några rättigheter innan. Deklarationer skrivs för att en viss grupp behöver ett mer omfattande och specifikt skydd för att inte få sina mänskliga rättigheter kränkta. Detta är vad som ledde fram till just kvinnokonventionen, barnkonventionen eller konventionen om avskaffandet av rasdiskriminering.

Vi vill uppmana Sveriges regering att stödja och delta aktivt i det arbete som nu pågår inom FN. Deklarationen skulle innebära ett ökat skydd för en av vår tids allra mest utsatta grupper. De mänskliga rättigheterna måste prioriteras och är helt avgörande för ett hållbart och väl fungerande samhälle. Det globala matsystemet ska först och främst tillfredsställa vår rätt till mat snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag.

Om Sverige vill vara champion i att nå för målen i Agenda 2030, föra en feministisk utrikespolitik och på allvar verka för en hållbar utveckling för människa och miljö är ett aktivt stöd till deklarationen ett avgörande tillfälle att bevisa det.

Zarah Östman Pitaluga, ordförande FIAN Sverige
Karin Ericsson, talesperson mat och mänskliga rättigheter Latinamerikagrupperna
Torgny Östling, ordförande Nordbruk

Skriv under petitionen för antagandet av FN-deklarationen för småbrukares rättigheter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion