De allra fattigaste i världen lever och arbetar på landsbygden. Det är här hungern är som värst, vattenbristen störst, tillgången till utbildning, hälsovård och försörjningsmöjligheter allra sämst. Det är dem på landsbygden som trots utveckling och tillväxt i landet i övrigt ändå inte lyfts ur fattigdom.

Sedan 2012 arbetar FN med att ta fram en deklaration som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar för att skydda småbrukare och andra som arbetar på landsbygden. Sverige har återigen en chans att bryta sin passiva inställning och aktivt stödja och bidra till att rättigheterna för dessa människor stärks.

Bonden får svårare att klara sig

Det är inte bara en deklaration för världens allra fattigaste. Kränkningar mot landsbygdens befolkning sker över hela världen, så även här i Sverige. Idag får den enskilde bonden allt svårare att klara sig. Jordbruk lägger ner i allt snabbare takt och tillgången till centrala samhällsfunktioner blir allt sämre, med nedläggningen av Sollefteå BB som det kanske senaste exemplet.

Att landsbygden kan fortsätta existera ligger i allas intresse. FN har de senaste åren signalerat att det är helt avgörande för så väl miljön som samhället i övrigt att främja utvecklingen av landsbygden och människorna som lever där. Trots att jordbruksföretagens lobbyverksamhet är enorm så tränger allt mer information fram om hur det industriella storskaliga jordbruket innebär ett akut hot mot hela samhällskroppen, såväl i det globala syd som här i Sverige och Europa.

Att behandla mat som vilken annan handelsvara som helst har visat sig få katastrofala konsekvenser. Framför allt för kvinnor. Dels på grund av att kvinnor utgör majoriteten av världens småskaliga matproducenter och för att kvinnor är de som drabbas värst av hunger och undernäring. Men också för att kvinnor har de ständigt utsätts för dubbel diskriminering. Kvinnor har inte samma tillgång som män till övriga resurser och diskrimineras av lagar gällande ägande av egendom, landrättigheter och arvsrätt.

Situationen på landbyggden har dessutom försämrats de senaste decennierna. Risken för människorättsliga kränkningar har vuxit i samma takt som mark säljs för att ge plats åt storskaliga exportjordbruk eller till utvinning av naturresurser, gruvor eller kraftanläggningar. Många småbrukare har tvångsförflyttas, deras protester har slagits ner med våld och kriminaliseras. Många har fängslats eller bara ”försvunnit”. Livsmedelspriser har dumpats, lokala marknader har ersatts av globala. Förändringarna har allt som oftast skett över huvudet på de som drabbas värst och helt plötsligt är det billigare att köpa det som brukade finnas nästgårds från en annan kontinent.

En deklaration behövs

En ny deklaration skrivs inte för att det inte funnits några rättigheter innan. Deklarationer skrivs för att en viss grupp behöver ett mer omfattande och specifikt skydd för att inte få sina mänskliga rättigheter kränkta. Detta är vad som ledde fram till just kvinnokonventionen, barnkonventionen eller konventionen om avskaffandet av rasdiskriminering.

Vi vill uppmana Sveriges regering att stödja och delta aktivt i det arbete som nu pågår inom FN. Deklarationen skulle innebära ett ökat skydd för en av vår tids allra mest utsatta grupper. De mänskliga rättigheterna måste prioriteras och är helt avgörande för ett hållbart och väl fungerande samhälle. Det globala matsystemet ska först och främst tillfredsställa vår rätt till mat snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag.

Om Sverige vill vara champion i att nå för målen i Agenda 2030, föra en feministisk utrikespolitik och på allvar verka för en hållbar utveckling för människa och miljö är ett aktivt stöd till deklarationen ett avgörande tillfälle att bevisa det.

Zarah Östman Pitaluga, ordförande FIAN Sverige
Karin Ericsson, talesperson mat och mänskliga rättigheter Latinamerikagrupperna
Torgny Östling, ordförande Nordbruk

Skriv under petitionen för antagandet av FN-deklarationen för småbrukares rättigheter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion

Nu får det vara slut på våld mot kvinnor!

Nu får det vara nog! Inte en enda till! På internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25:e november delar vi de latinamerikanska kvinnliga småbrukarnas berättelse.

· Opinion