Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Jaime Rendón är biolog med specialisering på kemi och farmakologi. Han är forskare vid institutet för ekologi, fiskeri och oceanografi på universitet Universidad Autonóma de Campeche i Mexiko. Bland annat arbetar han med att mäta förekomsten av kemiska bekämpningsmedel i olika miljöer, som i vatten, jord och hos levande organismer.

– Jag vill få reda på vilka effekter bekämpningsmedlen har på människan. Men det är inte lätt, forskningen kräver specifik och dyr utrustning, säger Jaime Rendón.

Han och hans forskningsteam jobbar med fysiologiska och biokemiska mätningar som kallas biomarkörer, vilka kan visa om en organism blivit exponerad för bekämpningsmedel. Forskarna har hittills bland annat upptäckt negativa effekter hos boende på landsbygden vad gäller deras reproduktiva hälsa.

Jaime Rendón, forskare i biologi på Universidad Autonóma de Campeche i Mexiko. Foto: Earth Negotiations Bulletin
Jaime Rendón, forskare i biologi på Universidad Autonóma de Campeche i Mexiko. Foto: Earth Negotiations Bulletin

Det finns över 3 000 olika bekämpningsmedel ute på världsmarknaden. Just nu håller Jaime Rendón på med ett forskningsprojekt som studerar effekten av ämnet glyfosat. Exempelvis genmodifierad soja, som odlas på många håll i Latinamerika, är specifikt framtagen för att tåla glyfosat. Glyfosat är också det vanligast förekommande bekämpningsmedlet på global nivå.

Jaime Rendón berättar att glyfosat normalt sett har en halveringstid på 60 dagar, men att det bara gäller när det förekommer i mindre mängder och ovan mark, där glyfosaten nås av ultraviolett strålning från solen och mikroorganismer som bryter ner den. När det gäller stora mängder glyfosat under jord, så kan halveringstiden förlängas till 360 dagar.

I porösa jordar och där det finns dräneringshål – som byggs för att vatten inte ska översvämma åkrarna under regnperioder – tränger kemikalierna snabbare och djupare ned i marken än på andra håll. Jaime Rendóns team har undersökt vattnet i delstaten Campeche och funnit glyfosat i grundvattnet, men även i renat vatten.

Glyfosat sprider sig också i luften. I en studie i Mississippi-deltat i USA togs prover av regnvatten där man fann rester av glyfosat i 70 procent av proverna.

– Vi får i oss glyfosat via andningen. En människa andas i snitt åtta liter inandningsluft per minut, säger Jaime Rendón.

Han genomförde en studie i samhället Hopelchén i Mexiko där man fann glyfosat i småbrukares urin. Efter upptäckten skickade den mexikanska hälsoministern dit den federala myndigheten för skydd mot sanitära risker. Deras egna prover visade dock inga spår av glyfosat. Enligt myndigheten hade de tagit prover från samma brunnar som i originalstudien, men för att göra det skulle de ha behövt nycklar från människorna som äger brunnarna. Jaime Rendón gick och frågade lokalborna och ingen av brunnsägarna hade stött på någon från myndigheten.

Just nu planerar Jaime Rendón att utföra en enkätstudie om förekomsten av cancer hos befolkningen i ett område där användningen av bekämpningsmedel är stor. Han menar att det inte går att lita på officiella källor i Mexiko.

– Som du vet sminkar myndigheterna siffrorna för att statistiken ska se bättre ut. Jag litar inte på hälsoministeriet. Det har visat sig tidigare att deras siffror inte är verkliga.

Målet med studien är att kunna se samband mellan olika jordbrukskemikalier och sannolikheten av vissa sjukdomar. Men det är inte helt enkelt. Förutom problemet med korrupta statliga institutioner finns det metodologiska svårigheter i studierna. För det första är cancer multi-faktoriellt; det orsakas alltså av fler än en faktor. För det andra exponeras en människa för minst tio olika kemiska ämnen på en och samma dag, vilket försvårar bevis för att det skulle vara just glyfosat som gett upphov till cancer.

På global nivå har två olika vetenskapliga rapporter om ämnet glyfosat fått stor uppmärksamhet. Den ena är framtagen av Världshälsoorganisationen och säger att glyfosat sannolikt är cancerframkallande. Den andra är framtagen av EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, och menar att det inte är det.

– Glyfosat är skonsammare för miljö och hälsa än alternativen. Men en omfattande användning kan fortfarande påverka känsliga ekosystem, menar Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

EU:s livsmedelsmyndighets ställningstagande kring att glyfosat skulle vara ofarligt är omstritt. I november 2015 skickade 98 erkända cancerexperter ett öppet brev till EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet, där myndighetens slutsats ifrågasattes.

Den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har granskat de två rapporterna och även gjort egna studier. De meddelade i mars 2017 att de anser att glyfosat inte kan klassificeras som cancerframkallande, men att det fortsatt bör klassificeras som skadligt för ögon och liv i vattenmiljö.Tillståndet för att använda glyfosat gäller nu och sex månader från den dag då EU-kommissionen tar emot den europeiska kemikaliemyndighetens yttrande, eller som längst till och med den 31 december 2017. Det slutgiltiga beslutet om klassificering fattas av EU-kommissionen.

– Trots Echa:s yttrande kommer inte Sverige att öppna för onödig ökad exponering för glyfosat för svenska konsumenter.  Vi kommer till exempel att fortsätta begränsa användning av växtskyddsmedel med glyfosat strax före skörd av spannmål. Det har inte funnits några sådana användningar godkända i Sverige och regeringen har nyligen infört ett förbud för glyfosatanvändning i brödspannmål, säger Peter Bergqvist.

Att förbjuda glyfosat inom EU kan dock vara lättare sagt än gjort. Även om det i Sverige finns förbud mot många av de giftigaste bekämpningsmedlen, visar en undersökning som Sveriges Radio gjort, att ett stort antal av samma gifter återfanns i produkter som såldes i butik i Sverige. Den reglering som finns inom Sveriges gränser blir på så vis otillräcklig.

– När det gäller import av foder till djur är det tveksamt om kontrollerna är tillräckliga, menar Peter Bergkvist.

Text: Lari Honkanen och Oscar Barajas

 

Skriv under medborgarinitiativet för att förbjuda det giftiga ämnet glyfosat i EU!

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika