Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

– En kvinna som engagerar sig i socialt arbete ifrågasätts inte. Men tar du plats och konkurrerar om en maktposition, i mitt fall posten som distriktsborgmästare, då börjar de verkliga problemen, säger Vicky Jovani Peña Gonzales.

Vicky Jovani Peña Gonzales är 32 år gammal och bor tillsammans med sin 12-åriga dotter Akemy i utkanten av samhället Malvinas i regionen Piura i norra Peru. År 2018 kandiderar hon till borgmästare, och blir då den första kvinnan i sitt distrikt att ställa upp som kandidat.

Valrörelsen har inletts och smutskastningen likaså. Några av hennes politiska motståndare utmålar henne som en dålig kvinna och en dålig mor. Särskilt stort fokus har lagts vid att hon är frånskild.

– Deras argument är att en kvinna som ‘inte kan hålla ihop sin familj’, inte är lämplig att leda ett samhälle, säger hon och fortsätter:

– De sprider rykten om att vi [kvinnliga ledare] är dåliga mödrar som inte bryr oss om våra barn. De ljuger om att vi träffar män när vi egentligen är på politiska möten. Lögner som är så detaljerade att till och med jag hade trott de var sanna, om jag inte vetat bättre, säger hon och skakar på huvudet.

En vän sade nyligen till Vicky att “det är nu det kommer att visa sig vad du går för” och varnade henne för vad kandidaturen kan komma att innebära för henne, hennes dotter och för resten av hennes familj.

Vicky Jovani Peña Gonzales med dotter Akemy, Peru Foto: Sori Lundqvist
Vicky Jovani Peña Gonzales uppvaktas av dottern Akemy på mors dag 2017. Foto: Sori Lundqvist

Vicky Jovani Peña Gonzales medger att det ibland känns tungt, men hon vägrar att se sig själv som ett offer.

– Tvärtom stärks jag av att, utan falskspel, möta och fälla de kandidater som gör allt för att på ett lögnaktigt sätt förstöra min karriär, säger hon bestämt.

Hindren för kvinnliga ledare är många

En av Vicky Jovani Peña Gonzales hjärtefrågor är att öka kvinnors deltagande i politiken. Idag är hindren för kvinnliga politiker många. Det politiska arbetet innebär ständiga möten och resor, vilket gör det svårt för kvinnor, som ofta saknar en egen inkomst, att delta på samma villkor som männen. Dessutom saknar många kvinnor det sociala stödet som krävs för att kunna engagera sig politiskt.

– De kan inte delta på möten eftersom de inte har någon som kan passa barnen eller helt enkelt för att de inte får för sina män, säger hon och tillägger att kritiken inte sällan kommer från andra kvinnor och ibland även från den egna familjen.

Sexuella trakasserier är ett annat problem som hon och andra kvinnliga ledare tvingas utstå. Det kan handla om allt ifrån sexuella inviter till direkt utpressning.

– Det är när man sätter hårt mot hårt som problemen börjar. När de blir sårade över att ha blivit avvisade börjar de att motarbeta ens arbete. Tyvärr även män från det egna politiska lägret, berättar Vicky Jovani Peña Gonzales.

Inspireras av andra kvinnliga ledare

Vicky Jovani Peña Gonzales var en av åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien som under hösten 2016 deltog på en ledarskapsskola som arrangerades av det latinamerikanska småbrukarnätverket Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (Cloc), vilken Latinamerikagrupperna var med och finansierade.

När jag frågar henne vad det är som inspirerar henne att fortsätta engagera sig, svårigheterna till trots, nämner hon genast ledarskapsskolan.

– Det var där jag insåg att vi [kvinnor] måste ta plats i politiken. Det var där jag lärde mig om Clara Zetkin och Rosa Luxemburg och fick lära känna andra latinamerikanska kvinnors livsöden och kamp. Det är deras kamp som motiverar mig, säger hon.

Borgmästarkandidaten Vicky Jovani Peña Gonzales, Peru Foto: Sori Lundqvist
För borgmästarkandidaten Vicky Jovani Peña Gonzales är vattenbristen regionens viktigaste fråga. Foto: Sori Lundqvist

Gruvmotståndaren Máxima Acuña och den unga vänsterpolitikern Verónica Mendoza är andra viktiga inspirationskällor.

– De är två samtida kvinnor som kämpar för ett rättvist samhälle; försvarar marken och vattnet – källan till livet, säger hon.

Själv beskriver hon sitt politiska engagemang som ett kall, men medger att hon ibland vill kasta in handduken.

– Men då tänker jag på alla modiga kvinnor som biter ihop och fortsätter att kämpa, trots allt de måste utstå. Vi fortsätter för arbetet tar aldrig slut. Det finns alltid något att försvara och kämpa för.

Text och foto: Sori Lundqvist

 


Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor på Latinamerikas landsbygd möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter.

Du kan:

Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.