Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

– En kvinna som engagerar sig i socialt arbete ifrågasätts inte. Men tar du plats och konkurrerar om en maktposition, i mitt fall posten som distriktsborgmästare, då börjar de verkliga problemen, säger Vicky Jovani Peña Gonzales.

Vicky Jovani Peña Gonzales är 32 år gammal och bor tillsammans med sin 12-åriga dotter Akemy i utkanten av samhället Malvinas i regionen Piura i norra Peru. År 2018 kandiderar hon till borgmästare, och blir då den första kvinnan i sitt distrikt att ställa upp som kandidat.

Valrörelsen har inletts och smutskastningen likaså. Några av hennes politiska motståndare utmålar henne som en dålig kvinna och en dålig mor. Särskilt stort fokus har lagts vid att hon är frånskild.

– Deras argument är att en kvinna som ‘inte kan hålla ihop sin familj’, inte är lämplig att leda ett samhälle, säger hon och fortsätter:

– De sprider rykten om att vi [kvinnliga ledare] är dåliga mödrar som inte bryr oss om våra barn. De ljuger om att vi träffar män när vi egentligen är på politiska möten. Lögner som är så detaljerade att till och med jag hade trott de var sanna, om jag inte vetat bättre, säger hon och skakar på huvudet.

En vän sade nyligen till Vicky att “det är nu det kommer att visa sig vad du går för” och varnade henne för vad kandidaturen kan komma att innebära för henne, hennes dotter och för resten av hennes familj.

Vicky Jovani Peña Gonzales med dotter Akemy, Peru Foto: Sori Lundqvist
Vicky Jovani Peña Gonzales uppvaktas av dottern Akemy på mors dag 2017. Foto: Sori Lundqvist

Vicky Jovani Peña Gonzales medger att det ibland känns tungt, men hon vägrar att se sig själv som ett offer.

– Tvärtom stärks jag av att, utan falskspel, möta och fälla de kandidater som gör allt för att på ett lögnaktigt sätt förstöra min karriär, säger hon bestämt.

Hindren för kvinnliga ledare är många

En av Vicky Jovani Peña Gonzales hjärtefrågor är att öka kvinnors deltagande i politiken. Idag är hindren för kvinnliga politiker många. Det politiska arbetet innebär ständiga möten och resor, vilket gör det svårt för kvinnor, som ofta saknar en egen inkomst, att delta på samma villkor som männen. Dessutom saknar många kvinnor det sociala stödet som krävs för att kunna engagera sig politiskt.

– De kan inte delta på möten eftersom de inte har någon som kan passa barnen eller helt enkelt för att de inte får för sina män, säger hon och tillägger att kritiken inte sällan kommer från andra kvinnor och ibland även från den egna familjen.

Sexuella trakasserier är ett annat problem som hon och andra kvinnliga ledare tvingas utstå. Det kan handla om allt ifrån sexuella inviter till direkt utpressning.

– Det är när man sätter hårt mot hårt som problemen börjar. När de blir sårade över att ha blivit avvisade börjar de att motarbeta ens arbete. Tyvärr även män från det egna politiska lägret, berättar Vicky Jovani Peña Gonzales.

Inspireras av andra kvinnliga ledare

Vicky Jovani Peña Gonzales var en av åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien som under hösten 2016 deltog på en ledarskapsskola som arrangerades av det latinamerikanska småbrukarnätverket Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (Cloc), vilken Latinamerikagrupperna var med och finansierade.

När jag frågar henne vad det är som inspirerar henne att fortsätta engagera sig, svårigheterna till trots, nämner hon genast ledarskapsskolan.

– Det var där jag insåg att vi [kvinnor] måste ta plats i politiken. Det var där jag lärde mig om Clara Zetkin och Rosa Luxemburg och fick lära känna andra latinamerikanska kvinnors livsöden och kamp. Det är deras kamp som motiverar mig, säger hon.

Borgmästarkandidaten Vicky Jovani Peña Gonzales, Peru Foto: Sori Lundqvist
För borgmästarkandidaten Vicky Jovani Peña Gonzales är vattenbristen regionens viktigaste fråga. Foto: Sori Lundqvist

Gruvmotståndaren Máxima Acuña och den unga vänsterpolitikern Verónica Mendoza är andra viktiga inspirationskällor.

– De är två samtida kvinnor som kämpar för ett rättvist samhälle; försvarar marken och vattnet – källan till livet, säger hon.

Själv beskriver hon sitt politiska engagemang som ett kall, men medger att hon ibland vill kasta in handduken.

– Men då tänker jag på alla modiga kvinnor som biter ihop och fortsätter att kämpa, trots allt de måste utstå. Vi fortsätter för arbetet tar aldrig slut. Det finns alltid något att försvara och kämpa för.

Text och foto: Sori Lundqvist

 


Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor på Latinamerikas landsbygd möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter.

Du kan:

Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.