De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

Sedan mitten på maj har protesterna i Brasilien mot den ej folkvalde presidenten Michel Temers regering ökat dramatiskt. Demonstrationer med över 100 000 deltagare kräver att han avgår och att nyval utlyses. Misstron handlar bland annat om regeringens åtstramningspolitik, korruptionsanklagelser och förtryck mot sociala rörelser.

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, däribland De Jordlösas Rörelse (MST) har varit särskilt utsatta. Våldet på landsbygden har ökat den senaste tiden och bara under årets första fem månader dödades 36 lantarbetare (jämfört med 50 under 2015 och 61 under 2016).

Michel Temer, som kom till makten i maj 2016 efter att kongressen röstat för att ställa den tidigare presidenten Dilma Rousseff inför riksrätt, har svarat på protesterna genom att sätta in militär. Samtidigt får han allt svårare att hålla sig kvar. Efter att först ha anklagat den tidigare regeringen för korruption har nu filmer dykt upp som visar hur presidenten själv tar emot mutor från ett av världens största köttföretag, för att kunna betala andra redan korruptionsanklagade politiker för deras tystnad.

De Jordlösas Rörelse (MST) har tillsammans med andra sociala rörelser, fackföreningar, landsbygdsorganisationer och politiska partier organiserat sig i den politiska rörelsen Frente Brasil Popular som ett svar på den politiska krisen i landet. Gemensamt har de nu lagt fram en så kallad ”folkets krisplan” med alternativ för hur den politiska situationen ska lösas. Bland annat  kräver de att Michel Temer avgår, att ett nytt presidentval utlyses i oktober i år och att den nya regeringen sedan genomför ett antal demokratiska reformer för att stärka arbetares rättigheter och landets suveränitet gentemot ekonomiska intressen. Långsiktigt har de även förslag på att sammankalla en konstituerande församling för att helt reformera det elektorala och juridiska systemet.

Läs mer

Mer om Frente Brasil Populars krisplan (engelska)

Intervju med Joao Pedro Stédile, ledare för De Jordlösas Rörelse, om den politiska situationen i Brasilien (engelska)

Tidningen Omvärldens reportage om de jordlösas situation efter att Michel Temer tagit makten – Latinamerikagruppernas dåvarande kommunikatör Oscar Barajas intervjuas.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika