Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

I Mexiko utgör urfolken ungefär tolv procent av landets befolkning och tillsammans talar de över 70 olika språk. Enligt artikel 2 i landets konstitution har de rätt till självbestämmande, men även rätt till mark och naturresurser.

Ända sedan koloniseringen av Latinamerika har urfolk fördrivits från sina områden. Medan det tidigare handlade om europeiska bosättare som erövrade mark, drivs människor i dag bort allt oftare till följd av stora företagsprojekt.

– När regeringen genomför sina projekt kränker de systematiskt våra mänskliga rättigheter och rättigheter som urfolk. De utför ingen förhandskonsultation, trots att de måste göra det enligt Mexikos konstitution, berättar José Luis Fernández, urfolksledare från Mexiko på Sverigebesök.

José Luis Fernández sitter i Mexikos nationella urfolkskongress som representant för sitt samhälle San Francisco Xochicuautla. Kongressen bildades år 1996 och fungerar som ett utrymme där landets urfolk kan dela med sig av sina erfarenheter och stärka sin kamp utifrån deras egna sätt att organisera sig och fatta beslut. I kongressen deltar 68 urfolksgrupper från hela landet.

– I Mexiko, Latinamerika och över världen har vi urfolk blivit marginaliserade. Regeringarna har glömt bort oss. För oss är det väldigt tydligt att vi inte representeras i landets ledning i dag.

José Luis Fernández pratar om det han kallar ”statens terrorism mot urfolkssamhällena” där den mexikanska regeringen använder poliser för att förtrycka urfolken och utsätta dem för allvarliga övergrepp. Angreppen är alltid kopplade till att det planeras ett byggprojekt i området.

– De [staten] har skrivit under internationella avtal, men de respekterar dem inte. De åker till andra länder och pratar om hur de försvarar urfolks rättigheter men i verkligheten är det bara tomma ord. I praktiken är det precis tvärtom. De tvångsförflyttar, förtrycker, mördar, förföljer och fängslar mängder av urfolk. Särskilt utsatta är vi som gör motstånd.

Motorväg genom urfolkens territorium

Den mexikanska staten har sedan år 2006 planerat att bygga en motorväg genom José Luis Fernández samhälle San Francisco Xochicuautla. Förutom att bygget av motorvägen skulle innebära miljöförstöring, skulle vägen även avgränsa samhället från skogen som för byborna har en viktig funktion. Enligt urfolken är skogen och floderna heliga och de genomför exempelvis pilgrimsfärder i området.

Ägaren till företaget som beviljats vägprojektet står nära landets president och fick tillståndet utan att urfolken förhandskonsulterats eller gett sitt tillstånd. Enligt José Luis Fernández tillsatte de statliga representanterna en församling med ett urval av personer ur lokalbefolkningen. Det blev sedan denna församling som fick rätt att bestämma över samhällets ägor.

– Men i urfolkssamhällena fungerar det inte så när vi tar beslut. Bland urfolken respekterar vi varje medborgares åsikt. Vi samtalar tills vi når konsensus, säger José Luis Fernández.

Han förklarar att de i olika rättsprocesser har ogiltigförklarat församlingens beslut att säga ja till motorvägen.

– Vi har stöd i lagen, och även stöd i urfolksrätt för att kunna avstyra projektet helt. Men vi ser att domarna står nära regeringen. Med de rättsprocesser vi gått igenom borde projektet redan ha avbrutits.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson
José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Sedan motståndet mot motorvägen påbörjades har 22 personer från samhället arresterats. Den senaste gången staten tog sig in i byn var den 11:e april 2016. Då hade de med sig rivningsmaskiner och rev huset till en av de personer som varit frontfigurer i kampen mot projektet.

– Trots att vi har lagen på vår sida, gör de som de vill, säger José Luis Fernández.

I samhället San Francisco Xochicuautla har man dokumenterat alla människorättsbrott som ägt rum de senaste tio åren. Nyligen fick José Luis Fernández en inbjudan att delta på en konferens vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève där han fick möjlighet att presentera de övergrepp som den mexikanska staten begår mot urfolk.

– Jag hoppas att det denna gång kommer att leda till framsteg. De [representanter för regeringen] har redan hört av sig till samhällets ledare och bett om ett möte. De säger att de ska följa upp de rekommendationer som FN:s rapportörer gett.

Urfolken ställer upp i presidentvalet

I december 2016 tog Mexikos nationella urfolkskongress beslut om att forma ett förslag till regering. Till att börja med skapades ett regeringsråd med representanter från landets olika regioner och utav dessa valdes María de Jesús Patricio Martínez till talesperson och presidentkandidat inför valet år 2018. José Luis Fernández pratar om att det varit självklart att välja en kvinna, att kvinnan har en mycket viktig roll hos urfolken.

– I samhället i allmänhet erkänns inte kvinnor. I Mexiko tjänar hon bara till att föda, ta hand om barnen, laga mat och tvätta. Det har länge funnits ett förakt mot kvinnor. Men de senaste åren har kvinnorna blivit allt viktigare i kampen. Deras röst är viktig.

Regeringsförslaget är att skapa en värld som ger utrymme för många världar, där vi alla är jämlika.

José Luis Fernández förklarar att syftet med att ta fram ett regeringsförslag inte direkt handlar om att vinna valet, eftersom de inte vill fortsätta att styra på det sätt som landet styrs nu. Istället tror urfolken på ett autonomt styrelsesätt, likt det som använts i de zapatistiska områdena i Mexiko.

– Det behövs en allomfattande och slutgiltig förändring. Vi kan inte simulera en omställning. Regeringsförslaget är att skapa en värld som ger utrymme för många världar, där vi alla är jämlika.

Just nu pågår en intensiv process av mobilisering och informationsspridning.

– Vi måste få med alla urfolkssamhällen över hela landet. Samhällen som har blivit förtryckta, kränkta och fördrivna. Vi ska hjälpa till att synliggöra dem, se till att de organiserar sig och att de får veta att i Mexiko och på andra platser finns det fler urfolkssamhällen som organiserar sig nu.

José Luis Fernández berättar att de även kommer att vända sig till studenter, arbetarklass och småbrukare.

– För de som vill lyssna kommer vi att berätta och visa vad det handlar om.

Text och foto: Sigrid Petersson

José Luis Fernández intervjuas av Prensa Opal Chile

Om urfolkens presidentkandidat María de Jesús Patricio Martínez

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika