Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

I Mexiko utgör urfolken ungefär tolv procent av landets befolkning och tillsammans talar de över 70 olika språk. Enligt artikel 2 i landets konstitution har de rätt till självbestämmande, men även rätt till mark och naturresurser.

Ända sedan koloniseringen av Latinamerika har urfolk fördrivits från sina områden. Medan det tidigare handlade om europeiska bosättare som erövrade mark, drivs människor i dag bort allt oftare till följd av stora företagsprojekt.

– När regeringen genomför sina projekt kränker de systematiskt våra mänskliga rättigheter och rättigheter som urfolk. De utför ingen förhandskonsultation, trots att de måste göra det enligt Mexikos konstitution, berättar José Luis Fernández, urfolksledare från Mexiko på Sverigebesök.

José Luis Fernández sitter i Mexikos nationella urfolkskongress som representant för sitt samhälle San Francisco Xochicuautla. Kongressen bildades år 1996 och fungerar som ett utrymme där landets urfolk kan dela med sig av sina erfarenheter och stärka sin kamp utifrån deras egna sätt att organisera sig och fatta beslut. I kongressen deltar 68 urfolksgrupper från hela landet.

– I Mexiko, Latinamerika och över världen har vi urfolk blivit marginaliserade. Regeringarna har glömt bort oss. För oss är det väldigt tydligt att vi inte representeras i landets ledning i dag.

José Luis Fernández pratar om det han kallar ”statens terrorism mot urfolkssamhällena” där den mexikanska regeringen använder poliser för att förtrycka urfolken och utsätta dem för allvarliga övergrepp. Angreppen är alltid kopplade till att det planeras ett byggprojekt i området.

– De [staten] har skrivit under internationella avtal, men de respekterar dem inte. De åker till andra länder och pratar om hur de försvarar urfolks rättigheter men i verkligheten är det bara tomma ord. I praktiken är det precis tvärtom. De tvångsförflyttar, förtrycker, mördar, förföljer och fängslar mängder av urfolk. Särskilt utsatta är vi som gör motstånd.

Motorväg genom urfolkens territorium

Den mexikanska staten har sedan år 2006 planerat att bygga en motorväg genom José Luis Fernández samhälle San Francisco Xochicuautla. Förutom att bygget av motorvägen skulle innebära miljöförstöring, skulle vägen även avgränsa samhället från skogen som för byborna har en viktig funktion. Enligt urfolken är skogen och floderna heliga och de genomför exempelvis pilgrimsfärder i området.

Ägaren till företaget som beviljats vägprojektet står nära landets president och fick tillståndet utan att urfolken förhandskonsulterats eller gett sitt tillstånd. Enligt José Luis Fernández tillsatte de statliga representanterna en församling med ett urval av personer ur lokalbefolkningen. Det blev sedan denna församling som fick rätt att bestämma över samhällets ägor.

– Men i urfolkssamhällena fungerar det inte så när vi tar beslut. Bland urfolken respekterar vi varje medborgares åsikt. Vi samtalar tills vi når konsensus, säger José Luis Fernández.

Han förklarar att de i olika rättsprocesser har ogiltigförklarat församlingens beslut att säga ja till motorvägen.

– Vi har stöd i lagen, och även stöd i urfolksrätt för att kunna avstyra projektet helt. Men vi ser att domarna står nära regeringen. Med de rättsprocesser vi gått igenom borde projektet redan ha avbrutits.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson
José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Sedan motståndet mot motorvägen påbörjades har 22 personer från samhället arresterats. Den senaste gången staten tog sig in i byn var den 11:e april 2016. Då hade de med sig rivningsmaskiner och rev huset till en av de personer som varit frontfigurer i kampen mot projektet.

– Trots att vi har lagen på vår sida, gör de som de vill, säger José Luis Fernández.

I samhället San Francisco Xochicuautla har man dokumenterat alla människorättsbrott som ägt rum de senaste tio åren. Nyligen fick José Luis Fernández en inbjudan att delta på en konferens vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève där han fick möjlighet att presentera de övergrepp som den mexikanska staten begår mot urfolk.

– Jag hoppas att det denna gång kommer att leda till framsteg. De [representanter för regeringen] har redan hört av sig till samhällets ledare och bett om ett möte. De säger att de ska följa upp de rekommendationer som FN:s rapportörer gett.

Urfolken ställer upp i presidentvalet

I december 2016 tog Mexikos nationella urfolkskongress beslut om att forma ett förslag till regering. Till att börja med skapades ett regeringsråd med representanter från landets olika regioner och utav dessa valdes María de Jesús Patricio Martínez till talesperson och presidentkandidat inför valet år 2018. José Luis Fernández pratar om att det varit självklart att välja en kvinna, att kvinnan har en mycket viktig roll hos urfolken.

– I samhället i allmänhet erkänns inte kvinnor. I Mexiko tjänar hon bara till att föda, ta hand om barnen, laga mat och tvätta. Det har länge funnits ett förakt mot kvinnor. Men de senaste åren har kvinnorna blivit allt viktigare i kampen. Deras röst är viktig.

Regeringsförslaget är att skapa en värld som ger utrymme för många världar, där vi alla är jämlika.

José Luis Fernández förklarar att syftet med att ta fram ett regeringsförslag inte direkt handlar om att vinna valet, eftersom de inte vill fortsätta att styra på det sätt som landet styrs nu. Istället tror urfolken på ett autonomt styrelsesätt, likt det som använts i de zapatistiska områdena i Mexiko.

– Det behövs en allomfattande och slutgiltig förändring. Vi kan inte simulera en omställning. Regeringsförslaget är att skapa en värld som ger utrymme för många världar, där vi alla är jämlika.

Just nu pågår en intensiv process av mobilisering och informationsspridning.

– Vi måste få med alla urfolkssamhällen över hela landet. Samhällen som har blivit förtryckta, kränkta och fördrivna. Vi ska hjälpa till att synliggöra dem, se till att de organiserar sig och att de får veta att i Mexiko och på andra platser finns det fler urfolkssamhällen som organiserar sig nu.

José Luis Fernández berättar att de även kommer att vända sig till studenter, arbetarklass och småbrukare.

– För de som vill lyssna kommer vi att berätta och visa vad det handlar om.

Text och foto: Sigrid Petersson

José Luis Fernández intervjuas av Prensa Opal Chile

Om urfolkens presidentkandidat María de Jesús Patricio Martínez

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.