Publicerad i: Svenska Dagbladet Onsdag 14 juni

De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med 14 andra organisationer.

På onsdagen debatteras Sveriges nya klimat­politiska ramverk i riksdagen och på torsdagen förväntas det röstas fram. Ram­verket slår fast att Sverige ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Det är en stor framgång att ramverket kommit på plats, det kommer säkerställa att Sve­riges växthusgasutsläpp minskar och för det arbetet ska regering och miljömålsberedning ha en stor eloge. Men tyvärr förbises en avgörande källa till klimatpåverkan: utsläppen som vi i Sverige orsakar i andra länder genom import och utrikes resor. Trots att de importerade växthusgasutsläppen faktiskt är större än samtliga utsläpp i Sverige, inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål och det nya ramverket.  De importerade utsläppen har fortsatt öka samtidigt som utsläppen i Sverige har minskat. Med dagens system ser det absurt nog bättre ut för svenska klimatmål att öka livsmedelsimporten på bekostnad av svensk produktion, eller att flyga till Thailand hellre än att semestra i Sverige.

Ansvaret för dessa konsumtionsutsläpp kopplade till vår import ligger hos såväl Sverige som de länder vi importerar från, men vi tar inte vår del av ansvaret. I dag har Sverige inga officiella mål för att minska konsumtionsutsläppen. Samtidigt finns det mycket vi kan göra för att minska dem. Exempel på detta är åtgärder regeringen redan infört som avdrag och sänkt moms på reparationer. ­Regeringens målsättning att öka den in­hemska produktionen och konsumtionen av svensk mat kan också bidra till en minskning av matkonsumtionens klimatpåverkan. En förutsättning är att den svenska livsmedelsproduktionen bibehåller och förbättrar sin positiva position avseende utsläpp av växthusgaser. Regeringen har också tagit fram en strategi för hållbar konsumtion och belyste även problemet med konsumtionsutsläppen i vårbudgetens miljöbilaga. Men inget av dessa dokument innehåller några konkreta målsättningar. För att åtgärder för hållbar konsumtion ska bli mer än goda intentioner behövs både konkretion och ett helhetsgrepp.

Sveriges regering behöver fastställa ett kompletterande mål för minskade konsumtionsutsläpp och presentera en strategi med tydliga delmål för hur detta mål ska nås. Hur detta ska vara formulerat och hur mycket utsläppen bör minska behöver utredas, och vi föreslår att regeringen ger ett sådant uppdrag till förslagsvis Naturvårdsverket. Vi är över­tygade om att det går att ta fram ett mät- och uppföljningsbart mål som tar hänsyn till osäker­heter i mätmetoder och den begrän­sade rådigheten över utsläppen.

Det är inte bara vi undertecknande organisationer som föreslagit detta. En av rege­ringen tillsatt analysgrupp för grön omställning och konkurrenskraft föreslog att ”Sve­rige sätter upp ett tidssatt, mätbart mål ur ett konsumtionsperspektiv för minskning av våra klimatpåverkande utsläpp”. Även Naturvårdsverket har konstaterat att ”det finns starka skäl att […] beakta möjligheten att införa ett kompletterande konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion”.

Det finns också ett starkt stöd bland svens­karna för kraftigare politiska åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Världsnaturfonden WWF:s klimatbarometer som genomfördes av Sifo i februari 2017 visar att 92 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att leva klimat­smart. 65 procent håller med om att politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. Sam­tidigt instämmer bara 13 procent av svens­karna helt och hållet i påståendet att ”Jag vet hur jag ska göra för att leva klimatsmart”.

Ett mål för konsumtionsutsläppen är något människor både kan agera på och relatera till i sitt dagliga liv. Det är enklare för individer att minska sina egna utsläpp, som i dag till stor del inte räknas in i Sveriges officiella utsläppsstatistik, än att påverka till exempel svenska industriutsläpp. Ett gemensamt konsumtionsutsläppsmål blir ett utmärkt komplement till dagens mål och visioner och kan stimulera privatpersoner, myndigheter, företag och organisationer till att göra för­ändringar som sänker utsläppen och gör samhället långsiktigt hållbart.

Vi uppmanar regeringen att föra frågan framåt inom kort.

 

Itza Orozco, ordförande Latinamerikagrupperna

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Gunnel Axelsson Nycander, policychef Svenska kyrkans internationella arbete

Anna Axelsson, policyrådgivare klimat Diakonia

Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam 

Gabi Björsson, generalsekreterare Afrikagrupperna

Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson Föräldravrålet

Katarina Wangler Björk, ordförande Den gröna tankesmedjan Cogito

Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter

Jonas Bane, talesperson Klimataktion

Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion

Alice Andersson, vice ordförande Push Sverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion

När får vi hållbara regler för AP-fonderna, Per Bolund?

Hur länge ska avkastning vara överordnat respekten för mänskliga rättigheter och minskade klimatutsläpp? Det undrar nätverket för Schyssta pensioner och vill att finansmarknadsminister Per Bolund agerar för en lagändring.

· Opinion
Samtal om företags straffrihet och vad vi som medborgare måste göra för att ta tillbaka makten. Fr.v. Rebecka Jalvemyr, Jérôme Chaplier, Mónica Vargas och Karin Ericsson.

Samtal: Hur bygger vi demokrati när företagen har makten?

Lyssna till ett samtal om företags makt och deras straffrihet och hur bindande internationella regelverk kan användas för att ställa företag till svars.

· Föreningsnytt, Opinion