Publicerad i: Svenska Dagbladet Onsdag 14 juni

De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med 14 andra organisationer.

På onsdagen debatteras Sveriges nya klimat­politiska ramverk i riksdagen och på torsdagen förväntas det röstas fram. Ram­verket slår fast att Sverige ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Det är en stor framgång att ramverket kommit på plats, det kommer säkerställa att Sve­riges växthusgasutsläpp minskar och för det arbetet ska regering och miljömålsberedning ha en stor eloge. Men tyvärr förbises en avgörande källa till klimatpåverkan: utsläppen som vi i Sverige orsakar i andra länder genom import och utrikes resor. Trots att de importerade växthusgasutsläppen faktiskt är större än samtliga utsläpp i Sverige, inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål och det nya ramverket.  De importerade utsläppen har fortsatt öka samtidigt som utsläppen i Sverige har minskat. Med dagens system ser det absurt nog bättre ut för svenska klimatmål att öka livsmedelsimporten på bekostnad av svensk produktion, eller att flyga till Thailand hellre än att semestra i Sverige.

Ansvaret för dessa konsumtionsutsläpp kopplade till vår import ligger hos såväl Sverige som de länder vi importerar från, men vi tar inte vår del av ansvaret. I dag har Sverige inga officiella mål för att minska konsumtionsutsläppen. Samtidigt finns det mycket vi kan göra för att minska dem. Exempel på detta är åtgärder regeringen redan infört som avdrag och sänkt moms på reparationer. ­Regeringens målsättning att öka den in­hemska produktionen och konsumtionen av svensk mat kan också bidra till en minskning av matkonsumtionens klimatpåverkan. En förutsättning är att den svenska livsmedelsproduktionen bibehåller och förbättrar sin positiva position avseende utsläpp av växthusgaser. Regeringen har också tagit fram en strategi för hållbar konsumtion och belyste även problemet med konsumtionsutsläppen i vårbudgetens miljöbilaga. Men inget av dessa dokument innehåller några konkreta målsättningar. För att åtgärder för hållbar konsumtion ska bli mer än goda intentioner behövs både konkretion och ett helhetsgrepp.

Sveriges regering behöver fastställa ett kompletterande mål för minskade konsumtionsutsläpp och presentera en strategi med tydliga delmål för hur detta mål ska nås. Hur detta ska vara formulerat och hur mycket utsläppen bör minska behöver utredas, och vi föreslår att regeringen ger ett sådant uppdrag till förslagsvis Naturvårdsverket. Vi är över­tygade om att det går att ta fram ett mät- och uppföljningsbart mål som tar hänsyn till osäker­heter i mätmetoder och den begrän­sade rådigheten över utsläppen.

Det är inte bara vi undertecknande organisationer som föreslagit detta. En av rege­ringen tillsatt analysgrupp för grön omställning och konkurrenskraft föreslog att ”Sve­rige sätter upp ett tidssatt, mätbart mål ur ett konsumtionsperspektiv för minskning av våra klimatpåverkande utsläpp”. Även Naturvårdsverket har konstaterat att ”det finns starka skäl att […] beakta möjligheten att införa ett kompletterande konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion”.

Det finns också ett starkt stöd bland svens­karna för kraftigare politiska åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Världsnaturfonden WWF:s klimatbarometer som genomfördes av Sifo i februari 2017 visar att 92 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att leva klimat­smart. 65 procent håller med om att politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. Sam­tidigt instämmer bara 13 procent av svens­karna helt och hållet i påståendet att ”Jag vet hur jag ska göra för att leva klimatsmart”.

Ett mål för konsumtionsutsläppen är något människor både kan agera på och relatera till i sitt dagliga liv. Det är enklare för individer att minska sina egna utsläpp, som i dag till stor del inte räknas in i Sveriges officiella utsläppsstatistik, än att påverka till exempel svenska industriutsläpp. Ett gemensamt konsumtionsutsläppsmål blir ett utmärkt komplement till dagens mål och visioner och kan stimulera privatpersoner, myndigheter, företag och organisationer till att göra för­ändringar som sänker utsläppen och gör samhället långsiktigt hållbart.

Vi uppmanar regeringen att föra frågan framåt inom kort.

 

Itza Orozco, ordförande Latinamerikagrupperna

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Gunnel Axelsson Nycander, policychef Svenska kyrkans internationella arbete

Anna Axelsson, policyrådgivare klimat Diakonia

Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam 

Gabi Björsson, generalsekreterare Afrikagrupperna

Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson Föräldravrålet

Katarina Wangler Björk, ordförande Den gröna tankesmedjan Cogito

Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter

Jonas Bane, talesperson Klimataktion

Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion

Alice Andersson, vice ordförande Push Sverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion

Öppet brev till regeringen med anledning av förhandlingar i FN om ett bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter

Latinamerikagrupperna tillsammans med Afrikagrupperna och Jordens Vänner uppmanar i ett öppet brev att regeringen ska inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

· Opinion

Mänskliga rättigheter, regler för företag

Dagens handels- och investeringsavtal ger transnationella företag specifika, långtgående rättigheter och tillgång till ett parallellt rättssystem för att genomdriva dem.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med dessa privilegier genom att dra tillbaka befintliga handels- och investeringsavtal som omfattar dem, och inte ingå liknande avtal i framtiden.

· Opinion

Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning

Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.

· Opinion

Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar

46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt […]

· Opinion

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion

Partiledare, världen är ert ansvar!

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och […]

· Opinion

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Nyheter, Opinion
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm

Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av […]

· Opinion