Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

Under hösten 2017 kommer EU-kommissionen att ta beslut om huruvida det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat ska förbjudas i Europa. På grund av jordbruksföretagens inflytande i EU är ett förbud inte självklart, trots medlets uppenbara miljö- och hälsorisker. Därför är det viktigt att vi som medborgare tar ställning och gör våra röster hörda för vår hälsa och miljö.

Ämnet glyfosat finns bland annat i Roundup, det mest sålda bekämpningsmedlet i världen, trots att det råder skilda åsikter om dess hälsorisker. Medan en rapport av Världshälsoorganisationen säger att glyfosat sannolikt är cancerframkallande, menar EU:s livsmedels-myndighet, Efsa, att det inte är det. I november 2015 skickade 98 erkända cancerexperter ett öppet brev till -EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet, där de ifråga-satte livsmedelsmyndighetens slutsats. Förutom att glyfosat är möjligt cancerogent är det konstaterat skadligt för liv i vatten och har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden genom att döda all växtlighet och skada insekter.

Regeringarna i EU ska under hösten 2017 rösta om huruvida -glyfosat ska förbjudas i Europa. Som EU-medborgare har du fram till den 30 juni möjligheten att skriva under ett medborgarinitiativ för att -EU-kommissionen ska få medlemsländerna att införa ett förbud. Medborgarinitiativet uppmanar även EU-kommissionen att säkerställa att den vetenskapliga bedömningen av bekämpningsmedel i framtiden baseras på publicerade studier som tagits fram av statliga myndigheter, till skillnad från av industrin själva, vilket är fallet idag.

Ämnet glyfosat används rikligt i Sverige, där det bland annat hittats i yt- och grundvatten, men vi importerar även varor från länder utanför EU där regleringen på många håll är obefintlig. En av de kontinenter i världen där det används mest bekämpningsmedel är Latinamerika.

Där ser småbrukare, lantarbetare och urfolk som bor i närheten av besprutade fält hur deras familjemedlemmar blir sjuka, samtidigt som de förlorar sin inkomst när deras grödor förstörs av gifter som sprids med vind och vatten. I förlängningen blir det allt svårare för dem att själva odla utan kemiska bekämpningsmedel.

FN:s rapportör för rätten till mat släppte i januari 2017 en rapport om kemiska bekämpningsmedel som tydligt visar på vilka allvarliga skador dessa medel orsakar på människor, djur och miljö världen över. FN-rapporten framhåller det mycket problematiska med att den kraftigt ökade användningen av jordbrukskemikalier inte har övervakats och följts upp på ett ansvarsfullt sätt, vilket har lett till negativa konsekvenser för samhället och mänskliga rättigheter.

Så hur kommer det sig att ett så pass skadligt ämne inte redan förbjudits? Svaret ligger i hur processerna för att reglera bekämpningsmedel ser ut. Globalt sett har bekämpningsmedelindustrin en stark lobbyverksamhet och ett stort inflytande över ländernas inhemska politik. Inom EU baseras utvärderingarna av bekämpningsmedel till största del på opublicerade studier som gjorts av företagen som själva producerar de medel som utvärderas. Det säger sig självt att de kommer att göra sitt bästa för att resultaten ska visa att ämnena är ofarliga och fria att fortsätta säljas.

I en värld där stora företag påverkar politiker som låter ekonomiska intressen gå före miljö och hälsa är det viktigt att vi som medborgare använder vår demokratiska rätt och gör våra röster hörda. När det finns motstridiga forskningsresultat bör försiktighetsprincipen gälla.

De svenska beslutsfattarna i Bryssel och i Stockholm måste ta sitt ansvar och verka för medborgarnas bästa och för att utforma en politik som ligger i linje med Agenda 2030 och ett rättighets- och fattigdomsperspektiv.

Frågan om glyfosat har direkt att göra med den ojämna fördelningen av mark och resurser som påverkar människors möjlighet att välja vad och för vem de ska producera mat. Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld.

Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Karin Ericsson, talesperson mat och mänskliga rättigheter, Latinamerikagrupperna

Zarah Pittaluga, ordförande, FIAN Sverige

Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Opinion