Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset.

– Det här är första gången på tio år som vi är en enad front, säger Rumi Yumbay, urfolkens nationelle ungdomsledare.

När demonstrationståget på uppskattningsvis runt 2 500 personer nått fram till torget plaza grande, klev 44 orädda urfolksrepresentanter in i palatset och togs emot av president Lenín Moreno. Syftet med mötet var att presentera och överlämna urfolkens handlingsplan för att realisera den plurinationella stat, som står inskriven i konstitutionen.

Urfolksaktivisten Rosa från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Pueblo Kayambe var på plats för att sätta press på presidenten.

Det var i början av den förre presidenten Rafael Correas första mandatperiod som Ecuadors konstitution under högtidliga former skrevs om och officiellt blev en plurinationell stat, vilket fick många urfolks förväntningar att stiga i höjden. Men hittills har Ecuadors plurinationalitet mest stannat vid vackra ord och det dröjde inte länge förrän det började skära sig mellan president Correa och urfolkens organisationer. Och klyftan har växt genom åren, för att kulminera i de senaste årens handgripliga konfrontationer, med gripande och fällande domar mot urfolksaktivister som följd.

Trots att den nye presidenten Lenín Moreno tillhör samma politiska parti som sin föregångare, så har han intagit en helt annan inställning till urfolken. Istället för fortsatt konfrontation, så har han talat om försoning och öppnat för förhandlingar. Vilket mötet i tisdags både var ett tecken på och en förutsättning för.

Ecuadors urfolksledare i presidentpalatset
Några av urfolksledarna på väg ut från presidentpalatset vinkande till de jublande åhörarna

Efter mötet som varade i två timmar tågade urfolksledarna ned från presidentpalatset, till de församlades urfolkens kollektiva jubel. Mötet med presidenten utmynnade i flera för urfolksrörelsen hoppingivande löften. Till att börja med benådades urfolksaktivisten Tomás Jimkipit, som dömts till fängelse för händelser under folkliga protester mot regeringen 2015. För det andra överlämnades byggnaden för Conaies högkvarter till Conaies händer under 100 år. (För ett par år sedan försökte den förra regeringen att avhysa Conaie från byggnaden.) Vidare lovades återinförandet av de tvåspråkiga skolorna och återetablerandet av urfolksuniversitetet.

Men det dröjde inte länge förrän den förre presidenten Rafael Correa fördömde sin efterträdare via sitt twitter-konto. ”Överlämnandet av högkvarteret i hundra år till Conaie – ytterligare en oförskämdhet mot min regering. Strategin att differentiera sig är inte bara illojal, den är också medioker”.

Medan motsättningarna mellan partikollegorna Rafael Correa och Lenín Moreno således fortsätter, förbättras relationen mellan urfolksrörelsen och landets verkställande makt. Representanter från urfolksrörelsen blev av presidenten inbjudna till vidare förhandlingar, för att utveckla landets i plurinationell riktning.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.