Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset.

– Det här är första gången på tio år som vi är en enad front, säger Rumi Yumbay, urfolkens nationelle ungdomsledare.

När demonstrationståget på uppskattningsvis runt 2 500 personer nått fram till torget plaza grande, klev 44 orädda urfolksrepresentanter in i palatset och togs emot av president Lenín Moreno. Syftet med mötet var att presentera och överlämna urfolkens handlingsplan för att realisera den plurinationella stat, som står inskriven i konstitutionen.

Urfolksaktivisten Rosa från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Pueblo Kayambe var på plats för att sätta press på presidenten.

Det var i början av den förre presidenten Rafael Correas första mandatperiod som Ecuadors konstitution under högtidliga former skrevs om och officiellt blev en plurinationell stat, vilket fick många urfolks förväntningar att stiga i höjden. Men hittills har Ecuadors plurinationalitet mest stannat vid vackra ord och det dröjde inte länge förrän det började skära sig mellan president Correa och urfolkens organisationer. Och klyftan har växt genom åren, för att kulminera i de senaste årens handgripliga konfrontationer, med gripande och fällande domar mot urfolksaktivister som följd.

Trots att den nye presidenten Lenín Moreno tillhör samma politiska parti som sin föregångare, så har han intagit en helt annan inställning till urfolken. Istället för fortsatt konfrontation, så har han talat om försoning och öppnat för förhandlingar. Vilket mötet i tisdags både var ett tecken på och en förutsättning för.

Ecuadors urfolksledare i presidentpalatset
Några av urfolksledarna på väg ut från presidentpalatset vinkande till de jublande åhörarna

Efter mötet som varade i två timmar tågade urfolksledarna ned från presidentpalatset, till de församlades urfolkens kollektiva jubel. Mötet med presidenten utmynnade i flera för urfolksrörelsen hoppingivande löften. Till att börja med benådades urfolksaktivisten Tomás Jimkipit, som dömts till fängelse för händelser under folkliga protester mot regeringen 2015. För det andra överlämnades byggnaden för Conaies högkvarter till Conaies händer under 100 år. (För ett par år sedan försökte den förra regeringen att avhysa Conaie från byggnaden.) Vidare lovades återinförandet av de tvåspråkiga skolorna och återetablerandet av urfolksuniversitetet.

Men det dröjde inte länge förrän den förre presidenten Rafael Correa fördömde sin efterträdare via sitt twitter-konto. ”Överlämnandet av högkvarteret i hundra år till Conaie – ytterligare en oförskämdhet mot min regering. Strategin att differentiera sig är inte bara illojal, den är också medioker”.

Medan motsättningarna mellan partikollegorna Rafael Correa och Lenín Moreno således fortsätter, förbättras relationen mellan urfolksrörelsen och landets verkställande makt. Representanter från urfolksrörelsen blev av presidenten inbjudna till vidare förhandlingar, för att utveckla landets i plurinationell riktning.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.