Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset.

– Det här är första gången på tio år som vi är en enad front, säger Rumi Yumbay, urfolkens nationelle ungdomsledare.

När demonstrationståget på uppskattningsvis runt 2 500 personer nått fram till torget plaza grande, klev 44 orädda urfolksrepresentanter in i palatset och togs emot av president Lenín Moreno. Syftet med mötet var att presentera och överlämna urfolkens handlingsplan för att realisera den plurinationella stat, som står inskriven i konstitutionen.

Urfolksaktivisten Rosa från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Pueblo Kayambe var på plats för att sätta press på presidenten.

Det var i början av den förre presidenten Rafael Correas första mandatperiod som Ecuadors konstitution under högtidliga former skrevs om och officiellt blev en plurinationell stat, vilket fick många urfolks förväntningar att stiga i höjden. Men hittills har Ecuadors plurinationalitet mest stannat vid vackra ord och det dröjde inte länge förrän det började skära sig mellan president Correa och urfolkens organisationer. Och klyftan har växt genom åren, för att kulminera i de senaste årens handgripliga konfrontationer, med gripande och fällande domar mot urfolksaktivister som följd.

Trots att den nye presidenten Lenín Moreno tillhör samma politiska parti som sin föregångare, så har han intagit en helt annan inställning till urfolken. Istället för fortsatt konfrontation, så har han talat om försoning och öppnat för förhandlingar. Vilket mötet i tisdags både var ett tecken på och en förutsättning för.

Ecuadors urfolksledare i presidentpalatset
Några av urfolksledarna på väg ut från presidentpalatset vinkande till de jublande åhörarna

Efter mötet som varade i två timmar tågade urfolksledarna ned från presidentpalatset, till de församlades urfolkens kollektiva jubel. Mötet med presidenten utmynnade i flera för urfolksrörelsen hoppingivande löften. Till att börja med benådades urfolksaktivisten Tomás Jimkipit, som dömts till fängelse för händelser under folkliga protester mot regeringen 2015. För det andra överlämnades byggnaden för Conaies högkvarter till Conaies händer under 100 år. (För ett par år sedan försökte den förra regeringen att avhysa Conaie från byggnaden.) Vidare lovades återinförandet av de tvåspråkiga skolorna och återetablerandet av urfolksuniversitetet.

Men det dröjde inte länge förrän den förre presidenten Rafael Correa fördömde sin efterträdare via sitt twitter-konto. ”Överlämnandet av högkvarteret i hundra år till Conaie – ytterligare en oförskämdhet mot min regering. Strategin att differentiera sig är inte bara illojal, den är också medioker”.

Medan motsättningarna mellan partikollegorna Rafael Correa och Lenín Moreno således fortsätter, förbättras relationen mellan urfolksrörelsen och landets verkställande makt. Representanter från urfolksrörelsen blev av presidenten inbjudna till vidare förhandlingar, för att utveckla landets i plurinationell riktning.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.