Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset.

– Det här är första gången på tio år som vi är en enad front, säger Rumi Yumbay, urfolkens nationelle ungdomsledare.

När demonstrationståget på uppskattningsvis runt 2 500 personer nått fram till torget plaza grande, klev 44 orädda urfolksrepresentanter in i palatset och togs emot av president Lenín Moreno. Syftet med mötet var att presentera och överlämna urfolkens handlingsplan för att realisera den plurinationella stat, som står inskriven i konstitutionen.

Urfolksaktivisten Rosa från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Pueblo Kayambe var på plats för att sätta press på presidenten.

Det var i början av den förre presidenten Rafael Correas första mandatperiod som Ecuadors konstitution under högtidliga former skrevs om och officiellt blev en plurinationell stat, vilket fick många urfolks förväntningar att stiga i höjden. Men hittills har Ecuadors plurinationalitet mest stannat vid vackra ord och det dröjde inte länge förrän det började skära sig mellan president Correa och urfolkens organisationer. Och klyftan har växt genom åren, för att kulminera i de senaste årens handgripliga konfrontationer, med gripande och fällande domar mot urfolksaktivister som följd.

Trots att den nye presidenten Lenín Moreno tillhör samma politiska parti som sin föregångare, så har han intagit en helt annan inställning till urfolken. Istället för fortsatt konfrontation, så har han talat om försoning och öppnat för förhandlingar. Vilket mötet i tisdags både var ett tecken på och en förutsättning för.

Ecuadors urfolksledare i presidentpalatset
Några av urfolksledarna på väg ut från presidentpalatset vinkande till de jublande åhörarna

Efter mötet som varade i två timmar tågade urfolksledarna ned från presidentpalatset, till de församlades urfolkens kollektiva jubel. Mötet med presidenten utmynnade i flera för urfolksrörelsen hoppingivande löften. Till att börja med benådades urfolksaktivisten Tomás Jimkipit, som dömts till fängelse för händelser under folkliga protester mot regeringen 2015. För det andra överlämnades byggnaden för Conaies högkvarter till Conaies händer under 100 år. (För ett par år sedan försökte den förra regeringen att avhysa Conaie från byggnaden.) Vidare lovades återinförandet av de tvåspråkiga skolorna och återetablerandet av urfolksuniversitetet.

Men det dröjde inte länge förrän den förre presidenten Rafael Correa fördömde sin efterträdare via sitt twitter-konto. ”Överlämnandet av högkvarteret i hundra år till Conaie – ytterligare en oförskämdhet mot min regering. Strategin att differentiera sig är inte bara illojal, den är också medioker”.

Medan motsättningarna mellan partikollegorna Rafael Correa och Lenín Moreno således fortsätter, förbättras relationen mellan urfolksrörelsen och landets verkställande makt. Representanter från urfolksrörelsen blev av presidenten inbjudna till vidare förhandlingar, för att utveckla landets i plurinationell riktning.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika