Under år 2016 mördades 200 miljöaktivister. Urfolk som kräver rätten till land och gör motstånd mot miljöexploatering är en särskilt utsatt grupp. Sverige behöver ta större ansvar i frågan om kränkningar av urfolk, både vad gäller samers rättigheter och svenska företags verksamhet globalt.

Att motsätta sig stora företag är att riskera sitt liv, det visar en rapport från organisationen Global Witness som släpptes i juli 2017. Under 2016 mördades inte mindre än 200 miljöaktivister. De farligaste industrierna att protestera mot är gruvnäring, oljeborrning, skogsskövling och jordbruksindustri, men även tjuvjakt och dammbyggen. Rapporten lyfter fram urfolk som en särskilt utsatt grupp och Latinamerika som en särskilt utsatt region, vilken står för mer än 60 procent av mordfallen i världen.

I mars 2016 mördades Berta Cáceres i Honduras, efter att ha protesterat mot byggandet av en hydroelektrisk damm. För bara några veckor sedan attackerades hennes dotter Bertha Zuñiga, tillsammans med flera andra aktivister av beväpnade män. I Colombia skrev man förra året under ett uppmärksammat fredsavtal, för vilket presidenten Juan Manuel Santos fick motta Nobels fredspris i europeiskt strålkastarljus. Men fred är långt borta för aktivister inom civilsamhället. Hot och våld mot människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser har ökat i Colombia och sedan januari 2016 har mer än 150 sociala ledare mördats. Latinamerikagrupperna, som i snart 50 år närvarat i regionen och har ett nära samarbete med miljörättsaktivister, ser med stor oro på denna utveckling.

Sverige har en lång tradition av solidariskt bistånd. Samtidigt har den svenska staten valt att inte göra upp med de historiska övergrepp som begåtts mot den egna urfolksbefolkningen. Både på hemmaplan och i utlandet har den svenska staten och svenska företag en mer aktiv del i kränkandet av urfolk än vad många känner till. FN:s råd för Mänskliga Rättigheter har sedan länge riktat kritik mot Sverige för övertramp på samers rättigheter då gruvföretag tillåtits prospektera i Sápmi trots brist på samtycke. I Ecuadorianska Amazonas har svenska Lundin Gold betalat Ecuadors regering 225 miljoner kronor för att påbörja vad som ska bli den största guldgruvan i Latinamerika, ett relativt okänt fall i det svenska nyhetsbruset, men som väntas ge katastrofala konsekvenser för invånare i närheten. Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar, och svenska företag som exempelvis Lundin Gold ställas till svars för de övertramp som görs mot lokala samhällen.

Lovisa Prage
Temagruppen Buen Vivir & Naturens Rättigheter

Temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter startades under våren 2017. Vårt mål är bland annat att stötta och uppmärksamma urfolks kamp, både i Latinamerika och i Sverige. Vill du engagera dig? Kontakta buen.vivir@latinamerikagrupperna.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna fördömer den Ecuadorianska statens övervåld

Ecuador skakas just nu av massiva gatuprotester till följd av President Lenín Morenos åtstramningspaket med höjda skatter, lönesänkningar på upp till 20 procent inom offentlig sektor, halverad semester från 30 till 15 dagar och slopade subventioner på bensin och diesel. Något som i sin tur leder till ökade priser på transporter och livsmedel. Demonstranterna utgörs […]

· Nyheter

Ett bindande fördrag som reglerar transnationella företags ansvar i fråga om mänskliga rättigheter är viktigt

Tisdagen den 24 september anordnade Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige och Jordens vänner ett frukostseminarium om feminism, företag och mänskliga rättigheter. Speciellt inbjuden var Cindy Clark från nätverket Association for Women’s Rights in Development (AWID) som var på plats för att tala om det FN fördrag om företag och mänskliga rättigheter som kommer att förhandlas […]

· Nyheter

”Jag känner en glädje för att vi är så många här idag”

Den  7 september 2019 deltog Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp på en manifestation för Amazonas på Odenplan i Stockholm. Här kan du läsa hennes tal i sin helhet.

· Nyheter

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Tips till hängmattan

Här har du några tips på filmer, tv-program och poddar om Latinamerika. Perfekt för hängmattan eller dagar som regnar bort!

· Nyheter

Ny styrelse, ny energi och nya tag

”I 2019 års styrelse vi är många nya. Däribland jag själv,” skriver Laura Lindholm och berättar om den nya styrelsens första möte som ägde rum helgen den 1–2 juni i Solidaritetshuset i Stockholm.

· Nyheter

Ett år av motgångar och framgångar

2018 var ett år med många sorgliga nyheter och med en stark ökad hotbild mot människorättsförsvarare i Latinamerika. Men det är viktigt att vi även ser de segrar som skett under förra året som vi kan glädjas åt och finna styrka i att den kraft som vi tillsammans äger är stor.

· Nyheter

Snart kanske transnationella företag kan hållas ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter

Just nu pågår förhandlingar inom FN för ett juridiskt bindande FN-avtal om transnationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Om det lyckas, kan detta vara ett sätt att hålla företag ansvariga för handlingar i hela världen.

· Nyheter

Efter ny dammkollaps kräver Brasiliens landsbygdsbefolkning ett stopp för landets mineralplundring

Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

· Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter