Under år 2016 mördades 200 miljöaktivister. Urfolk som kräver rätten till land och gör motstånd mot miljöexploatering är en särskilt utsatt grupp. Sverige behöver ta större ansvar i frågan om kränkningar av urfolk, både vad gäller samers rättigheter och svenska företags verksamhet globalt.

Att motsätta sig stora företag är att riskera sitt liv, det visar en rapport från organisationen Global Witness som släpptes i juli 2017. Under 2016 mördades inte mindre än 200 miljöaktivister. De farligaste industrierna att protestera mot är gruvnäring, oljeborrning, skogsskövling och jordbruksindustri, men även tjuvjakt och dammbyggen. Rapporten lyfter fram urfolk som en särskilt utsatt grupp och Latinamerika som en särskilt utsatt region, vilken står för mer än 60 procent av mordfallen i världen.

I mars 2016 mördades Berta Cáceres i Honduras, efter att ha protesterat mot byggandet av en hydroelektrisk damm. För bara några veckor sedan attackerades hennes dotter Bertha Zuñiga, tillsammans med flera andra aktivister av beväpnade män. I Colombia skrev man förra året under ett uppmärksammat fredsavtal, för vilket presidenten Juan Manuel Santos fick motta Nobels fredspris i europeiskt strålkastarljus. Men fred är långt borta för aktivister inom civilsamhället. Hot och våld mot människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser har ökat i Colombia och sedan januari 2016 har mer än 150 sociala ledare mördats. Latinamerikagrupperna, som i snart 50 år närvarat i regionen och har ett nära samarbete med miljörättsaktivister, ser med stor oro på denna utveckling.

Sverige har en lång tradition av solidariskt bistånd. Samtidigt har den svenska staten valt att inte göra upp med de historiska övergrepp som begåtts mot den egna urfolksbefolkningen. Både på hemmaplan och i utlandet har den svenska staten och svenska företag en mer aktiv del i kränkandet av urfolk än vad många känner till. FN:s råd för Mänskliga Rättigheter har sedan länge riktat kritik mot Sverige för övertramp på samers rättigheter då gruvföretag tillåtits prospektera i Sápmi trots brist på samtycke. I Ecuadorianska Amazonas har svenska Lundin Gold betalat Ecuadors regering 225 miljoner kronor för att påbörja vad som ska bli den största guldgruvan i Latinamerika, ett relativt okänt fall i det svenska nyhetsbruset, men som väntas ge katastrofala konsekvenser för invånare i närheten. Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar, och svenska företag som exempelvis Lundin Gold ställas till svars för de övertramp som görs mot lokala samhällen.

Lovisa Prage
Temagruppen Buen Vivir & Naturens Rättigheter

Temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter startades under våren 2017. Vårt mål är bland annat att stötta och uppmärksamma urfolks kamp, både i Latinamerika och i Sverige. Vill du engagera dig? Kontakta buen.vivir@latinamerikagrupperna.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter