Under år 2016 mördades 200 miljöaktivister. Urfolk som kräver rätten till land och gör motstånd mot miljöexploatering är en särskilt utsatt grupp. Sverige behöver ta större ansvar i frågan om kränkningar av urfolk, både vad gäller samers rättigheter och svenska företags verksamhet globalt.

Att motsätta sig stora företag är att riskera sitt liv, det visar en rapport från organisationen Global Witness som släpptes i juli 2017. Under 2016 mördades inte mindre än 200 miljöaktivister. De farligaste industrierna att protestera mot är gruvnäring, oljeborrning, skogsskövling och jordbruksindustri, men även tjuvjakt och dammbyggen. Rapporten lyfter fram urfolk som en särskilt utsatt grupp och Latinamerika som en särskilt utsatt region, vilken står för mer än 60 procent av mordfallen i världen.

I mars 2016 mördades Berta Cáceres i Honduras, efter att ha protesterat mot byggandet av en hydroelektrisk damm. För bara några veckor sedan attackerades hennes dotter Bertha Zuñiga, tillsammans med flera andra aktivister av beväpnade män. I Colombia skrev man förra året under ett uppmärksammat fredsavtal, för vilket presidenten Juan Manuel Santos fick motta Nobels fredspris i europeiskt strålkastarljus. Men fred är långt borta för aktivister inom civilsamhället. Hot och våld mot människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser har ökat i Colombia och sedan januari 2016 har mer än 150 sociala ledare mördats. Latinamerikagrupperna, som i snart 50 år närvarat i regionen och har ett nära samarbete med miljörättsaktivister, ser med stor oro på denna utveckling.

Sverige har en lång tradition av solidariskt bistånd. Samtidigt har den svenska staten valt att inte göra upp med de historiska övergrepp som begåtts mot den egna urfolksbefolkningen. Både på hemmaplan och i utlandet har den svenska staten och svenska företag en mer aktiv del i kränkandet av urfolk än vad många känner till. FN:s råd för Mänskliga Rättigheter har sedan länge riktat kritik mot Sverige för övertramp på samers rättigheter då gruvföretag tillåtits prospektera i Sápmi trots brist på samtycke. I Ecuadorianska Amazonas har svenska Lundin Gold betalat Ecuadors regering 225 miljoner kronor för att påbörja vad som ska bli den största guldgruvan i Latinamerika, ett relativt okänt fall i det svenska nyhetsbruset, men som väntas ge katastrofala konsekvenser för invånare i närheten. Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar, och svenska företag som exempelvis Lundin Gold ställas till svars för de övertramp som görs mot lokala samhällen.

Lovisa Prage
Temagruppen Buen Vivir & Naturens Rättigheter

Temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter startades under våren 2017. Vårt mål är bland annat att stötta och uppmärksamma urfolks kamp, både i Latinamerika och i Sverige. Vill du engagera dig? Kontakta buen.vivir@latinamerikagrupperna.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Latinamerikagrupperna i Almedalen för allas lika värde och en rättvis hållbar värld

Latinamerikagrupperna kommer att delta i Almedalsveckan 2017 för att sprida kunskap och skapa debatt om våra frågor. Vi anser att det är djupt oroväckande att en nazistisk organisation beviljats tillstånd av polisen att delta under veckan och motsätter oss att en organisation med våldsamma och anti-demokratiska värderingar ges offentligt utrymme i vårt samhälle.

· Föreningsnytt

Hälsning från den nya styrelsens första möte

Första helgen i juni träffades Latinamerikagruppernas styrelse på solidaritetshuset i Stockholm för ett första gemensamt styrelsemöte sedan den nya styrelsen valdes in på årsmötet i mitten av maj.

· Föreningsnytt
Samtal om företags straffrihet och vad vi som medborgare måste göra för att ta tillbaka makten. Fr.v. Rebecka Jalvemyr, Jérôme Chaplier, Mónica Vargas och Karin Ericsson.

Samtal: Hur bygger vi demokrati när företagen har makten?

Lyssna till ett samtal om företags makt och deras straffrihet och hur bindande internationella regelverk kan användas för att ställa företag till svars.

· Föreningsnytt, Opinion

Människor från fem kontinenter möttes för att lyfta att naturen bör ha rättigheter

Vilken idé är tillräckligt kraftfull för att läka förhållandet mellan människa och natur? Under Earth Rights Conference som arrangerades av bland annat Latinamerikagrupperna i Sigtuna 21-22 april, gavs utrymme för dialog om idén att naturen – inte bara människor – har rättigheter.

· Föreningsnytt

Vårt arbete behövs mer än någonsin

Latinamerikagrupperna har i närmare 50 år arbetat för att öka människors inflytande över sina livsvillkor i Latinamerika. Det gör vi bland annat genom stöd till viktiga sociala rörelser som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse.

· Föreningsnytt, Krönika

“En viktig del är att knyta band till andra sammanslutningar av latinamerikaner”

Jorge Flores Avilés har varit aktiv i Latinamerikagruppernas lokalgrupp i Västerås i 12 år och har genom åren följt föreningens utveckling till vad den är idag. I lokalgruppen har alla just nu aktiva medlemmar sina rötter i Latinamerika.

· Föreningsnytt

”Det är en meningsfull hobby som ger mycket mer än den kräver”

För Rolf har engagemanget för Latinamerika alltid varit en självklarhet. ”Om jag inte gjorde detta hade jag kanske tillbringat några fler timmar i veckan framför tv:n, men då är det mycket mer givande att vara aktiv i föreningen och bidra till rättviserörelsen”, säger han.

· Föreningsnytt

“Det kändes skitcoolt att vi som lokalgrupp kunde styra upp en konferens”

Anna Andersson har varit engagerad i Latinamerikagrupperna sedan hösten 2015. Hon har gjort praktik på kansliet i Stockholm och är nu aktiv i Uppsala lokalgrupp.

· Föreningsnytt

Engagera dig för klimatet!

Klimatvalet är ett upprop för ett fossilfritt och hållbart Sverige. Din insats behövs.

· Föreningsnytt