I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

Under år 2015 godkände Paraguays regering sex nya genmodifierade fröer. Dessa fröer ägs genom patent av jordbruksföretagen Monsanto och Syngenta. Patenten innebär att småbrukare tvingas att köpa fröer istället för att spara och byta till sig dem, som de gjort genom historien. De genmodifierade fröerna har framställts särskilt för att tåla starka bekämpningsmedel vilket i förlängningen ger förödande konsekvenser för människor och miljö. En viktig del i småbrukarnas kamp är därför att göra motstånd mot de multinationella jordbruksföretagens patentering av fröer.

– Fröer är ett folkarv i mänsklighetens tjänst. Det är inget som företagen har rätt att kommersialisera, säger Belén Romero från den paraguayanska feministiska urfolks- och småbrukarorganisationen Organización de Mujeres Campesinas e Indígenas (Conamuri) när jag träffar henne på organisationens lilamålade innergård i centrala Asunción.

Belén Romero. Foto: Conamuri
Belén Romero. Foto: Conamuri

Conamuri arbetar bland annat med att informera småbrukare om vikten av fröer och problemen kring att de patenteras. De har även projekt med så kallade “fröhem” för att skydda fröer som är på väg att utrotas. Arbetet handlar i första hand om att hitta personer som upprätthåller fröbytartraditionen och att skapa mötesplatser för dem att byta fröer med varandra. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och är särskilt viktigt i regionerna Itapuã, Caaguazú och San Pedro där det småskaliga jordbruket nästintill slagits ut av den storskaliga genmodifierade sojans expansion.

 

Rätten till ett liv på landsbygden

Ett annat stort problem för småbrukarna är den orättvisa fördelningen av mark. I Paraguay används 90 procent av den odlingsbara marken för att odla produkter för export, framför allt genmodifierad majs och soja. Detta trots att den största delen av Paraguays befolkning lever på landsbygden och livnär sig, helt eller delvis, av ett småskaligt jordbruk.

– För oss handlar det om att ifrågasätta hela den kapitalistiska produktionsmodellen som vi ser som den största källan till ojämlikhet. En modell som även leder till miljöförstörelse, avskogning och ökad migration till städerna, säger Belén Romero indignerat.

– Marken är viktig. För så länge vi har en bit mark har vi mat att leva av. Men i staden får vi småbrukare svälta, säger hon berättar att hon ofta längtar tillbaka till landsbygden.

Conamuri undervisar småbrukare om sina rättigheter. Foto: Sori Lundqvist
De fortsätter att stjäla från oss, står det på kartan som Belén Romero använder under en av Conamuris utbildningar.

Samtidigt känner Belén Romero ingen ro i byn där hon växte upp eftersom hon ständigt tycker sig känna doften av gift.

– Kanske är det psykologiskt, men jag är hela tiden rädd. […] och här i stan kan jag inte äta det jag vill. För det första för att det kostar pengar, som jag inte har. För det andra för att maten jag tvingas köpa produceras med gifter. Måhända andas jag inte in gifterna, men oavsett får jag i mig dem, säger hon uppgivet.

Kampen mot gifterna

De stora jordbruksföretagen använder, förespråkar och säljer olika sorters gifter. Några används mot skadedjur, andra för att avlägsna ogräs och vissa för att till exempel påskynda torkningsprocessen inför skörden.

När du odlar utan gifter hittar du tvärtom massor av insekter och så ska det vara, säger småbrukaren Catalina Fernández. Foto: Sori Lundqvist
När du odlar utan gifter hittar du tvärtom massor av insekter och så ska vara, säger småbrukaren Catalina Fernández. Foto: Sori Lundqvist

Småbrukaren Catalina Fernández, som är engagerad i organisationen Conamuri och bor i den hårt drabbade regionen Alto Paraná, oroas av storföretagens stora användning av växtgifter.

– På sojafälten kan du gå flera mil utan att hitta en endaste larv. Den marken är död. När du odlar utan gifter hittar du tvärtom massor av insekter och så ska det vara. Vi småbrukare vet att vi är en del av naturen och vi vet att om vi dödar ekosystemet, så dödar vi även oss själva, säger hon visar mig runt i det lilla naturreservat som hon och tio andra familjer driver.

Hon får medhåll från  Vicente Lubrano Lavadera som arbetar som utbildare i agroekologi för organisationen Conamuri.

– De enda skadedjur som finns är storföretagen som hindrar oss från att producera och äta hälsosam mat, och staten som gynnar storföretagen, säger han och gestikulerar yvigt med händerna.

Vicente Lubrano Lavadera, Conamuri, Asuncion, Paraguay. Foto: Sori Lundqvist
Vicente Lubrano Lavadera håller en utbildning i agroekologi på Conamuris innergård i Asuncion. Foto: Sori Lundqvist

Som en del av det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesinas latinamerikanska del Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (Cloc), förespråkar Conamuri ett småskaligt diversifierat jordbruk, som tar hänsyn till lokala variationer och sätter människors lokala konsumtion före export och deras arbete fokuserar mycket på att utbilda unga småbrukare i att odla utan gifter och att värdesätta sin livsstil, sitt arbete och sina traditionella kunskaper.

Conamuri utbildar småbrukares i samhället Laguna i Alto Paraná om sina rättigheter. Foto: Sori Lundqvist

– Det är ett viktigt arbete eftersom fienden [de multinationella jordbruksföretagen] vill få oss att tro att vår kunskap och vårt arbete inte är värdefullt – ett sätt att få oss än mer beroende av deras produkter, säger Belén Romero.

Text och foto: Sori Lundqvist

 


Ditt stöd behövs

Latinamerikagrupperna stödjer utbildningar för kvinnor och unga i Paraguay genom organisationen Cloc/La Vía Campesina. Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Du kan:

Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

Vårt Swishnummer: 1239010174.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.