Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

I ett grönt hav av sojafält sticker den paraguayanska flaggan upp. Den märker ut ett tältläger, en jordockupation som har pågått i fyra år. Målet med ockupationen är att bruka jorden och genom att hävda jordreformen kan ockupanterna bli lagliga ägare, men gång på gång blir de avhysta. Initialt var de 240 familjer men många har genom åren lämnat platsen. Förlusterna har varit stora, det är för tungt att börja om och avhysningarna är farliga med stor risk för våld. Vid den senaste avhysningen, i juni 2016, kom över tusen poliser och militärer till platsen. Ockupanterna fick två timmar på sig att plocka ihop sina tillhörigheter, därefter sattes husen och odlingarna i brand. Idag är de 40 familjer, ca 100 vuxna och barn, i det nya lägret.

Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Héctor Mendoza, 34 år.

”Vi är ingen guerilla. Vi är fattiga. Tillgång till mark är helt grundläggande för oss. Vi är ett producerande folk. Jorden är god och ger oss tre skördar per år, det är så vi lever.”

Gustavo Nuñez, 32 år.

”Fram till senaste avhysningen bodde jag med min fru och mina två barn i ett trähus vi själva byggt. Nu har vi inget kvar. Vi småbrukare har ingen möjlighet att köpa mark på den privata marknaden, summorna är enorma. På det här sättet kan staten ge oss rätt till ett landområde och om vi lyckas betala av på tio år blir vi ägare. Ockupation är det enda sättet att få tillgång till mark även om det innebär många år av osäkerhet och otrygghet.”

Ysidro Servín, 64 år.

”Paraguays regering säljer ut landet och vi saknar en plats att leva på, vi driver med vinden. Därför är vi här och ockuperar, min fru och jag. Vår kamp för mark är politisk och ekonomisk. Jag gör det för att mina barn och barnbarn ska få ett bättre liv, utbildning och försörjning.”

Aníbal Gonzalez Meaurio, 43 år.

”Det ingår i den paraguayanska identiteten att ha och bruka mark. Utan den lever vi som tiggare i vårt eget land. Vi vill leva ett lugnt och värdigt liv och odla för vår egen konsumtion. Pumpa, gurka, bönor och manioka, sådant som vi äter varje dag. Trots lagar om jordreform händer inget, det är bara tomma löften när de inte efterföljs. Vi är inte här för att be om något, vi är här för att kräva vår lagliga rätt till mark och vår rätt att vara paraguayaner.”

Lagen om jordreform

Enligt den paraguayanska lagen om jordreform ska statlig mark distribueras till jordlösa. Regelverket är dock snårigt och dagens markägande är både svårt att kartlägga och präglat av korruption. Under 1900-talet har marken privatiserats och främst använts med fokus på den internationella marknaden. Paraguays småbrukare och jordlösa har därför svårt att få tillgång till mark. Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Om staten ger tillgång till ett markområde får bönderna möjlighet att köpa marken på avbetalning under en period på maximalt tjugo år.

Text och foto: Maja Heide

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, Generalsekreterare för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet. Enligt den svenska Honduraskommittén är den politiska situationen i Honduras oroväckande. Det hundraåriga tvåpartisystemet, med konservativa Nationalpartiet och det liberala Partido Liberal […]

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.