Quijosfolket i Ecuadors Amazonas har kämpat för sin överlevnad genom historien. Idag arbetar de för att återuppliva sitt historiska språk och för att se till att dagens ungdomar får kunskap om sin kultur.

Nación Originaria Quijos är en urfolksgrupp med ursprung i provinsen Napo i Ecuadorianska Amazonas, som av flera anledningar står ut ur mängden. Fram tills idag har de stått starka i sin kamp för att bevara sin kultur, med en karakteristisk kämpaglöd som röd tråd genom hela sin historia – en historia som ännu inte berättats färdigt.

I ett möte med ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy får vi höra berättelsen om ett odödligt folk och jakten på de förlorade pusselbitar som formar deras kultur.

– Jag identifierar mig som quijos från min mor och shuar från min far, säger Etsa och strålar mot mig som den sol han namngetts efter.

Fröerna som tillsammans bildar ett pärlband runt Etsas hals gör ett klapprande ljud mot varandra när han rör sig.

Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy föreläser om urfolksgruppen quijos. Foto: Anne-Gaël Bilhaut
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy föreläser om urfolksgruppen quijos. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

I en saga om en trollkarl som hans morföräldrar berättat för honom skildras berättelsen om hans folk ”quijos” och deras ledande kunskaper i naturmedicin och förmåga att förvandla sig.

– Ingen förstod vart trollkarlen hade tagit vägen och alla trodde att han var död. Men han hade funnit kraft i naturen och andarna, och flydde sitt öde i skepnaden av en Anaconda.

På samma sätt transformerade sig quijosfolket under européernas kolonisering av kontinenten på 1500-talet. På den tiden hade quijosfolket stor politisk makt och en högt utvecklad armé, ledd av den mäktige krigaren Jumandi, som hade genomfört den första väpnade revolutionen på kontinenten Abya Yala (Latinamerika). När spanjorerna red in på quijosfolkets territorium Napo år 1538, tillsammans med de andinska urfolken kichwa, möttes de av ett större motstånd än de hade anat. Efter flera år av krig förlorade trots allt quijosarmén – inte bara sin mark utan även delar av kulturen.

Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy. Foto: Anne-Gaël Bilhaut
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

– Kichwafolket var också erövrare, så mitt folk tvingades gömma sig bakom en täckmantel som kichwa för att inte utplånas helt. De transformerade sig; lärde sig prata kichwa, utövade den nya kulturen och religionen, men behöll sin identitet som quijos inuti. Detta pågick i över 400 år vilket ledde till att vårt språk chillipano glömdes bort och bitar av historien försvann längs vägen. Men kulturen fortsatte att leva, säger Etsa medan hans ögon håller fast mig i en stadig blick.

– Det är mina förfäder; ett folk som stod emot och vägrade att glömma. Vi är rebeller och krigare i blodet. Ingenting är omöjligt för oss.

Idag gör språkforskare och entusiaster som Etsa själv ett intensivt arbete för att återbilda det historiska språket ”chillipano”. Genom att konsultera sina förfäder via naturmedicinen ”ayahuaska” finner de vägledning i språkforskningen. I intervjuer med de äldre samt genom att leta efter gamla skrifter på museum och bibliotek i hela världen, har de idag översatt ord för natur, familj och dylikt.

– Ord för ord kommer vi till slut att ha pusslat ihop meningar och grammatik till ett fulländat språk.

Quijosfolket står dock inför en större utmaning än så.

– Arbetet för att stärka kulturen som helhet och ena folket i den kamp vi står inför är avgörande för hela vår existens, berättar han.

Vi kommer att fortsätta kämpa tills vi inte längre existerar.

– Idag är vi ännu inte erkända som en nationalitet av staten, och globaliseringens anhängare vill se oss assimileras i samhället och göra oss alla likadana. De tror att alla från Amazonas är kichwa, men våra kulturer skiljer sig från varandra på många olika sätt. Därför är den egna identiteten viktig, men den hotas av en dubbelidentitet som framförallt en del ungdomar upplever idag. Växer du upp i en kichwaby kan det kännas svårt att veta var du hör hemma. Vi ledare arbetar därför för att ungdomarna ska organisera sig. Vi lär dem om sin historia och kultur, ger dem stöd och gemenskap, och steg för steg ser vi dem stärkas i sin identitet. De är vår fortsättning – det är deras röster som kommer att fortsätta berätta.

Etsa höjer rösten över regndropparna som plötsligt dånar mot taket. Smilgropar formas i hans kinder samtidigt som han knyter näven och för den upp mot skyn.

– Vi som quijos, vi som barn till krigare. Vi kommer att fortsätta kämpa tills vi inte längre existerar.

Text: Alexandra Jerlstad, praktikant Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.