Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

– Vem är den olydige? undrar föreläsaren Lucila Choque med ett leende på läpparna. Hon spanar demonstrativt ut över klassrummet efter den telefon som nyss ringt. Sedan fortsätter hon med sträng röst:

– Jag menar allvar. Bartolina Sisa vigde sitt liv åt kampen och det måste vi också göra. En sann ledare måste utbilda sig och satsa helhjärtat. Annars är det ingen idé att vi är här.

Bartolina Sisas ledarskapskola i El Alto, Bolivia Foto: Sori Lundqvist

Vi befinner oss på en ledarskapsskola för kvinnor i staden El Alto strax utanför Bolivias huvudstad La Paz. Utbildningen som Latinamerikagrupperna är med och finansierar arrangeras av den bolivianska urfolksorganisationen Confederación Nacional de Mujeres Campesinas Indígenas Originarias de Bolivia, Bartolina Sisa och är den första i sitt slag i landet.

I salen sitter ett 50-tal urfolkskvinnor. Några är redan ledare i sina provinser. Andra står på tur att ta politiska uppdrag. Dagens första föreläsning handlar om Bartolina Sisa. Den kvinnliga krigaren från aymarafolket i Bolivia som mördades i kampen mot den spanska kolonialmakten, och som har gett organisationen dess namn.

Kursmaterial om Bartolina Sisa – den kvinnliga krigaren från aymarafolket i Bolivia som mördades i kampen mot den spanska kolonialmakten, och som har gett organisationen dess namn.

Behov av politisk skolning

Under sina 12 år vid makten i Bolivia har den sittande regeringen gjort viktiga framsteg för att marginaliserade grupper ska representeras och kunna delta i det politiska livet. Bland annat genom att man år 2010 instiftade en kvoteringslag. Efter 2015 års val uppgick andelen kvinnor till 46 procent i senaten och 51 procent i parlamentets andra kammare.

Många av våra ledare har enorm kunskap

Bakom statistiken döljer sig dock en rad allvarliga problem. Våld, hot och sexuella trakasserier gör att många kvinnor, framför allt på lokal nivå, lämnar sina poster och ofta efterträds av män. Bristande politisk skolning och lågt självförtroende är andra bidragande faktorer till avhopp. Det är dessa problem som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Bartolina Sisa försöker att adressera med sin ledarskapsskola.

Utbildningen görs i två etapper. Den första delen är tre dagar lång och kommer att hållas i samtliga av landets nio departement under år 2017. Den andra delen är en fem månader lång universitetskurs som arrangeras tillsammans med universitet Tupak Katari, ett av Bolivias tre urfolksuniversitet.

Mireya Pacosillo Quinta som samordnar projektet förklarar att utbildningens syfte är att ge deltagarna redskap, kunskap och stärka deras självförtroende för att i förlängningen öka antalet kvinnor som är med och utformar landets politik.

– Många av våra ledare har enorm kunskap men de saknar ofta formell utbildning, säger hon och förklarar att det därför har varit viktigt att kursen ger en universitetsexamen.

År av rasism och diskriminering påverkar fortfarande

Organisationen Bartolina Sisa är del av den allians av sociala grupper och fackföreningar som bildade det sittande regeringspartiet Movimiento al Socialismo-Instrumento Político por la Soberanía de los Pueblos (MAS) som leds av presidenten Evo Morales.

– Vi Bartolinas [som medlemmarna i organisationen kallar sig] är del av en historisk kamp som lett fram till den plurinationella stat som vi har idag, säger Mireya Pacosillo Quinta och fortsätter:

– En stat som respekterar urfolkens rätt till sin identitet, sitt språk och sin kultur. Tyvärr har dessa rättigheter ännu inte fått fäste i människors medvetande.

För trots att de allmänna levnadsvillkoren på senare år har förbättrats kvarstår stor ojämlikhet mellan stad och landsbygd, olika sociala grupper, och mellan män och kvinnor. Cirka 60 procent av landets landsbygdsbefolkning, där kvinnor är i majoritet, lever i fattigdom. Trots stärkta rättigheter är urfolk fortfarande en särskilt utsatt grupp, både socialt och ekonomiskt. Något som den 32-åriga deltagaren Saturnina Laura Flores vittnar om:

– Även om situationen på senare år har blivit bättre, och kvinnorna från staden numera tilltalar oss på bussen, är jag fortfarande rädd. Till den här  workshopen kom jag i andra kläder och bytte om [till traditionell klädsel] när jag kom fram.

Saturnina Laura Flores från Bartolina Sisa Foto: Sori Lundqvist
– Till denna workshop kom jag i andra kläder och bytte om när jag kom fram, berättar den 32-åriga Saturnina Laura Flores.

Utbildningen lägger stor vikt vid att uppvärdera urfolkskvinnornas insats och status i samhället. Ett sätt att göra det på är att ta vara på den kompetens som finns i den egna organisationen. Därför är kursens alla föreläsare aktuella eller före detta ledare i organisationen.

– Varför skulle externa föreläsare lära oss om vår historia och vår kamp? frågar sig Mireya Pacosillo Quinta retoriskt.

Men kursen vill också bidra till att stärka urfolkskvinnans identitet på en kontinental nivå. Därför kommer även representanter från urfolksorganisationer i Ecuador, Colombia, Guatemala, Chile, Peru och Mexiko att erbjudas plats på fortsättningskursen.

Som en praktisk del i ledarskapsutbildningen intervjuas deltagarna under lunchrasten av elever från universitet Universidad Pública de El Alto. På bilden Maribel Santa Maria, ledare i Bartolina Sisa och före detta ambassadör i Ecuador.

Latinamerikagruppernas stöd

Latinamerikagrupperna stödjer utbildningar för kvinnor i hela Latinamerika. Under år 2017 har föreningen bland annat valt att stödja Bartolina Sisas ledarskapsskola och enligt Mireya Pacosillo Quinta har stödet varit helt avgörande.

– Tack vare projektet har vi idag tagit fram metoder och strategier för att utbildningen ska kunna leva vidare även utan extern finansiering.

Text och foto: Sori Lundqvist


Ditt stöd behövs

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Du kan:

Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.

Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.

Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd till nummer: 1239010174.

 

Fakta:

Sedan 2008 finns tre urfolksuniversitet i Bolivia, Universidad Indígena Boliviana – Aymara “Tupak Katari”, Universidad Indígena “Casimiro Huanca” och Universidad Indígena “Apiaguaiki Tüpa”. Deras syfte är att stärka landets urfolksidentiteter och utveckla kunskap och metoder med avstamp i urfolkens livsåskådning. 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, Generalsekreterare för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet. Enligt den svenska Honduraskommittén är den politiska situationen i Honduras oroväckande. Det hundraåriga tvåpartisystemet, med konservativa Nationalpartiet och det liberala Partido Liberal […]

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.