Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

–Vem är den olydige? undrar föreläsaren Lucila Choque med ett leende på läpparna. Hon spanar demonstrativt ut över klassrummet efter den telefon som nyss ringt. Sedan fortsätter hon
med sträng röst:

–Jag menar allvar. Bartolina Sisa vigde sitt liv åt kampen och det måste vi också göra. En sann ledare måste utbilda sig och satsa helhjärtat. Annars är det ingen idé att vi är här..

Bartolina Sisas ledarskapskola i El Alto, Bolivia Foto: Sori Lundqvist

Vi befinner oss på en ledarskapsskola för kvinnor i staden El Alto strax utanför Bolivias huvudstad La Paz. Utbildningen som Latinamerikagrupperna är med och finansierar arrangeras av den bolivianska urfolksorganisationen Confederación Nacional de Mujeres Campesinas Indígenas Originarias de Bolivia, Bartolina Sisa och är den första i sitt slag i landet.

I salen sitter ett 50-tal urfolkskvinnor. Några är redan ledare i sina provinser. Andra står på tur att ta politiska uppdrag. Dagens första föreläsning handlar om Bartolina Sisa. Den kvinnliga krigaren från aymarafolket i Bolivia som mördades i kampen mot den spanska kolonialmakten, och som har gett organisationen dess namn.

Kursmaterial om Bartolina Sisa – den kvinnliga krigaren från aymarafolket i Bolivia som mördades i kampen mot den spanska kolonialmakten, och som har gett organisationen dess namn.

Behov av politisk skolning

Under sina 12 år vid makten i Bolivia har den sittande regeringen gjort viktiga framsteg för att marginaliserade grupper ska representeras och kunna delta i det politiska livet. Bland annat genom att man år 2010 instiftade en kvoteringslag. Efter 2015 års val uppgick andelen kvinnor till 46 procent i senaten och 51 procent i parlamentets andra kammare.

Många av våra ledare har enorm kunskap

Bakom statistiken döljer sig dock en rad allvarliga problem. Våld, hot och sexuella trakasserier gör att många kvinnor, framför allt på lokal nivå, lämnar sina poster och ofta efterträds av män. Bristande politisk skolning och lågt självförtroende är andra bidragande faktorer till avhopp. Det är dessa problem som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Bartolina Sisa försöker att adressera med sin ledarskapsskola.

Utbildningen är uppdelad i två etapper. Den första delen är tre dagar lång kurs som ambulerat i samtliga av landets nio departement under år 2017. Men projektet vill också stärka urfolkskvinnors identitet på en Latinamerikansk nivå. Därför är den andra delen är en internationell ledarskapskurs som arrangeras tillsammans med universitet Tupak Katari, ett av Bolivias tre  urfolksuniversitet, med deltagare från Peru, Guatemala, Chile och Ecuador.

Mireya Pacosillo Quinta som samordnar projektet förklarade att utbildningens syfte var att ge deltagarna redskap, kunskap och stärka deras självförtroende för att i förlängningen öka antalet kvinnor som är med och utformar politiken.

–Många av våra ledare har enorm kunskap men de saknar ofta formell utbildning, säger hon och förklarar att det därför har varit viktigt att kursen ger en universitetsexamen.

År av rasism och diskriminering påverkar fortfarande

Organisationen Bartolina Sisa är del av den allians av sociala grupper och fackföreningar som bildade det sittande regeringspartiet Movimiento al Socialismo-Instrumento Político por la Soberanía de los Pueblos (MAS) som leds av presidenten Evo Morales.

– Vi Bartolinas [som medlemmarna i organisationen kallar sig] är del av en historisk kamp som lett fram till den plurinationella stat som vi har idag, säger Mireya Pacosillo Quinta och fortsätter:

– En stat som respekterar urfolkens rätt till sin identitet, sitt språk och sin kultur. Tyvärr har dessa rättigheter ännu inte fått fäste i människors medvetande.

För trots att de allmänna levnadsvillkoren på senare år har förbättrats kvarstår stor ojämlikhet mellan stad och landsbygd, olika sociala grupper, och mellan män och kvinnor. Cirka 60 procent av landets landsbygdsbefolkning, där kvinnor är i majoritet, lever i fattigdom. Trots stärkta rättigheter är urfolk fortfarande en särskilt utsatt grupp, både socialt och ekonomiskt. Något som den 32-åriga deltagaren Saturnina Laura Flores vittnar om:

– Även om situationen på senare år har blivit bättre, och kvinnorna från staden numera tilltalar oss på bussen, är jag fortfarande rädd. Till den här  workshopen kom jag i andra kläder och bytte om [till traditionell klädsel] när jag kom fram.

Saturnina Laura Flores från Bartolina Sisa Foto: Sori Lundqvist
– Till denna workshop kom jag i andra kläder och bytte om när jag kom fram, berättar den 32-åriga Saturnina Laura Flores.

Utbildningen lägger stor vikt vid att uppvärdera urfolkskvinnornas insats och status i samhället. Ett sätt att göra det på är att ta vara på den kompetens som finns i den egna organisationen. Därför är kursens alla föreläsare aktuella eller före detta ledare i organisationen.

– Varför skulle externa föreläsare lära oss om vår historia och vår kamp? frågar sig Mireya Pacosillo Quinta retoriskt.

Som en praktisk del i ledarskapsutbildningen intervjuas deltagarna under lunchrasten av elever från universitet Universidad Pública de El Alto. På bilden Maribel Santa Maria, ledare i Bartolina Sisa och före detta ambassadör i Ecuador.

Latinamerikagruppernas stöd

Latinamerikagrupperna stödjer utbildningar för kvinnor i hela Latinamerika. Under år 2017 har föreningen bland annat valt att stödja Bartolina Sisas ledarskapsskola där hitintills 628 kvinnor deltagit. Enligt Mireya Pacosillo Quinta har stödet från Latinamerikagrupperna varit helt avgörande.

–Tack vare projektet har vi idag tagit fram metoder och strategier för att utbildningen ska kunna leva vidare även utan extern finansiering.

Representanter från urfolksorganisationer i Peru, Guatemala, Chile och Ecuador 2017. Foto: Louise Withalisson
Representanter från urfolksorganisationer i Peru, Guatemala, Chile och Ecuador 2017. Foto: Louise Withalisson

Text och foto: Sori Lundqvist


Ditt stöd behövs

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Du kan:

Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.

Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.

Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd till nummer: 1239010174.

 

Fakta:

Sedan 2008 finns tre urfolksuniversitet i Bolivia, Universidad Indígena Boliviana – Aymara “Tupak Katari”, Universidad Indígena “Casimiro Huanca” och Universidad Indígena “Apiaguaiki Tüpa”. Deras syfte är att stärka landets urfolksidentiteter och utveckla kunskap och metoder med avstamp i urfolkens livsåskådning och traditionella kunskaper. 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika