Småbrukaren Lorenzo Espínola i Paraguay var med och grundade en av landets småbrukarorganisationer på 1980-talet. Dagligen ser han hur småbrukare förlorar mark till privata företag som täcker landet med hårt besprutade genmodifierade grödor.

Jag träffar Lorenzo när han, som varje morgon, är ute på sitt fält där han på ekologiskt vis odlar bland annat bönor, majs och manioka. Lorenzo Espínola har bott i byn Limoy 2 i Alto Paraná, östra Paraguay, sedan byn grundades för över 30 år sedan. År 1980, när det fortfarande rådde militärdiktatur i landet, var han med och grundade organisationen Movimiento Campesino Paraguayo (MCP). 1986 gjorde rörelsen tillsammans med 400 familjer en jordockupation i Caaguazú i centrala delen av landet. De höll ut i fyra månader innan militären kom, misshandlade dem, körde bort dem och sköt två av deras kamrater till döds. Efter det beordrade regeringen dem att förflytta sig till regionen Alto Paraná för att de inte skulle göra fler ockupationer i Caaguazú. 125 familjer åkte dit.

– När vi kom hit fanns bara skog, så vi rensade upp för att kunna odla för vår egen konsumtion. Helt utan hjälp från regeringen. Vi formade kommittéer för att hjälpas åt att bygga våra hus och sätta upp regler för byn. Bland annat sattes en regel upp om att det är förbjudet att sälja sin mark i Limoy 2. Om man vill flytta från byn är man tvungen att ge marken till en jordlös bonde. Våra kamrater dog i kampen för att erövra jorden, så att sälja den vore en orättvisa. När diktaturen föll 1989 uppmanade vi jordlösa att komma hit, för nu fanns det ju mark. Det var det vi kämpade för.

Folk blir sjuka som konsekvens av gifterna som används

Idag är dock situationen annorlunda. Under 1990-talet började regeringen tillåta stora sojaföretag, mestadels brasilianska, att göra intrång i byn och odla genmodifierad soja för export, trots stora protester från invånarna. Idag ligger Limoy 2 mitt i ett hav av GMO-soja, vilket drabbar småbrukare som Lorenzo, deras familjer och grödor hårt. Väldigt få har fortsatt att producera för egen konsumtion utan hyr istället ut sin mark till sojaodlarna.

– Det är för jävligt för de besprutar grödorna med gift hela dagarna. När GMO-grödorna kom visste vi att de skulle förstöra naturen. Denna GMO måste bort från vår by, för folk blir sjuka som konsekvens av gifterna som används.

Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

Lorenzo har lång erfarenhet av kamp för rätten till mark. Han säger ibland att det faktiskt var lättare att som småbrukare erövra mark under militärdiktaturen. De styrande som han kämpade mot under diktaturen var Coloradopartiet. Ett konservativt, populistiskt högerparti som leddes av rika affärsmän och jordägare och som än idag innehar regeringsmakten. Idag är militärdiktaturen borta men landets problematik kring den ojämlika fördelningen av mark kvarstår.

– När man gjorde ockupationer under diktaturen så erövrades alltid en bit mark. Även om mycket också såldes ut till utländska företag så var de lite mer nationalistiska då. Idag har presidenten verkligen privatiserat allt, så det går inte.

Lorenzo inledde sin kamp för jord när det fortfarande rådde militärdiktatur i Paraguay. Landet har sedan dess inlett en demokratiseringsprocess, men problemet med jorduppdelningen kvarstår. Foto: Maja Heide
Lorenzo inledde sin kamp för jord när det fortfarande rådde militärdiktatur i Paraguay. Landet har sedan dess inlett en demokratiseringsprocess, men problemet med jorduppdelningen
kvarstår. Foto: Maja Heide

På grund av den svåra och komplexa situation som småbrukare i Paraguay befinner sig i ger Lorenzo ett intryck av att vara kluven angående sin egen bys framtid. Han verkar dock vara fast besluten om var problemen ligger och vad han tycker behöver göras.

– Våra problem idag är konsekvenser av kapitalismen och vår regering. Det finns ingen garanti för att vi kan sälja det vi producerat, därför hyr folk ut sin mark. Vi saknar en demokratisk regering där vi som medborgare kan delta. Jag anser att vi behöver en regering som kan garantera folk liv, hälsa och arbete. Som kan garantera priset på produkterna. Idag är vi inte garanterade någonting. Om du blir sjuk, kommer du att dö. Vi behöver en regering som bryr sig om arbetarna och bönderna, som kan föra en permanent dialog. Genom att göra det och att garantera en marknad tror jag att folk kommer lämna GMO-grödorna. I små länder, som vårt, har man ingen självständighet. Vi vill ha vår autonomi som land. Under Paraguays första presidenter var vi ett självständigt land. Innan alla krigen kom. Vi måste skapa en ny union av tankar och idéer, för att befria vårt land på nytt.

Text: Julian Dannefjord, praktikant Latinamerikagrupperna


Soja i Paraguay

Sojan i Paraguay gjorde inträde i början av 1990-talet. Alto Paraná var den första regionen där sojan började odlas. Efter några år började genmodifierade organismer (GMO) användas och produktionen ökade. År 1995 odlades soja på 833 000 hektar i Paraguay. År 2012 hade ytan ökat till 3 157 600 hektar. Sojan odlas för export och är genmodifierad för att vara resistent mot det sannolikt cancerframkallande bekämpningsmedlet glyfosat. Företagen som odlar sojan betalar ingen skatt i landet. Exporten går mestadels till Europa. Sverige importerar ca 350 000 ton soja per år, från främst Sydamerika. Den används som kraftfoder för nötkreatur, grisar och kycklingar inom köttindustrin.

Sojaodlingarna gör att marken utarmas vilket leder till minskad produktion för varje år. Därför ökar mängden kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel i produktionen samtidigt som odlingarnas yta måste expandera för att upprätthålla produktionsnivån. Detta leder varje dag till förgiftning av människor, djur och miljö runt sojaodlingarna, enorm avskogning och utbredda tvångsförflyttningar av småbrukare och urfolk från sina territorier. Paraguay har många jordlösa bönder som ofta flyttar in till staden för att söka försörjning. De tvingas bosätta sig i kåkstäderna i städernas utkanter på grund av landets bristande sociala skyddsnät. Samtidigt kämpar de sociala rörelserna i Paraguay mot GMO-grödorna och jordbruksgifterna, för jordreform och rättvis markdistribution i landet.


Engagera dig!

Genom kampanjen #LivUtanGift arbetar Latinamerikagrupperna för att uppmärksamma de problem som gifter i jordbruket orsakar för människor och miljö i Latinamerika. Engagera dig du också!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.