Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp.

I förra veckan inledde 30 experter på mänskliga rättigheter och landsbygdsutveckling ett undersökningsuppdrag i norra Brasilien. Delegationen är där för att dokumentera och analysera de strukturella konsekvenserna av land grabbing och belysa problemen med markhandel i regionen. Bland annat har svenska pensionspengar investerats i området.

Land grabbing – ett fenomen som har blivit norm

Sedan finanskrisen 2008 har fenomenet land grabbing ökat över hela världen. Statliga och privata investeringar i mark på landsbygden har lett till miljöförstöring och att urfolk och småbrukare våldsamt avhysts av från sina områden. Brasilien, som till stora delar är täckt av savann och frodig regnskog, har kommit att bli ett huvudmål för investerare. Genom den industriella expansionen av produkter som soja, socker, majs, bomull, eucalyptus och kött har investerarna sett sina vinster öka med upp till 400 procent.

Matopiba är en region i nordöstra Brasilien, i staten Tocantins, som utgör ett tydligt exempel på problemen med land grabbing. För investerarna i regionen kostar det lite att hugga ner skog och ersätta den med plantager, samtidigt som de kunnat ta ut stora vinster. I Matopiba går det ofta till så att allmän mark som lokala aktörer tillskansat sig, säljs vidare till brasilianska fastighetsbolag, som i sin tur är kopplade till transnationella företag. Men bakom kulisserna pågår en våldsam undanträngning av traditionella samhällen.

Den mänskliga kostnaden av markköp

Gränsområdena mellan Amazonas och mer exploaterade regioner i Brasilien bebos av bönder, urfolk, ättlingar till förrymda slavar och andra så kallade traditionella grupper. Massiva och våldsamma tvångsförflyttningar har i många fall förpassat dessa grupper till mindre bördiga områden som ofta visat sig vara otillräckliga för deras överlevnad.

De som gett upp och flyttat till städerna har hamnat i slumområden där de tvingats ta osäkra eller illegala jobb. Andra, som lyckats stanna, kan bara göra det om de börjar arbeta under slavlika förhållanden för samma företag som ockuperat deras tidigare marker.

Fact Finding-resan

Under resan kommer den internationella delegationen att besöka drabbade samhällen för att dokumentera och analysera följderna av landgrabbing ur ett människorättsperspektiv. Delegationen kommer också att titta närmare på Brasilien, liksom andra inblandade länders skyldigheter. Bland annat bidrar svenska pensionspengar till problemet genom att fortsätta att investera i mark i regionen. I en rapport från 2015 avslöjades det att andra AP-fonden köpt mark av en ökänd “landgrabber” som stod åtalad för att ha förskansats sig mark med våld. AP-fonden hävdar att de följt upp anklagelser kring människorättskränkningarna i området och att inga oegentligheter går att koppla till just deras markköp. De vill dock inte delge information i den utredning de själva gjort av anklagelserna.

På resan, som organiseras av Fian International, deltar organisationerna Action Aid, La Vía Campesina, Rede Social de Justica e Direitos Humanos, International Institute of Social Studies, flertalet lokala brasilianska organisationer i regionen och Fian-sektioner från Tyskland, Nederländerna och Sverige. Latinamerikagrupperna står bakom arbetet och samarbetar med organisationer i många länder sedan flera år för att följa upp dessa markinvesteringar.

En presskonferens kommer att hållas i huvudstaden Brasília den 14 september efter en publik utfrågning av brasilianska politiker. För presskontakt, vänligen kontakta annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Följ resan på sociala medier under hashtaggarna #BrazilLandGrab och #CaravanaMatopiba


Engagera dig i kampanjen #schyssta pensioner för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter och miljö!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Föreningsnytt

Traditionell kunskap skyddar naturen

Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

· Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Klimatriksdagen 2018 – årets viktigaste klimatforum

Den 4-6 maj äger 2018 års Klimatriksdag rum och vi har 8 ungdomsbiljetter att dela ut till dig som är under 31 år och vill vara med på ett av Sveriges viktigaste klimatforum. 

· Kalendarium, Föreningsnytt

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Föreningsnytt
Itza Orozco Svensson och Sanna Lucas. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnorna som delar på Latinamerikagruppernas ordförandeskap

I mars 2017 röstade Latinamerikagruppernas årsmöte fram två nya ordförande; Itza Orozco Svensson och Sanna Lucas som under mandatperioden delar på uppdraget. Med olika kompetenser och bakgrund leder dessa två kvinnor idag föreningens strategiska arbete.

· Föreningsnytt

Tillsammans skapar vi den framtid vi behöver

Evelina Sartori Valck och Linn O’Connell skriver om sin tid på de Jordlösa rörelses (MST) skola Florestan Fernandes i Brasilien.

· Föreningsnytt, Krönika, Övrigt

Hälsning från styrelsemöte i november

Höstens sista styrelsemöte för Latinamerikagrupperna hölls helgen 25–26 november i Malmö.

· Föreningsnytt

Reflektioner efter det alternativa EU-toppmötet

Det alternativa EU-toppmötet i Göteborg visade att vi har ett stort behov av folkbildning och av att stärka vårt nätverk för att kunna göra folkligt inflytande möjligt. Latinamerikagruppernas ordförande Itza Orozco Svensson var på plats.

· Föreningsnytt, Krönika

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

En hälsning från våra praktikanter

Varje år skickar Latinamerikagrupperna svenska ungdomar att praktisera hos våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. Här kommer en hälsning från årets glada gäng.

· Föreningsnytt