Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp.

I förra veckan inledde 30 experter på mänskliga rättigheter och landsbygdsutveckling ett undersökningsuppdrag i norra Brasilien. Delegationen är där för att dokumentera och analysera de strukturella konsekvenserna av land grabbing och belysa problemen med markhandel i regionen. Bland annat har svenska pensionspengar investerats i området.

Land grabbing – ett fenomen som har blivit norm

Sedan finanskrisen 2008 har fenomenet land grabbing ökat över hela världen. Statliga och privata investeringar i mark på landsbygden har lett till miljöförstöring och att urfolk och småbrukare våldsamt avhysts av från sina områden. Brasilien, som till stora delar är täckt av savann och frodig regnskog, har kommit att bli ett huvudmål för investerare. Genom den industriella expansionen av produkter som soja, socker, majs, bomull, eucalyptus och kött har investerarna sett sina vinster öka med upp till 400 procent.

Matopiba är en region i nordöstra Brasilien, i staten Tocantins, som utgör ett tydligt exempel på problemen med land grabbing. För investerarna i regionen kostar det lite att hugga ner skog och ersätta den med plantager, samtidigt som de kunnat ta ut stora vinster. I Matopiba går det ofta till så att allmän mark som lokala aktörer tillskansat sig, säljs vidare till brasilianska fastighetsbolag, som i sin tur är kopplade till transnationella företag. Men bakom kulisserna pågår en våldsam undanträngning av traditionella samhällen.

Den mänskliga kostnaden av markköp

Gränsområdena mellan Amazonas och mer exploaterade regioner i Brasilien bebos av bönder, urfolk, ättlingar till förrymda slavar och andra så kallade traditionella grupper. Massiva och våldsamma tvångsförflyttningar har i många fall förpassat dessa grupper till mindre bördiga områden som ofta visat sig vara otillräckliga för deras överlevnad.

De som gett upp och flyttat till städerna har hamnat i slumområden där de tvingats ta osäkra eller illegala jobb. Andra, som lyckats stanna, kan bara göra det om de börjar arbeta under slavlika förhållanden för samma företag som ockuperat deras tidigare marker.

Fact Finding-resan

Under resan kommer den internationella delegationen att besöka drabbade samhällen för att dokumentera och analysera följderna av landgrabbing ur ett människorättsperspektiv. Delegationen kommer också att titta närmare på Brasilien, liksom andra inblandade länders skyldigheter. Bland annat bidrar svenska pensionspengar till problemet genom att fortsätta att investera i mark i regionen. I en rapport från 2015 avslöjades det att andra AP-fonden köpt mark av en ökänd “landgrabber” som stod åtalad för att ha förskansats sig mark med våld. AP-fonden hävdar att de följt upp anklagelser kring människorättskränkningarna i området och att inga oegentligheter går att koppla till just deras markköp. De vill dock inte delge information i den utredning de själva gjort av anklagelserna.

På resan, som organiseras av Fian International, deltar organisationerna Action Aid, La Vía Campesina, Rede Social de Justica e Direitos Humanos, International Institute of Social Studies, flertalet lokala brasilianska organisationer i regionen och Fian-sektioner från Tyskland, Nederländerna och Sverige. Latinamerikagrupperna står bakom arbetet och samarbetar med organisationer i många länder sedan flera år för att följa upp dessa markinvesteringar.

En presskonferens kommer att hållas i huvudstaden Brasília den 14 september efter en publik utfrågning av brasilianska politiker. För presskontakt, vänligen kontakta annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Följ resan på sociala medier under hashtaggarna #BrazilLandGrab och #CaravanaMatopiba


Engagera dig i kampanjen #schyssta pensioner för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter och miljö!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt
Deltagare på kurs om ILO169 som arrangerades av Waqib’Kej i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Hjälp oss att ställa ut fler insamlingskärl; för en rättvis och hållbar värld!

För att minska slösande av jordens resurser och öka insamlingen av kläder som kan återanvändas letar Emmaus Fredriksdal och Latinamerikagrupperna efter fler platser att ställa ut insamlingskärl på. Men vi behöver din hjälp!

· Föreningsnytt
Latinamerikagruppernas aktivister demonstrerar under March Against Monsanto. Foto: Oscar Barajas.

Välkommen på aktivistträff

Helgen 7-8 oktober är det äntligen dags för årets andra aktivistträff!

· KALENDARIUM, Föreningsnytt
Latinamerikagruppernas styrelse och kansli med Karin Ericsson, programstrateg i förgrunden.

Höstens första styrelsemöte

Efter sommaren har Latinamerikagruppernas nya styrelse äntligen träffats i ett andra styrelsemöte.

· Föreningsnytt

Latinamerikagruppernas aktivister agerar för den försvunne aktivisten Santiago Maldonado

Tillsammans med aktivister från hela världen kräver Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir och Naturens Rättigheter ett stopp på övergreppen mot mapuche-folket och att omständigheterna kring den försvunne argentinske aktivisten Santiago Maldonado omedelbart klaras upp.

· Föreningsnytt
Markus Malm, verksamhetsledare Foto: Sori Lundqvist

Arbetsplatsen som vill sätta Latinamerika på kartan

Latinamerikagrupperna är idag en organisation som, med en tredjedel så liten ekonomi, ändå fortsätter att vara en stark röst i civilsamhället, har lojala medlemmar, kunnig personal och stödjer bra organisationer i Latinamerika, säger den avgående verksamhetsledaren Markus Malm.

· Föreningsnytt
Sametinget, augusti 2017. Foto: Carl-Johan Utsi

Latinamerikagrupperna på Sametingets öppnande

På onsdag den 30:e augusti invigs Sametingets sjunde mandatperiod för samernas eget folkvalda organ i svenska Sápmi. Latinamerikagrupperna kommer att finnas på plats i Östersund för att visa vårt stöd för urfolksfrågor i Sverige.

· Föreningsnytt
Ecuador, Foto: Hanna Rissler

Dags att ta ansvar för samernas rättigheter och för svenska företags agerande i utlandet

”Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar”, skriver Lovisa Prage i Temagruppen Naturens Rättigheter och Buen Vivir.

· Föreningsnytt
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Latinamerikagrupperna i Almedalen för allas lika värde och en rättvis hållbar värld

Latinamerikagrupperna kommer att delta i Almedalsveckan 2017 för att sprida kunskap och skapa debatt om våra frågor. Vi anser att det är djupt oroväckande att en nazistisk organisation beviljats tillstånd av polisen att delta under veckan och motsätter oss att en organisation med våldsamma och anti-demokratiska värderingar ges offentligt utrymme i vårt samhälle.

· Föreningsnytt

Hälsning från den nya styrelsens första möte

Första helgen i juni träffades Latinamerikagruppernas styrelse på solidaritetshuset i Stockholm för ett första gemensamt styrelsemöte sedan den nya styrelsen valdes in på årsmötet i mitten av maj.

· Föreningsnytt