Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp.

I förra veckan inledde 30 experter på mänskliga rättigheter och landsbygdsutveckling ett undersökningsuppdrag i norra Brasilien. Delegationen är där för att dokumentera och analysera de strukturella konsekvenserna av land grabbing och belysa problemen med markhandel i regionen. Bland annat har svenska pensionspengar investerats i området.

Land grabbing – ett fenomen som har blivit norm

Sedan finanskrisen 2008 har fenomenet land grabbing ökat över hela världen. Statliga och privata investeringar i mark på landsbygden har lett till miljöförstöring och att urfolk och småbrukare våldsamt avhysts av från sina områden. Brasilien, som till stora delar är täckt av savann och frodig regnskog, har kommit att bli ett huvudmål för investerare. Genom den industriella expansionen av produkter som soja, socker, majs, bomull, eucalyptus och kött har investerarna sett sina vinster öka med upp till 400 procent.

Matopiba är en region i nordöstra Brasilien, i staten Tocantins, som utgör ett tydligt exempel på problemen med land grabbing. För investerarna i regionen kostar det lite att hugga ner skog och ersätta den med plantager, samtidigt som de kunnat ta ut stora vinster. I Matopiba går det ofta till så att allmän mark som lokala aktörer tillskansat sig, säljs vidare till brasilianska fastighetsbolag, som i sin tur är kopplade till transnationella företag. Men bakom kulisserna pågår en våldsam undanträngning av traditionella samhällen.

Den mänskliga kostnaden av markköp

Gränsområdena mellan Amazonas och mer exploaterade regioner i Brasilien bebos av bönder, urfolk, ättlingar till förrymda slavar och andra så kallade traditionella grupper. Massiva och våldsamma tvångsförflyttningar har i många fall förpassat dessa grupper till mindre bördiga områden som ofta visat sig vara otillräckliga för deras överlevnad.

De som gett upp och flyttat till städerna har hamnat i slumområden där de tvingats ta osäkra eller illegala jobb. Andra, som lyckats stanna, kan bara göra det om de börjar arbeta under slavlika förhållanden för samma företag som ockuperat deras tidigare marker.

Fact Finding-resan

Under resan kommer den internationella delegationen att besöka drabbade samhällen för att dokumentera och analysera följderna av landgrabbing ur ett människorättsperspektiv. Delegationen kommer också att titta närmare på Brasilien, liksom andra inblandade länders skyldigheter. Bland annat bidrar svenska pensionspengar till problemet genom att fortsätta att investera i mark i regionen. I en rapport från 2015 avslöjades det att andra AP-fonden köpt mark av en ökänd “landgrabber” som stod åtalad för att ha förskansats sig mark med våld. AP-fonden hävdar att de följt upp anklagelser kring människorättskränkningarna i området och att inga oegentligheter går att koppla till just deras markköp. De vill dock inte delge information i den utredning de själva gjort av anklagelserna.

På resan, som organiseras av Fian International, deltar organisationerna Action Aid, La Vía Campesina, Rede Social de Justica e Direitos Humanos, International Institute of Social Studies, flertalet lokala brasilianska organisationer i regionen och Fian-sektioner från Tyskland, Nederländerna och Sverige. Latinamerikagrupperna står bakom arbetet och samarbetar med organisationer i många länder sedan flera år för att följa upp dessa markinvesteringar.

En presskonferens kommer att hållas i huvudstaden Brasília den 14 september efter en publik utfrågning av brasilianska politiker. För presskontakt, vänligen kontakta annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Följ resan på sociala medier under hashtaggarna #BrazilLandGrab och #CaravanaMatopiba


Engagera dig i kampanjen #schyssta pensioner för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter och miljö!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Attack mot urfolksby i Guatemala

Det är med djup sorg vi mottagit nyheten om ytterligare ett angrepp på en av våra samarbetsorganisationer. Denna gång i Guatemala. Natten mellan den 15 och 16 augusti riktades en våldsam attack mot urfolksinvånarna i byn Balbatzul, 12 mil från huvudstaden Guatemala City.

· Nyheter

Attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC i Colombia

Lördagen den 23 maj skedde ett attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC:s huvudkontor i Bogotá.  

· Nyheter

Anti-Chevron Day 2020

I maj 2020 har dina pensionspengar, via statliga AP-fonderna fortfarande 3 miljarder kronor investerade i Chevron. Se film av Anna Nylander, aktiv i Latinamerikagrupperna <3

· Nyheter

Från praktikant till styrelseledamot

Stephanie Lobos Poblete är 23 år och har gjort utlandspraktik med Latinamerikagrupperna. Idag är hon medlem och sitter i föreningens styrelse. Vi når henne på telefon en solig februaridag.

· Nyheter

Öppet brev till Facebook

Den pågående pandemin är extremt ansträngande för våra samarbetspartner i Latinamerika, men även för vår förenings ekonomiska möjligheter att fortsätta stötta dem. Facebook har en uttalad vilja att bidra till positiv samhällsförändring och säger sig vilja vara en plattform där människor kan engagera sig och stödja frågor som de brinner för. Idag är Facebook den […]

· Nyheter

Är det dig vi söker?

Svara på 6 frågor så får du svar på om du är en av oss!

· Jobb & praktik, Nyheter

Verksamhetsberättelse 2019 – Ett år av bränder och kämpaglöd

I 2019 års verksamhetsberättelse kan du läsa om om vårt arbete och våra resultat.

· Nyheter

Våldet befinner sig inte i karantän – ännu en social ledare mördad i Colombia

Latinamerikagruppernas praktikanter Harry Wiström och Maria Bruce om mordet på Marco Rivadeneira, människorättsförsvarare och social ledare i Coordinador Nacional Agrario (CNA) i Colombia.

· Nyheter

Hur vi tänker om vår praktikverksamhet i coronatider

Här svarar vi på några av de frågor vi har fått i sociala medier kring hur vi tänker kring vår praktikverksamhet i coronatider.

· Nyheter

Den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual Hernández frias från anklagelserna om ärekränkning och förtal

Goda nyheter från vår samarbetsorganisation Waqib’Kej i Guatemala.

· Nyheter