Efter att som praktikant ha tillbringat fem månader med urfolksrörelsen i Ecuador började Hanna Rissler intressera sig för urfolkens kamp i Sverige. Hon bestämde träff med Timimie Märak, same och queeraktivist, för ett samtal om vikten av språket och kollektivet.

Hon/han sträcker fram sin hand och ger mig ett ordentligt handskak, ser mig i ögonen och säger sitt namn ”Timimie Märak”. Timimie är same, queeraktivist och bor just nu i Stockholm för en transutredning och använder pronomet hon/han. Hon/ han berättar att det alltid har funnits queergrupper inom alla samhällen och att det finns en benämning för det inom andra urfolksgrupper; ”twospirits” eller tvåsjälad, som anammats av samerna. Mycket av den samiska kulturen har idag gått förlorad, menar Timimie Märak som anser att bristen på acceptans kommer från kolonialismen och den svenska maskulina kulturen.

Vi promenerar tillsammans till en restaurang där intervjun ska hållas. Mitt i en mening säger Timimie ”Snygg jacka!” till en person vi möter, som glatt säger ”Tack, du med!”. Väl framme vid den vegetariska restaurangen blir hon/han superglad över att alla bakverk är veganska.

– Jag är storstadsvegan. Jag äter alltså inget från djur här för att i Stockholm finns det inget rättvist och vilt jagat kött.

Som poet talar hon/han med ett rytmiskt tonläge vilket får många uttryck att kännas som en strof ur en raplåt.

Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog
Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog

Timimie började sin aktivism med en text som hon/han skrev då företaget Biowolf mining skulle börja utvinna mineraler i Luleåtrakten. VD:n för företaget blev tillfrågad om vad lokalbefolkningen skulle säga om saken. Som svar projicerade han en bild på ett kalfjäll och sade: ”What local people?”. Timimie skrev en text om saken som hette just ”What local people” som fick mycket uppmärksamhet bland gruvmotståndarna. Den börjar såhär: ”Vi påpekar alla kalhyggen men ni vänder oss ryggen, för varje by ni dränker skänker ni en slant en ointressant engångssumma för att utåt sett inte försumma. Tror ni att vi är dumma?”

Jag som nyligen landat efter att ha tillbringat fem månader i Ecuador för att lära mig om urfolkens kamp vill gärna veta mer om hur verkligheten ser ut på hemmaplan. Timimie berättar att ett problem som samerna står inför är försvagningen av språket. Det är av vikt för henne/honom eftersom precis som man kan behöva olika tonlägen för att prata allvar eller på skoj behöver man olika språk för att kunna prata om olika saker.

– Vissa ord finns inte på svenska, finns inte på norska. Därför behöver jag ett till språk, för om det inte finns dödar du en del av kommunikationen. Ord är egentligen bara fysiskt gestaltade känslor.

Hen säger att det inte kan vara upp till samer som kan språket att ta på sig att lära ut det. Det skulle inte gå ihop ekonomiskt och det skulle ta upp hela deras liv. Timimie Märak menar att staten måste erkänna de brott de har begått mot samer och gå in med ekonomiska resurser för att hålla språket och kulturen vid liv. Dessutom måste all information och litteratur finnas på samiska, företagen måste inse att det finns en marknad.

– Det är jättebra att bamsetidningen finns på lulesamiska så att mitt systerbarn får läsa bamse på sitt modersmål, men jag måste också kunna hitta en deckare på samiska.

Timimie värderar högt det starka kollektiv som finns i det samiska samhället, och tar också upp det som ett exempel på något som är typiskt samiskt. Hon/han anser att det västerländska samhället har blivit mer och mer individualiserat, allt för att vi inte ska behöva varandra.

– Varför ska jag behöva betala dig för att du kommer och hjälper mig att bygga ett hus om jag kan hjälpa dig med någonting annat senare?

Timimie avslutar intervjun genom att uppmana alla att tänka på att varje gång vi hatar eller konsumerar så är det för att systemet är uppbyggt så. Att kollektivet och kärleken är det absolut farligaste, just för att det är så ofarligt.

Text: Hanna Rissler, praktikant, Latinamerikagrupperna

Foto: Love Prelog


Om Timimie Märak

Namn: Timimie Elisabet Märak

Ålder: 25

Nationalitet: Lulesame

Från: Jokkmokk

Familj: Mamma, pappa, storasyster, lillebror, mormor, gudmödrarna.

Skrattar åt: När hon/han förstår var vissa ord kommer ifrån, till exempel att inlines heter så för att hjulen sitter ”in line”.


Fakta om samerna

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta landområde kallas för Sápmi. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna. För 2 000 år sedan skrev romaren Tacitus för första gången om ett folk i norr som han kallade fenni. Men samernas historia går mycket längre tillbaka än så. Arkeologiska fynd gör att historien ständigt får skrivas om. I Sverige uppskattar man att det finns 20 000-40 000 samer och i hela Sápmi 80 000-100 000.

För att lära dig mer, besök samer.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Latinamerikagrupperna/UBV fyller 50 år!

LATINAMERIKAGRUPPERNA/UBV FYLLER 50 ÅR! Detta ska vi uppmärksamma på olika sätt under hösten och avslutar med den stora 50-årsfesten lördagen den 17/11 från kl 15 på Solidaritetshuset i Stockholm! Kom och fira tillsammans med nuvarande och före detta medlemmar, anställda, volontärer, praktikanter, solidaritetsarbetare, från fem decenniers solidaritetsrörelse. Att delta på festen kostar 250 kr (Early […]

· Kalendarium, Föreningsnytt

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Föreningsnytt, Övrigt

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Föreningsnytt, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Föreningsnytt, Övrigt

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Föreningsnytt

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Föreningsnytt

Traditionell kunskap skyddar naturen

Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

· Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Klimatriksdagen 2018 – årets viktigaste klimatforum

Den 4-6 maj äger 2018 års Klimatriksdag rum och vi har 8 ungdomsbiljetter att dela ut till dig som är under 31 år och vill vara med på ett av Sveriges viktigaste klimatforum. 

· Kalendarium, Föreningsnytt

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Föreningsnytt