Efter att som praktikant ha tillbringat fem månader med urfolksrörelsen i Ecuador började Hanna Rissler intressera sig för urfolkens kamp i Sverige. Hon bestämde träff med Timimie Märak, same och queeraktivist, för ett samtal om vikten av språket och kollektivet.

Hon/han sträcker fram sin hand och ger mig ett ordentligt handskak, ser mig i ögonen och säger sitt namn ”Timimie Märak”. Timimie är same, queeraktivist och bor just nu i Stockholm för en transutredning och använder pronomet hon/han. Hon/ han berättar att det alltid har funnits queergrupper inom alla samhällen och att det finns en benämning för det inom andra urfolksgrupper; ”twospirits” eller tvåsjälad, som anammats av samerna. Mycket av den samiska kulturen har idag gått förlorad, menar Timimie Märak som anser att bristen på acceptans kommer från kolonialismen och den svenska maskulina kulturen.

Vi promenerar tillsammans till en restaurang där intervjun ska hållas. Mitt i en mening säger Timimie ”Snygg jacka!” till en person vi möter, som glatt säger ”Tack, du med!”. Väl framme vid den vegetariska restaurangen blir hon/han superglad över att alla bakverk är veganska.

– Jag är storstadsvegan. Jag äter alltså inget från djur här för att i Stockholm finns det inget rättvist och vilt jagat kött.

Som poet talar hon/han med ett rytmiskt tonläge vilket får många uttryck att kännas som en strof ur en raplåt.

Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog
Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog

Timimie började sin aktivism med en text som hon/han skrev då företaget Biowolf mining skulle börja utvinna mineraler i Luleåtrakten. VD:n för företaget blev tillfrågad om vad lokalbefolkningen skulle säga om saken. Som svar projicerade han en bild på ett kalfjäll och sade: ”What local people?”. Timimie skrev en text om saken som hette just ”What local people” som fick mycket uppmärksamhet bland gruvmotståndarna. Den börjar såhär: ”Vi påpekar alla kalhyggen men ni vänder oss ryggen, för varje by ni dränker skänker ni en slant en ointressant engångssumma för att utåt sett inte försumma. Tror ni att vi är dumma?”

Jag som nyligen landat efter att ha tillbringat fem månader i Ecuador för att lära mig om urfolkens kamp vill gärna veta mer om hur verkligheten ser ut på hemmaplan. Timimie berättar att ett problem som samerna står inför är försvagningen av språket. Det är av vikt för henne/honom eftersom precis som man kan behöva olika tonlägen för att prata allvar eller på skoj behöver man olika språk för att kunna prata om olika saker.

– Vissa ord finns inte på svenska, finns inte på norska. Därför behöver jag ett till språk, för om det inte finns dödar du en del av kommunikationen. Ord är egentligen bara fysiskt gestaltade känslor.

Hon/han säger att det inte kan vara upp till samer som kan språket att ta på sig att lära ut det. Det skulle inte gå ihop ekonomiskt och det skulle ta upp hela deras liv. Timimie Märak menar att staten måste erkänna de brott de har begått mot samer och gå in med ekonomiska resurser för att hålla språket och kulturen vid liv. Dessutom måste all information och litteratur finnas på samiska, företagen måste inse att det finns en marknad.

– Det är jättebra att bamsetidningen finns på lulesamiska så att mitt systerbarn får läsa bamse på sitt modersmål, men jag måste också kunna hitta en deckare på samiska.

Timimie värderar högt det starka kollektiv som finns i det samiska samhället, och tar också upp det som ett exempel på något som är typiskt samiskt. Hon/han anser att det västerländska samhället har blivit mer och mer individualiserat, allt för att vi inte ska behöva varandra.

– Varför ska jag behöva betala dig för att du kommer och hjälper mig att bygga ett hus om jag kan hjälpa dig med någonting annat senare?

Timimie avslutar intervjun genom att uppmana alla att tänka på att varje gång vi hatar eller konsumerar så är det för att systemet är uppbyggt så. Att kollektivet och kärleken är det absolut farligaste, just för att det är så ofarligt.

Text: Hanna Rissler, praktikant, Latinamerikagrupperna

Foto: Love Prelog


Om Timimie Märak

Namn: Timimie Elisabet Märak

Ålder: 25

Nationalitet: Lulesame

Från: Jokkmokk

Familj: Mamma, pappa, storasyster, lillebror, mormor, gudmödrarna.

Skrattar åt: När hon/han förstår var vissa ord kommer ifrån, till exempel att inlines heter så för att hjulen sitter ”in line”.


Fakta om samerna

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta landområde kallas för Sápmi. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna. För 2 000 år sedan skrev romaren Tacitus för första gången om ett folk i norr som han kallade fenni. Men samernas historia går mycket längre tillbaka än så. Arkeologiska fynd gör att historien ständigt får skrivas om. I Sverige uppskattar man att det finns 20 000-40 000 samer och i hela Sápmi 80 000-100 000.

För att lära dig mer, besök samer.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Övrigt

På klimatdemo i Tyskland: ”Vi är ett härligt gäng som bara vill värna om miljön”

Ende Gelände betyder ”hit men inte längre” på tyska och är en miljörörelse som använder civil olydnad för att uppmärksamma klimatförändringarna och protestera mot fossila bränslen. Genom bland annat fredliga blockader av infrastruktur försöker demonstranter att störa utvinningen av brunkol i utvalda områden i Tyskland. Ende Gälende sker varje år och under sommaren 2017 deltog två av Latinamerikagruppernas aktivister, Klara och Per. Här berättar Klara om sina upplevelser.

· Övrigt
Numera måste alla glyfosatprodukter förses med denna cancervarning i Kalifornien. Foto Lari Honkanen

Kalifornien listar glyfosat som cancerframkallande

Den 7 juli kom ett stort bakslag för det multinationella kemikalie- och jordbruksföretaget Monsanto, när Kaliforniens delstat satte upp deras ogräsmedel glyfosat på sin officiella lista över cancerframkallande ämnen.

· Övrigt