Efter att som praktikant ha tillbringat fem månader med urfolksrörelsen i Ecuador började Hanna Rissler intressera sig för urfolkens kamp i Sverige. Hon bestämde träff med Timimie Märak, same och queeraktivist, för ett samtal om vikten av språket och kollektivet.

Hon/han sträcker fram sin hand och ger mig ett ordentligt handskak, ser mig i ögonen och säger sitt namn ”Timimie Märak”. Timimie är same, queeraktivist och bor just nu i Stockholm för en transutredning och använder pronomet hon/han. Hon/ han berättar att det alltid har funnits queergrupper inom alla samhällen och att det finns en benämning för det inom andra urfolksgrupper; ”twospirits” eller tvåsjälad, som anammats av samerna. Mycket av den samiska kulturen har idag gått förlorad, menar Timimie Märak som anser att bristen på acceptans kommer från kolonialismen och den svenska maskulina kulturen.

Vi promenerar tillsammans till en restaurang där intervjun ska hållas. Mitt i en mening säger Timimie ”Snygg jacka!” till en person vi möter, som glatt säger ”Tack, du med!”. Väl framme vid den vegetariska restaurangen blir hon/han superglad över att alla bakverk är veganska.

– Jag är storstadsvegan. Jag äter alltså inget från djur här för att i Stockholm finns det inget rättvist och vilt jagat kött.

Som poet talar hon/han med ett rytmiskt tonläge vilket får många uttryck att kännas som en strof ur en raplåt.

Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog
Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog

Timimie började sin aktivism med en text som hon/han skrev då företaget Biowolf mining skulle börja utvinna mineraler i Luleåtrakten. VD:n för företaget blev tillfrågad om vad lokalbefolkningen skulle säga om saken. Som svar projicerade han en bild på ett kalfjäll och sade: ”What local people?”. Timimie skrev en text om saken som hette just ”What local people” som fick mycket uppmärksamhet bland gruvmotståndarna. Den börjar såhär: ”Vi påpekar alla kalhyggen men ni vänder oss ryggen, för varje by ni dränker skänker ni en slant en ointressant engångssumma för att utåt sett inte försumma. Tror ni att vi är dumma?”

Jag som nyligen landat efter att ha tillbringat fem månader i Ecuador för att lära mig om urfolkens kamp vill gärna veta mer om hur verkligheten ser ut på hemmaplan. Timimie berättar att ett problem som samerna står inför är försvagningen av språket. Det är av vikt för henne/honom eftersom precis som man kan behöva olika tonlägen för att prata allvar eller på skoj behöver man olika språk för att kunna prata om olika saker.

– Vissa ord finns inte på svenska, finns inte på norska. Därför behöver jag ett till språk, för om det inte finns dödar du en del av kommunikationen. Ord är egentligen bara fysiskt gestaltade känslor.

Hen säger att det inte kan vara upp till samer som kan språket att ta på sig att lära ut det. Det skulle inte gå ihop ekonomiskt och det skulle ta upp hela deras liv. Timimie Märak menar att staten måste erkänna de brott de har begått mot samer och gå in med ekonomiska resurser för att hålla språket och kulturen vid liv. Dessutom måste all information och litteratur finnas på samiska, företagen måste inse att det finns en marknad.

– Det är jättebra att bamsetidningen finns på lulesamiska så att mitt systerbarn får läsa bamse på sitt modersmål, men jag måste också kunna hitta en deckare på samiska.

Timimie värderar högt det starka kollektiv som finns i det samiska samhället, och tar också upp det som ett exempel på något som är typiskt samiskt. Hon/han anser att det västerländska samhället har blivit mer och mer individualiserat, allt för att vi inte ska behöva varandra.

– Varför ska jag behöva betala dig för att du kommer och hjälper mig att bygga ett hus om jag kan hjälpa dig med någonting annat senare?

Timimie avslutar intervjun genom att uppmana alla att tänka på att varje gång vi hatar eller konsumerar så är det för att systemet är uppbyggt så. Att kollektivet och kärleken är det absolut farligaste, just för att det är så ofarligt.

Text: Hanna Rissler, praktikant, Latinamerikagrupperna

Foto: Love Prelog


Om Timimie Märak

Namn: Timimie Elisabet Märak

Ålder: 25

Nationalitet: Lulesame

Från: Jokkmokk

Familj: Mamma, pappa, storasyster, lillebror, mormor, gudmödrarna.

Skrattar åt: När hon/han förstår var vissa ord kommer ifrån, till exempel att inlines heter så för att hjulen sitter ”in line”.


Fakta om samerna

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta landområde kallas för Sápmi. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna. För 2 000 år sedan skrev romaren Tacitus för första gången om ett folk i norr som han kallade fenni. Men samernas historia går mycket längre tillbaka än så. Arkeologiska fynd gör att historien ständigt får skrivas om. I Sverige uppskattar man att det finns 20 000-40 000 samer och i hela Sápmi 80 000-100 000.

För att lära dig mer, besök samer.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter