Publicerad i ATL – Lantbrukets Affärstidning 17:e november 2017

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen.

Hungerns mest grundläggande orsak är den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara. Småskaliga jordbrukare förlorar sin försörjning och länders självförsörjningsgrad sjunker.

I Sverige ser diskussionen om en ny jordförvärvslag ut att vilja påskynda denna utveckling. Nu måste vi ta internationella avtal och konventioner vi skrivit under på allvar, och se till att stora företag och naturresurser regleras hårdare till fördel för människors rättigheter.

Den ojämlika fördelningen av mark vi ser i dag drivs på av stora transnationella bolag och kapitalplacerare. De använder argument om att marken som köps upp är underutnyttjad och att de stora markförvärven bidrar till utveckling och skapar arbetstillfällen. I verkligheten rör det sig oftast om bebodd och bördig mark.

Systemet drabbar världens småbrukare som har svårt att konkurrera med storföretagens låga priser, trots att småbrukare står för närmare 70 procent av världens livsmedelsproduktion.

På 1980-talet var Sverige så gott som självförsörjande på livsmedel men i dag har vi jämfört med då endast 40 procent av de heltidsarbetande bönderna kvar och vår självförsörjningsgrad är nu långt under 50 procent. Liknande scenarion ser vi världen över.

I Paraguay i Sydamerika används 90 procent av den odlingsbara marken för att odla produkter för export. Detta trots att den största delen av landets befolkning livnär sig, helt eller delvis, på ett småskaligt jordbruk.

Centralt för en förändring av det rådande livsmedelssystemet är matsuveränitet som innebär rätt till självbestämmande över livsmedelsproduktionen. Tillgången till mark och naturresurser är grundläggande för att uppfylla ett antal mänskliga rättigheter.

Därför kräver vi att Sverige återtar kontroll över jordbrukspolitiken från EU och verkar för att ta bort livsmedel från WTOs och EUs handelsregler.

Om Sverige menar allvar med de avtal och konventioner som vi skrivit under – bland dessa FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och de globala målen för hållbar utveckling – måste regeringen agera för att återinföra regleringar kring markanvändning och förhindra spekulation i mark och naturresurser. Det gäller såväl här i Sverige som globalt.

Andrea Söderblom-Tay, Ordförande Jordens Vänner

Carolina Ehrnrooth, Verksamhetsledare Svalorna Indien Bangladesh

Joel Holmdahl, Styrelseledamot Nordbruk – La Via Campesina Sverige

Karin Ericsson, Talesperson mat och mänskliga rättigheter Latinamerikagrupperna

Linn Rabe, programhandläggare, Framtidsjorden

Maja Magnusson, verksamhetsansvarig, FIAN Sverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm

Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av […]

· Opinion

”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”

Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer kränkningar mot Honduras befolkning

Sedan Honduras gick till val den 26:e november 2017 har oegentligheter i valprocessen försatt landet i en oroväckande och ohållbar situation.

· Opinion

Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt inför känsligt läge i Honduras

Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att ta ställning för den honduranska befolkningens säkerhet.

· Opinion

Det är dags att rycka upp sexismen med rötterna

Samtliga av kvinnorna i Latinamerikagruppernas styrelse och många av våra medlemmar står bakom detta solidaritetsuttalande för #metoo-rörelsen som också publiceras i Feministiskt Perspektiv.

· Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion