Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

Enligt den svenska Honduraskommittén är den politiska situationen i Honduras oroväckande. Det hundraåriga tvåpartisystemet, med konservativa Nationalpartiet och det liberala Partido Liberal menar de är överspelat. Två nya block slåss nu om den politiska makten. Ett högerblock leds av det konservativa Partido Nacional (PN) med stöd av jordägarna och traditionella konservativa grupper. Det andra blocket är en allians av gamla liberala grupper, vänstern, flera stora sociala rörelser och en urban medelklassrörelse mot korruption. Den nuvarande presidenten Hernandez ställer upp för återval, något som tolkas som en flagrant överträdelse av grundlagen som förbjuder återval.

Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling, Consejo para el desarrollo integral la integración de la mujer campesina (CODIMCA), i Honduras.

Honduraskommittén i Sverige har träffat Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling, Consejo para el desarrollo integral la integración de la mujer campesina (CODIMCA) för att fråga hur hon ser på valet.

Vilka är de största utmaningarna inför valet?

Det pågår en stor politisk debatt just nu om att den sittande presidenten ställer upp för omval vilket bryter mot grundlagen. För om vi minns historien och år 2009 så var det precis av denna anledning som Mel Zelaya utsattes för statskupp. I alla fall en av anledningarna. Det var fler saker som Zelayas regering gjorde som var bra för det honduranska folket, men inte för de privata företagen och än mindre för oligarkin i landet som har makten. Alltså de makthavare som vi inte känner eller ser men som är de som egentligen har makten.

Utifrån detta perspektiv kan vad som helst hända i valet 26 november. De möjliga händelseförloppen är komplicerade eftersom vi har en regering som förtrycker folket och därför så spelar det ingen roll om vi är organiserade eller inte, vi blir ändå inte respekterade.

Dagens president har koncentrerat kontrollen av statens tre centrala maktfunktioner vilket är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns en stark kraft hos folket som vill göra viktiga saker, men de juridiska instrumenten är till fördel för högerkrafter. Detta visar på att det kommer att bli komplicerat och hårt vid valdagen. Denna vecka [sista veckan av september] antogs en lag som gör att småbrukares markockupationer  blir kriminella och att vi blir sedda som tjuvar istället för människor som utkräver sin rätt till mark och matsuveränitet. Detta är ännu ett exempel på hur krisen i Honduras fördjupas och att rättigheter inte respekteras. Samtidigt är det idag en kriminell handling att gå ut på gatan och demonstrera och arbeta för att utkräva våra rättigheter.

Dessa lagändringar kommer samtidigt med att presidenten vill väljas om. Omvalet är inte en isolerad händelse. Det sker tillsammans med ett paket av handlingar som innebär våld mot livet och brist på respekt för folket och lokalsamhällena. Marken och rikedomarna fortsätter att koncentreras. Det är ett komplett paket.

Kommer du att delta i detta val?

Utifrån detta scenario har jag själv ifrågasatt mitt deltagande eftersom till och med Organisationen för de Amerikanska Staterna (OAS) vet att valfusk är planerat. ”La Alianza”[1] har jobbat hårt och kan komma att vinna valet på laglig väg, men det scenario vi befinner oss gör att de som har makten idag inte kommer tillåta att de vinner.

Men vi har inget annat val än att ta kampen vid valurnorna och vi har många människor redo att inte bara försvara sin röst, utan för att försvara landets framtid och suveränitet. Så ja, jag ska gå och rösta eftersom personer som är våra vänner ställer upp i valet, och jag tror på dem. Men jag tror inte på systemet.

Texten kommer från rapporten ”Val i Honduras – Två block när tvåpartisystemet är överspelat”, skriven av Honduraskommittén i Sverige, november 2017.

 

[1] ”La Alianza” består av vänsterpartiet LIBRE, ledamöter från partiet PAC, fristående liberaler samt det socialdemokratiska PINU. De har gått ihop i ett samarbete inför valet som de kallar ”Oppositionsalliansen mot diktaturen”.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Ge en gåva för ett liv utan gift

Lyssna på Eunice Pimenta från Brasilien och stöd hennes och andra småbrukares arbete mot gifter i jordbruket.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika