Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

Enligt den svenska Honduraskommittén är den politiska situationen i Honduras oroväckande. Det hundraåriga tvåpartisystemet, med konservativa Nationalpartiet och det liberala Partido Liberal menar de är överspelat. Två nya block slåss nu om den politiska makten. Ett högerblock leds av det konservativa Partido Nacional (PN) med stöd av jordägarna och traditionella konservativa grupper. Det andra blocket är en allians av gamla liberala grupper, vänstern, flera stora sociala rörelser och en urban medelklassrörelse mot korruption. Den nuvarande presidenten Hernandez ställer upp för återval, något som tolkas som en flagrant överträdelse av grundlagen som förbjuder återval.

Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling, Consejo para el desarrollo integral la integración de la mujer campesina (CODIMCA), i Honduras.

Honduraskommittén i Sverige har träffat Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling, Consejo para el desarrollo integral la integración de la mujer campesina (CODIMCA) för att fråga hur hon ser på valet.

Vilka är de största utmaningarna inför valet?

Det pågår en stor politisk debatt just nu om att den sittande presidenten ställer upp för omval vilket bryter mot grundlagen. För om vi minns historien och år 2009 så var det precis av denna anledning som Mel Zelaya utsattes för statskupp. I alla fall en av anledningarna. Det var fler saker som Zelayas regering gjorde som var bra för det honduranska folket, men inte för de privata företagen och än mindre för oligarkin i landet som har makten. Alltså de makthavare som vi inte känner eller ser men som är de som egentligen har makten.

Utifrån detta perspektiv kan vad som helst hända i valet 26 november. De möjliga händelseförloppen är komplicerade eftersom vi har en regering som förtrycker folket och därför så spelar det ingen roll om vi är organiserade eller inte, vi blir ändå inte respekterade.

Dagens president har koncentrerat kontrollen av statens tre centrala maktfunktioner vilket är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns en stark kraft hos folket som vill göra viktiga saker, men de juridiska instrumenten är till fördel för högerkrafter. Detta visar på att det kommer att bli komplicerat och hårt vid valdagen. Denna vecka [sista veckan av september] antogs en lag som gör att småbrukares markockupationer  blir kriminella och att vi blir sedda som tjuvar istället för människor som utkräver sin rätt till mark och matsuveränitet. Detta är ännu ett exempel på hur krisen i Honduras fördjupas och att rättigheter inte respekteras. Samtidigt är det idag en kriminell handling att gå ut på gatan och demonstrera och arbeta för att utkräva våra rättigheter.

Dessa lagändringar kommer samtidigt med att presidenten vill väljas om. Omvalet är inte en isolerad händelse. Det sker tillsammans med ett paket av handlingar som innebär våld mot livet och brist på respekt för folket och lokalsamhällena. Marken och rikedomarna fortsätter att koncentreras. Det är ett komplett paket.

Kommer du att delta i detta val?

Utifrån detta scenario har jag själv ifrågasatt mitt deltagande eftersom till och med Organisationen för de Amerikanska Staterna (OAS) vet att valfusk är planerat. ”La Alianza”[1] har jobbat hårt och kan komma att vinna valet på laglig väg, men det scenario vi befinner oss gör att de som har makten idag inte kommer tillåta att de vinner.

Men vi har inget annat val än att ta kampen vid valurnorna och vi har många människor redo att inte bara försvara sin röst, utan för att försvara landets framtid och suveränitet. Så ja, jag ska gå och rösta eftersom personer som är våra vänner ställer upp i valet, och jag tror på dem. Men jag tror inte på systemet.

Texten kommer från rapporten ”Val i Honduras – Två block när tvåpartisystemet är överspelat”, skriven av Honduraskommittén i Sverige, november 2017.

 

[1] ”La Alianza” består av vänsterpartiet LIBRE, ledamöter från partiet PAC, fristående liberaler samt det socialdemokratiska PINU. De har gått ihop i ett samarbete inför valet som de kallar ”Oppositionsalliansen mot diktaturen”.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika