När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

Vad som ändrade Ada Luisa Farrach Lopez livsåskådning var deltagandet på en politisk ledarskapskurs på Cloc:s internationella småbrukarskola Francisco Morazan, en dryg timmes bilväg från Nicaraguas huvudstad Managua. Kursen, som finansieras av Latinamerikagruppernas, blev ideologiskt sprängstoff för Ada Luisa:
– Kursen gav mig en 180 graders vändning i livet, det var en total avkoloniseringsprocess, berättar hon.

Hennes universitetsstudier inom affärsvärlden hade fyllt henne med en strävan efter att bli produktiv och framgångsrik. Hon beskriver det som att hon tidigare varit nedsänkt i det kapitalistiska systemet, på ett överväldigande och absorberande sätt, vilket gjort att hon glömt eller trängt undan saker som hon innerst inne visste. Sådant som hon fått med sig från sin mamma, som varit aktiv inom den sandinistiska revolutionen, när det begav sig.

Ada Luisa växte upp på den Nicaraguanska landsbygden mellan Managua och Granada, med sin ensamstående mamma, som blivit änka. Mamman försörjde sig genom att tillverka och sälja handgjorda tvålar. Och gården var bördig och de var självförsörjande på frukt och grönt som avocados, matbanan och lime.

Men på 1990-talet blåste nyliberala vindar över Nicaragua, vilket kom att förändra landets ekonomiska politik. Ut åkte stöd till små familjeföretag och in trädde fria och otyglade marknadskrafter. Något som drabbade Ada Luisas mammas tvålhandel. Hon gick till sin bank för att få mikrolån för att kunna fortsätta sin verksamhet. Banken bedömde senare hennes affärsverksamhet som ohållbar. Det hela slutade med att banken en dag kom och konfiskerade både hus och gård. Ada Luisa var 16 år då och det blev en erfarenhet som märkt henne för livet.

– Det var frustrerande att se men inte kunna göra något, när de driver ut dig från din egen mark och berövar dig din enda inkomstkälla. Då tändes en kampgnista mot nyliberalismen och det patriarkala systemet, vars kreditinstitut inte tror på kvinnliga företagare.

Det var den gnistan som legat i dvala, som väcktes under ledarskapskursen. Efter kursen började Ada Luisa engagera sig mycket mer i organisationerna ATC och CNOR, frågor som särskilt berör kvinnor och ekologiskt jordbruk, istället för att jaga karriär.

Senare fick Ada Luisa möjlighet att gå en annan kurs finansierad av Latinamerikagrupperna, en feministisk fortbildning.
– Kursen hjälpte mig att dekonstruera mig totalt och skapa ett nytt jag. Ett jag som är mera självsäkert, bestämt och starkt. Jag kan numera uttrycka mina åsikter och höja min röst för alla kvinnor och män som är offer för patriarkatet.

Ada Luisa har också gått kurser i ekologiskt jordbruk, bland annat på Iala Guaraní, ett av Cloc:s agroekologiska institut. Därefter har hon varit involverad i att etablera ett agroekologiskt institut i Centralamerika, Iala Mesoamerica, som gav sin första kurs i höstas.

– Fortbildning i agroekologiskt jordbruk är ett sätt att dela med sig. Vi använder oss inte av en linjär metodologi eller vertikal struktur, utan det handlar om att dela med sig av kunskap horisontellt.

Deltagarna på agroekologiskolan Iala Mesoamerica är småbrukare från hela Centralamerika. De har med sig lokala frön för att bygga upp en fröbank av traditionella fröer. Och på Francisco Morazan är Ada Luisa med om att skapa en trädgård av läkeörter. Idén är att rädda traditionell naturläkemedel och att främja kunskap om traditionell naturmedicin.

I framtiden vill Ada Luisa återvända till landet. Men numera finns inte landsbygden hon växte upp på kvar. Den har ätits upp av staden Masaya som expanderat på grund av den ständigt växande urbaniseringsvåg som tömmer glessbygden på folk och skapar slumområden och överbefolkning i städerna.
– Det är en dröm för mig att, på ett eller annat sätt, återvända till landsbygden.

Text &  foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika