När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

Vad som ändrade Ada Luisa Farrach Lopez livsåskådning var deltagandet på en politisk ledarskapskurs på Cloc:s internationella småbrukarskola Francisco Morazan, en dryg timmes bilväg från Nicaraguas huvudstad Managua. Kursen, som finansieras av Latinamerikagruppernas, blev ideologiskt sprängstoff för Ada Luisa:
– Kursen gav mig en 180 graders vändning i livet, det var en total avkoloniseringsprocess, berättar hon.

Hennes universitetsstudier inom affärsvärlden hade fyllt henne med en strävan efter att bli produktiv och framgångsrik. Hon beskriver det som att hon tidigare varit nedsänkt i det kapitalistiska systemet, på ett överväldigande och absorberande sätt, vilket gjort att hon glömt eller trängt undan saker som hon innerst inne visste. Sådant som hon fått med sig från sin mamma, som varit aktiv inom den sandinistiska revolutionen, när det begav sig.

Ada Luisa växte upp på den Nicaraguanska landsbygden mellan Managua och Granada, med sin ensamstående mamma, som blivit änka. Mamman försörjde sig genom att tillverka och sälja handgjorda tvålar. Och gården var bördig och de var självförsörjande på frukt och grönt som avocados, matbanan och lime.

Men på 1990-talet blåste nyliberala vindar över Nicaragua, vilket kom att förändra landets ekonomiska politik. Ut åkte stöd till små familjeföretag och in trädde fria och otyglade marknadskrafter. Något som drabbade Ada Luisas mammas tvålhandel. Hon gick till sin bank för att få mikrolån för att kunna fortsätta sin verksamhet. Banken bedömde senare hennes affärsverksamhet som ohållbar. Det hela slutade med att banken en dag kom och konfiskerade både hus och gård. Ada Luisa var 16 år då och det blev en erfarenhet som märkt henne för livet.

– Det var frustrerande att se men inte kunna göra något, när de driver ut dig från din egen mark och berövar dig din enda inkomstkälla. Då tändes en kampgnista mot nyliberalismen och det patriarkala systemet, vars kreditinstitut inte tror på kvinnliga företagare.

Det var den gnistan som legat i dvala, som väcktes under ledarskapskursen. Efter kursen började Ada Luisa engagera sig mycket mer i organisationerna ATC och CNOR, frågor som särskilt berör kvinnor och ekologiskt jordbruk, istället för att jaga karriär.

Senare fick Ada Luisa möjlighet att gå en annan kurs finansierad av Latinamerikagrupperna, en feministisk fortbildning.
– Kursen hjälpte mig att dekonstruera mig totalt och skapa ett nytt jag. Ett jag som är mera självsäkert, bestämt och starkt. Jag kan numera uttrycka mina åsikter och höja min röst för alla kvinnor och män som är offer för patriarkatet.

Ada Luisa har också gått kurser i ekologiskt jordbruk, bland annat på Iala Guaraní, ett av Cloc:s agroekologiska institut. Därefter har hon varit involverad i att etablera ett agroekologiskt institut i Centralamerika, Iala Mesoamerica, som gav sin första kurs i höstas.

– Fortbildning i agroekologiskt jordbruk är ett sätt att dela med sig. Vi använder oss inte av en linjär metodologi eller vertikal struktur, utan det handlar om att dela med sig av kunskap horisontellt.

Deltagarna på agroekologiskolan Iala Mesoamerica är småbrukare från hela Centralamerika. De har med sig lokala frön för att bygga upp en fröbank av traditionella fröer. Och på Francisco Morazan är Ada Luisa med om att skapa en trädgård av läkeörter. Idén är att rädda traditionell naturläkemedel och att främja kunskap om traditionell naturmedicin.

I framtiden vill Ada Luisa återvända till landet. Men numera finns inte landsbygden hon växte upp på kvar. Den har ätits upp av staden Masaya som expanderat på grund av den ständigt växande urbaniseringsvåg som tömmer glessbygden på folk och skapar slumområden och överbefolkning i städerna.
– Det är en dröm för mig att, på ett eller annat sätt, återvända till landsbygden.

Text &  foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]