Den rådande nyliberala marknadsekonomiska politiken har gjort mark till en global handelsvara och förstärkt Latinamerikas historiskt ojämlika fördelning av odlingsbar mark, med fortsatt hunger och marginalisering som resultat. Kolonialismens stora markägare har ersatts av stora transnationella bolag och kapitalplacerare. De hävdar ofta att marken är underutnyttjad och att de stora markförvärven bidrar till utveckling och skapar arbetstillfällen. I verkligheten rör det sig oftast om bebodd och bördig mark.

Trots internationella avtal och konventioner som ska skydda miljö och garantera mänskliga rättigheter, tvingas allt fler småbrukare överge sin mark när de inte kan konkurrera med storföretagens låga priser. Människor har svårt att överhuvudtaget kunna fortsätta bruka sin mark på grund av de omkringliggande monokultivernas bekämpningsmedel som sprids med vind och vatten. Andra luras eller fördrivs med våld – av grupper som inte sällan har koppling till privata företag eller statsmakten.

Tillgången till mark och naturresurser är grundläggande för att uppfylla ett antal mänskliga rättigheter. Därför är det viktigt att Latinamerikagrupperna fortsätter att uppmärksamma de negativa konsekvenser som spekulation av mark har på urfolks- och småbrukares levnadsvillkor, självförsörjning, rätt till en hållbar markanvändning och territoriellt självbestämmande.

Våra allierade folkrörelser i Latinamerika kämpar för en rättvis och hållbar värld. De har kapaciteten att organisera sig politiskt. Men med stärkt organisering och ökade protester kommer även ökat hot och våld . 2017 var i det avseendet ett mörkt år för Latinamerikas miljö- och människorättsaktivister. Därför är det viktigt att vi som organisation och världsmedborgare fortsätter att kräva goda och jämlika villkor och aldrig i tysthet acceptera dessa övergrepp.

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför vårt stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt. Läs om Brasiliens afrobefolkning som kämpar för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark; kvinnor i Bolivia organiserar sig för att ta tillbaka kontrollen över marken och sina traditionella territorier och Kayambifolket i Ecuador som organiserar sig för att bevara sin mark fri från bekämpningsmedel och gruvdrift och mycket annat.

Det är med stor förväntan som vi går in i ett nytt verksamhetsår av gemensam kamp och fortsatt solidaritet med våra allierade folkrörelsers kamp för att försvara rätten till mark, territorier och kvinnors rättigheter genom att fortsätta angripa patriarkatets och kolonialismens djupa rotsystem.

Sanna Lucas, styrelseledamot

Här kan du ladda ner  2017 års verksamhetsberättelse i pdf-format.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Föreningsnytt, Övrigt

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Föreningsnytt, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Föreningsnytt, Övrigt

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Föreningsnytt

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion

Traditionell kunskap skyddar naturen

Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

· Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Klimatriksdagen 2018 – årets viktigaste klimatforum

Den 4-6 maj äger 2018 års Klimatriksdag rum och vi har 8 ungdomsbiljetter att dela ut till dig som är under 31 år och vill vara med på ett av Sveriges viktigaste klimatforum. 

· Kalendarium, Föreningsnytt

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Föreningsnytt
Itza Orozco Svensson och Sanna Lucas. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnorna som delar på Latinamerikagruppernas ordförandeskap

I mars 2017 röstade Latinamerikagruppernas årsmöte fram två nya ordförande; Itza Orozco Svensson och Sanna Lucas som under mandatperioden delar på uppdraget. Med olika kompetenser och bakgrund leder dessa två kvinnor idag föreningens strategiska arbete.

· Föreningsnytt

Tillsammans skapar vi den framtid vi behöver

Evelina Sartori Valck och Linn O’Connell skriver om sin tid på de Jordlösa rörelses (MST) skola Florestan Fernandes i Brasilien.

· Föreningsnytt, Krönika, Övrigt