Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

Deklarationen om småbrukares rättigheter har legat på FN:s bord i sex år. Initiativet kommer från La Via Campesina, ett internationellt småbrukarnätverk, vars Latinamerikasektion Cloc, Latinamerikagrupperna stöder. En av Cloc:s samordnare i arbetet för småbrukardeklarationen, argentinaren Diego Montón, är försiktigt optimistisk, eftersom ett förslag från deklarationens arbetsgrupp i år kan tas upp för diskussion i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Nummer två från vänster, Cloc:s samordnare i arbetet för småbrukardeklarationen, Diego Montón.

– Det finns stora förhoppningar, även om situationen i omvärlden ger vissa förbehåll om huruvida det verkligen kommer att ske, säger Diego Montón.

Det han syftar på är den senaste tidens politiska förändringar. De progressiva regeringarnas motgångar i Sydamerika och högerns återtåg i länder som Brasilien, Argentina och Chile, tillsammans med turbulensen i Venezuela, har grusat den regionala dynamiken. Och globalt finns nationalistiska tendenser, med USA:s president Donald Trump som främsta exempel. Allt detta kan påverka FN:s råd för mänskliga rättigheter.

I april träffas deklarationens arbetsgrupp och väntas komma överens om att godkänna ett förslag till deklarationen. Det kommer därefter att behandlas hos FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni. Om rådet också antar förslaget, kan det i slutet av året tas upp och klubbas igenom på plenarsammanträdet i FN:s Generalförsamling.

Arbetsgruppen inledde arbetet med att ta fram deklaration redan 2012. Från början var motståndet hårt från europeiska stater och USA, men med tiden har flera europeiska länder börjat stödja deklarationen: Frankrike, Tyskland, Spanien, Portugal och Schweiz. Andra länder fortsätter att vara emot, främst av handelsrättsliga skäl.

La Vía Campesina har delegater från alla världsdelar i Genève för att följa och rådge i processen, tillsammans med andra allierade inom civilsamhället: organisationer av urfolk, lantarbetare, småbrukare och småskaliga fiskare, samt icke-statliga organisationer på området för mänskliga rättigheter. Detta har gett processen omfattande uppbackning.

Parallellt jobbar Cloc också med att mobilisera på nationell nivå i varje enskilt land, genom Via Campesinas basorganisationer. Det sker genom möten, seminarier och diskussioner. På så vis sätter Via Campesina folkligt tryck bakom deklarationen och pressar enskilda regeringar att stödja FN-processen.

För La Via Campesina är deklarationen viktig av många skäl. För det första riktas FN:s strålkastarljus på diskussionen om rätten till småbrukaridentiteter och på småbrukares roll i varaktig hållbarhet, genom produktionen av hälsosamma livsmedel och skyddet av natur och jord. För det andra innehåller den skydd mot transnationella företag, något som enligt Diego Montón är helt nödvändigt i en finansiellt nyliberal och marknadsdriven era.

Sist men inte minst, är deklarationen angelägen genom att peka på staters skyldigheter i förhållande till småbrukares rättigheter. Skyldigheter som kan översättas till nationell offentlig politik till gagn för jordbruket i alla dimensioner: rätten till land, rätten till vatten, rätten till utsäde, biologisk mångfald, hälsa, etcetera. Deklarationen är ett redskap i verktygslådan inom de politikområden som Via Campesina kämpar för i varje land och tjänar ett långsiktigt mål:
– Att trycka på för lagar som för fram offentlig politik i riktning mot jordreformer, säger Diego Montón.

Text: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika