Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

Deklarationen om småbrukares rättigheter har legat på FN:s bord i sex år. Initiativet kommer från La Via Campesina, ett internationellt småbrukarnätverk, vars Latinamerikasektion Cloc, Latinamerikagrupperna stöder. En av Cloc:s samordnare i arbetet för småbrukardeklarationen, argentinaren Diego Montón, är försiktigt optimistisk, eftersom ett förslag från deklarationens arbetsgrupp i år kan tas upp för diskussion i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Nummer två från vänster, Cloc:s samordnare i arbetet för småbrukardeklarationen, Diego Montón.

– Det finns stora förhoppningar, även om situationen i omvärlden ger vissa förbehåll om huruvida det verkligen kommer att ske, säger Diego Montón.

Det han syftar på är den senaste tidens politiska förändringar. De progressiva regeringarnas motgångar i Sydamerika och högerns återtåg i länder som Brasilien, Argentina och Chile, tillsammans med turbulensen i Venezuela, har grusat den regionala dynamiken. Och globalt finns nationalistiska tendenser, med USA:s president Donald Trump som främsta exempel. Allt detta kan påverka FN:s råd för mänskliga rättigheter.

I april träffas deklarationens arbetsgrupp och väntas komma överens om att godkänna ett förslag till deklarationen. Det kommer därefter att behandlas hos FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni. Om rådet också antar förslaget, kan det i slutet av året tas upp och klubbas igenom på plenarsammanträdet i FN:s Generalförsamling.

Arbetsgruppen inledde arbetet med att ta fram deklaration redan 2012. Från början var motståndet hårt från europeiska stater och USA, men med tiden har flera europeiska länder börjat stödja deklarationen: Frankrike, Tyskland, Spanien, Portugal och Schweiz. Andra länder fortsätter att vara emot, främst av handelsrättsliga skäl.

La Vía Campesina har delegater från alla världsdelar i Genève för att följa och rådge i processen, tillsammans med andra allierade inom civilsamhället: organisationer av urfolk, lantarbetare, småbrukare och småskaliga fiskare, samt icke-statliga organisationer på området för mänskliga rättigheter. Detta har gett processen omfattande uppbackning.

Parallellt jobbar Cloc också med att mobilisera på nationell nivå i varje enskilt land, genom Via Campesinas basorganisationer. Det sker genom möten, seminarier och diskussioner. På så vis sätter Via Campesina folkligt tryck bakom deklarationen och pressar enskilda regeringar att stödja FN-processen.

För La Via Campesina är deklarationen viktig av många skäl. För det första riktas FN:s strålkastarljus på diskussionen om rätten till småbrukaridentiteter och på småbrukares roll i varaktig hållbarhet, genom produktionen av hälsosamma livsmedel och skyddet av natur och jord. För det andra innehåller den skydd mot transnationella företag, något som enligt Diego Montón är helt nödvändigt i en finansiellt nyliberal och marknadsdriven era.

Sist men inte minst, är deklarationen angelägen genom att peka på staters skyldigheter i förhållande till småbrukares rättigheter. Skyldigheter som kan översättas till nationell offentlig politik till gagn för jordbruket i alla dimensioner: rätten till land, rätten till vatten, rätten till utsäde, biologisk mångfald, hälsa, etcetera. Deklarationen är ett redskap i verktygslådan inom de politikområden som Via Campesina kämpar för i varje land och tjänar ett långsiktigt mål:
– Att trycka på för lagar som för fram offentlig politik i riktning mot jordreformer, säger Diego Montón.

Text: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika