Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

Med livet som insats står våra samarbetsorganisationer upp mot politiska och ekonomiska intressen som överutnyttjar naturen. För medan företag och regeringar sällan riskerar repressalier för miljöbrott, har våldet mot miljöaktivister de senaste åren eskalerat. Enligt en ny rapport från människorättsorganisationen Global Witness är läget särskilt allvarligt i Latinamerika. Gemensamt för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer är kritiken mot dagens miljöpolitik. Organisationerna menar att politikerna inte tar itu med kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser, utan bara reglerar till vilken grad naturen får överutnyttjas. Istället kräver de radikala förändringar; ett nytt politiskt och ekonomiskt system, och att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva.

Dagens storskaliga matproduktion har förödande konsekvenser för både människor och miljö. Skadliga växtgifter utarmar marken och förgiftar vattendrag. Skog skövlas för att ge plats åt nya monokulturer. Ekosystem rubbas och arter utrotas. Människorna i närliggande områden får allt svårare att leva kvar på landsbygden. Våra samarbetsorganisationer kämpar för att folk och länder ska få tillbaka kontroll över den egna produktionen och konsumtionen av mat. De förespråkar ett småskaligt agroekologiskt jordbruk som producerar mat med respekt för naturen utan att överutnyttja den. En metod som får stöd från FN både för sin kapacitet att föda en växande befolkning och som en lösning på miljökrisen.

Centralt för den andinska urfolksfilosofin buen vivir, på svenska ungefär ”det goda livet”, är strävan efter balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av. Naturen värderas inte utifrån dess nytta för människan, utan har egna rättigheter. Idag finns dessa rättigheter inskrivna i grundlagen i både Ecuador och Bolivia och idéerna har plockats upp av den globala miljörörelsen. Genom att ge naturen egna juridiska rättigheter skulle representanter för naturen kunna driva processer mot företag vid miljöförstörelse.

I klimatavtalet som slöts i Paris år 2015 erkänns lokal och traditionell kunskap som avgörande för att nå klimatmålen. Trots det har naturens väktare begränsat inflytande i globala klimatförhandlingar. I den svenska delegationen i Paris bjöd den svenska regeringen in representanter från Sapmi först efter hård kritik från både samiskt håll och från andra delegationer.

Latinamerikagrupperna jobbar med att sprida kunskap om våra samarbetsorganisationers politiska alternativ och kräver att svenska företag och andra investerare ska ta ansvar för hur investeringar i naturresurser påverkar människor och miljö i världen, men framför allt i Latinamerika.

År 2017 bjöds föreningen in som talare på Sametingets öppnande. “Genom utbytet mellan kontinenterna har vi fått ta del av de politiska förslag som urfolken i Latinamerika presenterar, vilka vi ser som viktiga bidrag i nationell och internationell
debatt kring hur vi ska kunna skapa socialt och miljömässigt hållbara samhällen som kan möta dagens globala utmaningar och kriser”, sade Latinamerikagruppernas representant Karin Ericsson i sitt tal. FOTO: SVT FORUM.

 

– Jag tror att det är viktigt att man ser att vi [människor] hör ihop med miljön. […] Nu vill jag
fortsätta lyfta dessa perspektiv, sa Lovisa Prage som är med i Latinamerikagruppernas nystartade temagrupp ”Buen Vivir och Naturens Rättigheter” efter konferensen om naturens rättigheter som Latinamerikagrupperna arrangerades tillsammans med andra organisationer den 21–22 april i Sigtuna.
FOTO: ANNA NYLANDER
Text: Sori Lundqvist

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Ny Swedwatchrapport om hot och attacker mot miljö- och människorättsaktivister

Latinamerikagrupperna står bakom ny rapporten Defenders at Risk: Attacks on Human Rights and Environmental Defenders and the Responsibility of Business om hot och attacker mot miljö- och människorättsaktivister. Tillsammans med Swedwatch, Afrikagrupperna, Act, Svenska kyrkan, Fair Action, Diakonia och Naturskyddsföreningen uppmanar vi företag att ta krafttag mot försvarares utsatta situation. Ladda ner rapporten i sin helhet här.

· Nyheter

Latinamerikagrupperna fördömer den Ecuadorianska statens övervåld

Ecuador skakas just nu av massiva gatuprotester till följd av President Lenín Morenos åtstramningspaket med höjda skatter, lönesänkningar på upp till 20 procent inom offentlig sektor, halverad semester från 30 till 15 dagar och slopade subventioner på bensin och diesel. Något som i sin tur leder till ökade priser på transporter och livsmedel. Demonstranterna utgörs […]

· Nyheter

Ett bindande fördrag som reglerar transnationella företags ansvar i fråga om mänskliga rättigheter är viktigt

Tisdagen den 24 september anordnade Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige och Jordens vänner ett frukostseminarium om feminism, företag och mänskliga rättigheter. Speciellt inbjuden var Cindy Clark från nätverket Association for Women’s Rights in Development (AWID) som var på plats för att tala om det FN fördrag om företag och mänskliga rättigheter som kommer att förhandlas […]

· Nyheter

”Jag känner en glädje för att vi är så många här idag”

Den  7 september 2019 deltog Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp på en manifestation för Amazonas på Odenplan i Stockholm. Här kan du läsa hennes tal i sin helhet.

· Nyheter

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Tips till hängmattan

Här har du några tips på filmer, tv-program och poddar om Latinamerika. Perfekt för hängmattan eller dagar som regnar bort!

· Nyheter

Ny styrelse, ny energi och nya tag

”I 2019 års styrelse vi är många nya. Däribland jag själv,” skriver Laura Lindholm och berättar om den nya styrelsens första möte som ägde rum helgen den 1–2 juni i Solidaritetshuset i Stockholm.

· Nyheter

Ett år av motgångar och framgångar

2018 var ett år med många sorgliga nyheter och med en stark ökad hotbild mot människorättsförsvarare i Latinamerika. Men det är viktigt att vi även ser de segrar som skett under förra året som vi kan glädjas åt och finna styrka i att den kraft som vi tillsammans äger är stor.

· Nyheter

Snart kanske transnationella företag kan hållas ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter

Just nu pågår förhandlingar inom FN för ett juridiskt bindande FN-avtal om transnationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Om det lyckas, kan detta vara ett sätt att hålla företag ansvariga för handlingar i hela världen.

· Nyheter

Efter ny dammkollaps kräver Brasiliens landsbygdsbefolkning ett stopp för landets mineralplundring

Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

· Nyheter