Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

Med livet som insats står våra samarbetsorganisationer upp mot politiska och ekonomiska intressen som överutnyttjar naturen. För medan företag och regeringar sällan riskerar repressalier för miljöbrott, har våldet mot miljöaktivister de senaste åren eskalerat. Enligt en ny rapport från människorättsorganisationen Global Witness är läget särskilt allvarligt i Latinamerika. Gemensamt för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer är kritiken mot dagens miljöpolitik. Organisationerna menar att politikerna inte tar itu med kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser, utan bara reglerar till vilken grad naturen får överutnyttjas. Istället kräver de radikala förändringar; ett nytt politiskt och ekonomiskt system, och att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva.

Dagens storskaliga matproduktion har förödande konsekvenser för både människor och miljö. Skadliga växtgifter utarmar marken och förgiftar vattendrag. Skog skövlas för att ge plats åt nya monokulturer. Ekosystem rubbas och arter utrotas. Människorna i närliggande områden får allt svårare att leva kvar på landsbygden. Våra samarbetsorganisationer kämpar för att folk och länder ska få tillbaka kontroll över den egna produktionen och konsumtionen av mat. De förespråkar ett småskaligt agroekologiskt jordbruk som producerar mat med respekt för naturen utan att överutnyttja den. En metod som får stöd från FN både för sin kapacitet att föda en växande befolkning och som en lösning på miljökrisen.

Centralt för den andinska urfolksfilosofin buen vivir, på svenska ungefär ”det goda livet”, är strävan efter balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av. Naturen värderas inte utifrån dess nytta för människan, utan har egna rättigheter. Idag finns dessa rättigheter inskrivna i grundlagen i både Ecuador och Bolivia och idéerna har plockats upp av den globala miljörörelsen. Genom att ge naturen egna juridiska rättigheter skulle representanter för naturen kunna driva processer mot företag vid miljöförstörelse.

I klimatavtalet som slöts i Paris år 2015 erkänns lokal och traditionell kunskap som avgörande för att nå klimatmålen. Trots det har naturens väktare begränsat inflytande i globala klimatförhandlingar. I den svenska delegationen i Paris bjöd den svenska regeringen in representanter från Sapmi först efter hård kritik från både samiskt håll och från andra delegationer.

Latinamerikagrupperna jobbar med att sprida kunskap om våra samarbetsorganisationers politiska alternativ och kräver att svenska företag och andra investerare ska ta ansvar för hur investeringar i naturresurser påverkar människor och miljö i världen, men framför allt i Latinamerika.

År 2017 bjöds föreningen in som talare på Sametingets öppnande. “Genom utbytet mellan kontinenterna har vi fått ta del av de politiska förslag som urfolken i Latinamerika presenterar, vilka vi ser som viktiga bidrag i nationell och internationell
debatt kring hur vi ska kunna skapa socialt och miljömässigt hållbara samhällen som kan möta dagens globala utmaningar och kriser”, sade Latinamerikagruppernas representant Karin Ericsson i sitt tal. FOTO: SVT FORUM.

 

– Jag tror att det är viktigt att man ser att vi [människor] hör ihop med miljön. […] Nu vill jag
fortsätta lyfta dessa perspektiv, sa Lovisa Prage som är med i Latinamerikagruppernas nystartade temagrupp ”Buen Vivir och Naturens Rättigheter” efter konferensen om naturens rättigheter som Latinamerikagrupperna arrangerades tillsammans med andra organisationer den 21–22 april i Sigtuna.
FOTO: ANNA NYLANDER
Text: Sori Lundqvist

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Ingen revolution utan musik

Du har väl inte missat att Latinamerikagrupperna finns på Spotify?

· Nyheter

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Nyheter

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Nyheter

NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter

Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, […]

· Nyheter

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Nyheter

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Nyheter, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Nyheter