Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

Med livet som insats står våra samarbetsorganisationer upp mot politiska och ekonomiska intressen som överutnyttjar naturen. För medan företag och regeringar sällan riskerar repressalier för miljöbrott, har våldet mot miljöaktivister de senaste åren eskalerat. Enligt en ny rapport från människorättsorganisationen Global Witness är läget särskilt allvarligt i Latinamerika. Gemensamt för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer är kritiken mot dagens miljöpolitik. Organisationerna menar att politikerna inte tar itu med kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser, utan bara reglerar till vilken grad naturen får överutnyttjas. Istället kräver de radikala förändringar; ett nytt politiskt och ekonomiskt system, och att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva.

Dagens storskaliga matproduktion har förödande konsekvenser för både människor och miljö. Skadliga växtgifter utarmar marken och förgiftar vattendrag. Skog skövlas för att ge plats åt nya monokulturer. Ekosystem rubbas och arter utrotas. Människorna i närliggande områden får allt svårare att leva kvar på landsbygden. Våra samarbetsorganisationer kämpar för att folk och länder ska få tillbaka kontroll över den egna produktionen och konsumtionen av mat. De förespråkar ett småskaligt agroekologiskt jordbruk som producerar mat med respekt för naturen utan att överutnyttja den. En metod som får stöd från FN både för sin kapacitet att föda en växande befolkning och som en lösning på miljökrisen.

Centralt för den andinska urfolksfilosofin buen vivir, på svenska ungefär ”det goda livet”, är strävan efter balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av. Naturen värderas inte utifrån dess nytta för människan, utan har egna rättigheter. Idag finns dessa rättigheter inskrivna i grundlagen i både Ecuador och Bolivia och idéerna har plockats upp av den globala miljörörelsen. Genom att ge naturen egna juridiska rättigheter skulle representanter för naturen kunna driva processer mot företag vid miljöförstörelse.

I klimatavtalet som slöts i Paris år 2015 erkänns lokal och traditionell kunskap som avgörande för att nå klimatmålen. Trots det har naturens väktare begränsat inflytande i globala klimatförhandlingar. I den svenska delegationen i Paris bjöd den svenska regeringen in representanter från Sapmi först efter hård kritik från både samiskt håll och från andra delegationer.

Latinamerikagrupperna jobbar med att sprida kunskap om våra samarbetsorganisationers politiska alternativ och kräver att svenska företag och andra investerare ska ta ansvar för hur investeringar i naturresurser påverkar människor och miljö i världen, men framför allt i Latinamerika.

År 2017 bjöds föreningen in som talare på Sametingets öppnande. “Genom utbytet mellan kontinenterna har vi fått ta del av de politiska förslag som urfolken i Latinamerika presenterar, vilka vi ser som viktiga bidrag i nationell och internationell
debatt kring hur vi ska kunna skapa socialt och miljömässigt hållbara samhällen som kan möta dagens globala utmaningar och kriser”, sade Latinamerikagruppernas representant Karin Ericsson i sitt tal. FOTO: SVT FORUM.

 

– Jag tror att det är viktigt att man ser att vi [människor] hör ihop med miljön. […] Nu vill jag
fortsätta lyfta dessa perspektiv, sa Lovisa Prage som är med i Latinamerikagruppernas nystartade temagrupp ”Buen Vivir och Naturens Rättigheter” efter konferensen om naturens rättigheter som Latinamerikagrupperna arrangerades tillsammans med andra organisationer den 21–22 april i Sigtuna.
FOTO: ANNA NYLANDER
Text: Sori Lundqvist

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

I år består styrelsen av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första styrelsemöte den 2-3 juni. Därför var det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var […]

· Föreningsnytt

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Klimatriksdagen 2018 – årets viktigaste klimatforum

Den 4-6 maj äger 2018 års Klimatriksdag rum och vi har 8 ungdomsbiljetter att dela ut till dig som är under 31 år och vill vara med på ett av Sveriges viktigaste klimatforum. 

· Kalendarium, Föreningsnytt

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Föreningsnytt
Itza Orozco Svensson och Sanna Lucas. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnorna som delar på Latinamerikagruppernas ordförandeskap

I mars 2017 röstade Latinamerikagruppernas årsmöte fram två nya ordförande; Itza Orozco Svensson och Sanna Lucas som under mandatperioden delar på uppdraget. Med olika kompetenser och bakgrund leder dessa två kvinnor idag föreningens strategiska arbete.

· Föreningsnytt

Tillsammans skapar vi den framtid vi behöver

Evelina Sartori Valck och Linn O’Connell skriver om sin tid på de Jordlösa rörelses (MST) skola Florestan Fernandes i Brasilien.

· Föreningsnytt, Krönika, Övrigt

Hälsning från styrelsemöte i november

Höstens sista styrelsemöte för Latinamerikagrupperna hölls helgen 25–26 november i Malmö.

· Föreningsnytt

Reflektioner efter det alternativa EU-toppmötet

Det alternativa EU-toppmötet i Göteborg visade att vi har ett stort behov av folkbildning och av att stärka vårt nätverk för att kunna göra folkligt inflytande möjligt. Latinamerikagruppernas ordförande Itza Orozco Svensson var på plats.

· Föreningsnytt, Krönika

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion