Jag befinner mig i Provinsen Sumapaz ca 10 mil söder om Colombias huvudstad Bogotá. Utsikten är hisnande. På 3500 meter över havsnivån ser jag ut över dimhöljda berg och dalar täckta av blommor som absorberar och bevarar vattnet från dimmorna.

Uppifrån den lilla byn San Juan ekar musik. Det är helg och festdagar och byborna har samlats för en uppvisningstävling av boskap, för att äta och umgås. Framåt kvällen blir det dans till ett lokalt liveband.

Här är majoriteten småbrukare som livnär sig på att odla bland annat potatis, en av de relativt få grödor som trivs bra i området. I det kalla bergsklimatet bär invånarna hatt som skydd mot den starka solen och ”ruanas”, en fårulls poncho som skiljer sig från den klassiska colombianska ponchon som är tunnare och sydd av bomull.

Byn San Juan i provinsen Sumapaz, Colombia Foto: Alida Gadea

I byn bor Tania. Hon är 28 år gammal, utbildad lågstadielärare men i brist på arbetstillfälle arbetar hon på ett bibliotek i en närliggande by. Hon har tidigare bott och jobbat i Bogotá, men trivdes inte och flyttade hem igen.

Sumapaz är enligt Tania mycket förbisett av politikerna och hon menar att den enda anledningen till att Sumapaz tillhör departementet Bogotá är att floden Sumapaz förser huvudstaden med vatten. Här finns även en stor nationalpark som upprättades för att skydda naturen i området, men konsekvenserna av detta blev också att ett stort antal människor tvångsförflyttades.

Tania berättar att Sumapaz varit hårt drabbat av våldet på grund av markkonflikter och att hennes mor- och farföräldrar fick uppleva detta våld på nära håll. Fördelningen av mark är och har alltid varit mycket ojämnt i Colombia. En liten jordägarklass äger så gott som alla mark medan majoriteten av befolkningen på landsbygden är jordlösa och tvingats arrendera mark.

Bönderna kämpar för rätten till mark

Genom åren har bönderna organiserat sig fredligt. Men besvikelse över tandlösa politiska initiativ att lösa den orättvisa fördelning av mark och lagar som tvärtom ökat företagens ägande har fått en del att organisera sig militärt. Landsbygdens gerillor har fungerat som stöd till böndernas kamp om marken, men i konflikterna som uppstod mellan paramilitärer och gerillan följde också våld som har drabbat många enskilda bönder. Där paramilitären haft framgång så har många småbönder tvingats lämna sina marker eller blivit tvångsförflyttade. Många har då flyttat in till städerna, ofta till ett liv i fattigdom. Något som inneburit att landsbygden avfolkas mer och mer.

Väggmålning från Provinsen Sumapaz, Colombia. Foto: Alida Gadea

Fredsavtal utan krav på implementering av jordreformer

Tania är försiktigt optimistisk till fredsavtalet. Hon är glad över att hennes 4-årige son Ernesto kommer slippa se paramilitärer och gerillamedlemmar patrullera byn och över att han kommer slippa känna rädsla för våldet, så som hon kände när hon var barn. Men vad gäller fredsavtalet för Sumapaz räkning så svarar hon “visst är det bra att våldet upphört här i området, och det är bra att det finns ett fredsavtal på papper, men det vore ju bra om det faktiskt också uppfylls i praktiken”. Hon ler lite snett när hon säger detta. “Vad gäller kravet om rättigheter till mark så har Duque inte lyft ett finger”. Ivan Duque är den relativt nyvalda presidenten som på en hårsmån vann valet mot vänster-kandidaten Petro. Duque har av många kritiserats för att vara emot fredsavtalet. Fredsavtalet är dock skyddat enligt lag och kan inte rivas upp, “men president Duque kan låta bli att implementera avtalet genom att förhala processen, vilket han gör”, menar Tania.

Nu när våldet inte längre och är ett hot vill gruvföretag etablera sig här

Även om, eller just för att våldet nu lämnat heden, bergen och byarna i Sumapaz, så finns andra som är intresserade av naturresurserna i området. Tania berättar “Nu när våldet inte längre och är ett hot vill gruvföretag etablera sig här. Det finns mineralen i jorden”. Tania vet inte och vill inte veta vilka mineraler det rör sig om. “Naturen är naturen”, säger hon och vill att den ska få vara ifred och skyddas från all form av exploatering. I dagsläget är skyddet för naturområden i Colombia inte tydligt definierat. Vilket gör att gruvföretag kan etablera sig i gränslandet till ett naturskyddat område för att utvinna resurser. Men att sälja ut Colombias naturområden är förenat med stora risker. I landskap som Sumapaz med vattenresurser, skulle gruvföretagens föroreningar av vattnet kunna leda till både vattenbrist och miljöförstöring som skulle drabba många människor i landet.

Dimman har klättrat in över bergen men solens strålar spirar in genom en lucka under molnen och lyser upp en bit av en dal längre bort där några kor betar. Vi är verkligen uppe i himlen. Det är hiskeligt vackert och hiskeligt stort. Så glider dimridån in och skymmer all utsikt, tyst och snabbt och plötsligt, och sen ser man inget mer än det vita täcket. Jag känner den tilltagande kylan i halsen som kryper in under min ruana. Allt här kan visst ändras på en sekund. Där bakom dimman, ett landskap som vilar i lugn och med ett folk som vill leva sina liv i fred med varandra.

Tania och Ernesto heter egentligen något annat.

Text: Alida Gadea,
Latinamerikagruppernas praktikant hos småbrukarorganisationen Fensuagro i Colombia


Fakta:

Provinsen Sumapaz skapades 1986 då flera mindre kommuner slogs ihop. I samman veva kom Sumapaz att tillhöra Bogotas departement. Men sina 780 km² /kvadratkilometer är den till ytan landets största provins och samtidigt den minst befolkade i Bogotá-departementet, med endast 5.667 invånare.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter