Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation MAM kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

“Den här mineralplundrande dödsmodellen måste bekämpas”, skriver Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Movimento pela Soberania Popular na Mineração (MAM) i ett uttalande på sin hemsida.

Den sociala rörelsen MAM kämpar för att landets naturresurser ska användas ansvarsfullt och kontrolleras av det brasilianska folket. I sitt uttalande beskriver de dammkollapsen som en konsekvens av en utvisningspolitik som etablerats av den brasilianska regeringen i maskopi med de transnationella företag som är verksamma i regionen.

MAM uttrycker skarp kritik mot gruvföretaget Vale, vars verksamhet sedan länge förknippas med kränkningar av mänskliga rättigheter, förföljelse av sociala ledare och som ansvarig för den allvarliga dammkatastrofen i Mariana i Minas Gerais för tre år sedan, då 19 människor miste livet.

De riktar även hård kritik mot den brasilianska staten för att ha möjliggjort en utvidgning av gruvan; för att ha utfärdat miljötillstånd på ett oansvarigt sätt, genom att kringgå praxis och utan att visa hänsyn till motståndet från de boende i området. Avslutningsvis uttrycker de sin solidaritet med det drabbade samhället och kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

AP-fondens investeringar i bolag bakom dammkatastrofen

Den Sjunde AP-fonden svartlistade gruvbolaget Vale efter den första dammkatastrofen som inträffade 2015. Men Första AP-fonden har fortfarande miljontals kronor investerade i Vale.

Latinamerikagrupperna har länge arbetat med att uppmärksamma gruvdriftens allvarliga risker och konsekvenser för människa och miljö. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar vi för att våra pensionspengar inte ska investeras i verksamheter som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och orsakar miljöförstöring.

”Etikrådet säger nu, två gruvkatastrofer senare, att de saknar förtroende för Vale, men som ägare i Vale bär Första AP-fonden också ett delansvar. De måste kunna visa att de har agerat kraftfullt för att påverka bolaget efter gruvolyckan 2015. Staten måste också följa upp AP-fondernas nya regelverk och säkerställa en faktisk skärpning av fondernas arbete med miljö och mänskliga rättigheter”, säger Latinamerikagruppernas talesperson för investerings- och företagsansvar, Annelie Andersson.

Fakta:

Movimento pela Soberania Popular na Mineração (MAM) arbetar mot storskalig gruvdrift. En verksamhet som det senaste decenniet lett till ökade konflikter, kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarliga miljömässiga konsekvenser. Rörelsen finns framför allt i Bahia, Ceará, Goiás, Maranhão, Minas Gerais, Pará, Piauí, São Paulo e Tocantins.

Läs uttalandet:

http://mamnacional.org.br/2019/01/26/rompimento-de-barragem-de-rejeitos-da-vale-mata-gente-e-destroi-rio-paraopeba

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Tips till hängmattan

Här har du några tips på filmer, tv-program och poddar om Latinamerika. Perfekt för hängmattan eller dagar som regnar bort!

· Nyheter

Ny styrelse, ny energi och nya tag

”I 2019 års styrelse vi är många nya. Däribland jag själv,” skriver Laura Lindholm och berättar om den nya styrelsens första möte som ägde rum helgen den 1–2 juni i Solidaritetshuset i Stockholm.

· Nyheter

Ett år av motgångar och framgångar

2018 var ett år med många sorgliga nyheter och med en stark ökad hotbild mot människorättsförsvarare i Latinamerika. Men det är viktigt att vi även ser de segrar som skett under förra året som vi kan glädjas åt och finna styrka i att den kraft som vi tillsammans äger är stor.

· Nyheter

Snart kanske transnationella företag kan hållas ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter

Just nu pågår förhandlingar inom FN för ett juridiskt bindande FN-avtal om transnationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Om det lyckas, kan detta vara ett sätt att hålla företag ansvariga för handlingar i hela världen.

· Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Ingen revolution utan musik

Du har väl inte missat att Latinamerikagrupperna finns på Spotify?

· Nyheter

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Nyheter

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Nyheter