Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation MAM kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

“Den här mineralplundrande dödsmodellen måste bekämpas”, skriver Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Movimento pela Soberania Popular na Mineração (MAM) i ett uttalande på sin hemsida.

Den sociala rörelsen MAM kämpar för att landets naturresurser ska användas ansvarsfullt och kontrolleras av det brasilianska folket. I sitt uttalande beskriver de dammkollapsen som en konsekvens av en utvisningspolitik som etablerats av den brasilianska regeringen i maskopi med de transnationella företag som är verksamma i regionen.

MAM uttrycker skarp kritik mot gruvföretaget Vale, vars verksamhet sedan länge förknippas med kränkningar av mänskliga rättigheter, förföljelse av sociala ledare och som ansvarig för den allvarliga dammkatastrofen i Mariana i Minas Gerais för tre år sedan, då 19 människor miste livet.

De riktar även hård kritik mot den brasilianska staten för att ha möjliggjort en utvidgning av gruvan; för att ha utfärdat miljötillstånd på ett oansvarigt sätt, genom att kringgå praxis och utan att visa hänsyn till motståndet från de boende i området. Avslutningsvis uttrycker de sin solidaritet med det drabbade samhället och kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

AP-fondens investeringar i bolag bakom dammkatastrofen

Den Sjunde AP-fonden svartlistade gruvbolaget Vale efter den första dammkatastrofen som inträffade 2015. Men Första AP-fonden har fortfarande miljontals kronor investerade i Vale.

Latinamerikagrupperna har länge arbetat med att uppmärksamma gruvdriftens allvarliga risker och konsekvenser för människa och miljö. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar vi för att våra pensionspengar inte ska investeras i verksamheter som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och orsakar miljöförstöring.

”Etikrådet säger nu, två gruvkatastrofer senare, att de saknar förtroende för Vale, men som ägare i Vale bär Första AP-fonden också ett delansvar. De måste kunna visa att de har agerat kraftfullt för att påverka bolaget efter gruvolyckan 2015. Staten måste också följa upp AP-fondernas nya regelverk och säkerställa en faktisk skärpning av fondernas arbete med miljö och mänskliga rättigheter”, säger Latinamerikagruppernas talesperson för investerings- och företagsansvar, Annelie Andersson.

Fakta:

Movimento pela Soberania Popular na Mineração (MAM) arbetar mot storskalig gruvdrift. En verksamhet som det senaste decenniet lett till ökade konflikter, kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarliga miljömässiga konsekvenser. Rörelsen finns framför allt i Bahia, Ceará, Goiás, Maranhão, Minas Gerais, Pará, Piauí, São Paulo e Tocantins.

Läs uttalandet:

http://mamnacional.org.br/2019/01/26/rompimento-de-barragem-de-rejeitos-da-vale-mata-gente-e-destroi-rio-paraopeba

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Hur vi tänker om vår praktikverksamhet i coronatider

Här svarar vi på några av de frågor vi har fått i sociala medier kring hur vi tänker kring vår praktikverksamhet i coronatider.

· Nyheter, Övrigt

Den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual Hernández frias från anklagelserna om ärekränkning och förtal

Goda nyheter från vår samarbetsorganisation Waqib’Kej i Guatemala.

· Nyheter

Ny Swedwatchrapport om hot och attacker mot miljö- och människorättsaktivister

Latinamerikagrupperna står bakom ny rapporten Defenders at Risk: Attacks on Human Rights and Environmental Defenders and the Responsibility of Business om hot och attacker mot miljö- och människorättsaktivister. Tillsammans med Swedwatch, Afrikagrupperna, Act, Svenska kyrkan, Fair Action, Diakonia och Naturskyddsföreningen uppmanar vi företag att ta krafttag mot försvarares utsatta situation. Ladda ner rapporten i sin helhet här.

· Nyheter

Latinamerikagrupperna fördömer den Ecuadorianska statens övervåld

Ecuador skakas just nu av massiva gatuprotester till följd av President Lenín Morenos åtstramningspaket med höjda skatter, lönesänkningar på upp till 20 procent inom offentlig sektor, halverad semester från 30 till 15 dagar och slopade subventioner på bensin och diesel. Något som i sin tur leder till ökade priser på transporter och livsmedel. Demonstranterna utgörs […]

· Nyheter

Ett bindande fördrag som reglerar transnationella företags ansvar i fråga om mänskliga rättigheter är viktigt

Tisdagen den 24 september anordnade Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige och Jordens vänner ett frukostseminarium om feminism, företag och mänskliga rättigheter. Speciellt inbjuden var Cindy Clark från nätverket Association for Women’s Rights in Development (AWID) som var på plats för att tala om det FN fördrag om företag och mänskliga rättigheter som kommer att förhandlas […]

· Nyheter

”Jag känner en glädje för att vi är så många här idag”

Den  7 september 2019 deltog Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp på en manifestation för Amazonas på Odenplan i Stockholm. Här kan du läsa hennes tal i sin helhet.

· Nyheter

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Tips till hängmattan

Här har du några tips på filmer, tv-program och poddar om Latinamerika. Perfekt för hängmattan eller dagar som regnar bort!

· Nyheter

Ny styrelse, ny energi och nya tag

”I 2019 års styrelse vi är många nya. Däribland jag själv,” skriver Laura Lindholm och berättar om den nya styrelsens första möte som ägde rum helgen den 1–2 juni i Solidaritetshuset i Stockholm.

· Nyheter

Ett år av motgångar och framgångar

2018 var ett år med många sorgliga nyheter och med en stark ökad hotbild mot människorättsförsvarare i Latinamerika. Men det är viktigt att vi även ser de segrar som skett under förra året som vi kan glädjas åt och finna styrka i att den kraft som vi tillsammans äger är stor.

· Nyheter