Diego Montón, från La Via Campesina. Foto: Sori Lundqvist

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Argentinaren Diego Montón har suttit med i arbetsgruppen för småbrukardeklarationen, som representant för det internationella småbrukarnätverket La Via Campesina vars latinamerikanska gren Cloc som Latinamerikagrupperna stödjer. Han är glad över att deklarationen efter 17 års malande äntligen röstats igenom.

“Det är viktigt att människor i länder som Sverige förstår deklarationens betydelse”, säger han. “Den är ett instrument för att skydda hela världens landsbygdsbefolkning. Det är människor som i den globala jakten på naturresurser får utstå allvarliga kränkningar. Det är människor som utsätts för starka växtgifter, tvångsförflyttas och som får det allt svårare att leva av sitt jordbruk till följ av privatisering av fröer och en ökad hotbild mot dess ledare.”

Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid

Diego menar att deklarationen inte bara är viktig för människor som lever på landsbygden. Eftersom 75 procent av maten vi äter produceras av småskaliga jordbrukare är “den är fundamental för hela mänsklighetens överlevnad.” Ett uttalande som får stöd från FN:s livsmedelsorgan FAO som har slagit fast att det enda sättet att göra upp med världshungern är att stödja och uppmuntra det småskaliga jordbruket.

Nu vankas nya utmaningar

Med den nya deklarationen har världens landsbygdsbefolkning nu ett verktyg för att mobilisera och skapa en institutionell dialog. Men arbetet för att skydda landsbygdsbefolkningens rättigheter är långt ifrån över. “Utan organisering, kamp och allianser med andra sektorer i samhället kommer inga av dessa rättigheter att konsolideras” säger han.

På internationell nivå inleds arbetet med att institutionalisera deklarationen. Det är ännu oklart vilken roll och kapacitet som La Via Campesina kommer att ha i det fortsatta arbetet med att sprida, övervaka och kontrollera att deklarationen efterlevs. Men för rörelsens del ligger utmaningen nu i att förankra deklarationen i de egna leden så att den ska kunna användas på såväl lokalt, nationellt och globalt. På sikt hoppas Diego att arbetet med deklarationen ska utmynna i en konvention, som till skillnad från deklarationen blir juridiskt bindande.

Ogrundade argument bakom Sveriges nej

Deklarationen är byggd på principen om kollektiva rättigheter, vilket enligt Diego var en av huvudanledningarna till att Sverige röstade emot. Argumenten var att deklarationen skulle kunde komma i konflikt med samernas rättigheter. Argument som Diego menar helt saknar grund då deklarationen är formulerad på ett sätt som gör att den inte hotar befintliga individuella rättigheter eller någon annan deklaration. Han utesluter inte att det kan finnas dolda ekonomiska intressen bakom beslutet:

“Ibland efterlevs alla normer och regler i det egna landet, men förbises utanför landets gränser för att inte kompromissa på lönsamheten. Kanske fanns det ett sådan tryck bakom beslutet”, säger han och fortsätter:

“Det är tydligt att vi måste jobba vidare för att upplysa det svenska folket om betydelsen av detta instrument så att de i sin tur kan sätta press på sina politiker att riva upp sin position och ställa sig bakom deklarationen.”


Om deklaration för småbrukares rättigheter

Deklarationen är ett instrument för att på FN-nivå främja och skydda rättigheter för småbrukare och människor som arbetar på landsbygden. Dessutom är förhoppningarna att deklarationen ska kunna bidra till att synliggöra hot, diskriminering och kränkningar av kollektiva rättigheter som människor som arbetar med småskalig livsmedelsproduktion utsätts för världen över.

Vilka grupper omfattas av deklarationen?

Denna deklaration syftar till att skydda småbrukare och andra som arbetar på landsbygden. Det inbegriper alla människor som arbetar med, eller önskar arbeta med småskaligt jordbruk för självhushållning eller för försäljning. Människor som brukar jorden individuellt, tillsammans med andra eller som samhälle. Den omfattar människor som är beroende av verksamheten för sin överlevnad, men inte nödvändigtvis som enda inkomstkälla. Den omfattar människor som bedriver familjejordbruk, i hemmet eller i andra icke-monetära former av arbetsformer, samt grupper som har ett särskilt behov av och anknytning till sin mark.

Vad är staternas ansvar?

Staterna ska utan dröjsmål genomföra de lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder som krävs för att gradvis kunna garantera de rättigheter i deklarationen som inte omedelbart kan garanteras.

Vilka är deklarationens centrala teman?

  • Rätten till småbrukares identitet och erkännandet av dess historiska och nuvarande roll i livsmedelsproduktionen och i skyddet av miljön.
  • Matsuveränitet är en förutsättning för att garantera rätten till mat. Liksom rätten att producera och konsumera hälsosam mat och rätten till tillräckligt mycket mat.
  • Rätten att spara och byta fröer är en förutsättning för det småskaliga jordbruket. Utan det småskaliga jordbruket  kommer det inte finnas tillräckligt med mat för att försörja världen.
  • Rätten till vatten, inte bara tillgången till rent vatten och sanitet, utan även till bevattning. Klimatförändringarna har stor påverkan på världens odlingsbara mark, därför blir tillgången till bevattning allt viktigare för att kunna utveckla det småskaliga jordbruket.
  • Rätten till mark och de olika formerna att bruka mark, även kommunitärt och kollektivt ägande. Mekanismer för att hjälpa de miljontals tvångsförflyttade att kunna återvända till landsbygden samt jordbruksreformer och politiska instrument för att försvara territorierna.
  • Agroekologi ska erkännas som metod för det småskaliga jordbruket. Resurser och tjänster garanteras samt att det ska finnas förutsättningar att leva ett anständigt liv med intäkter från det småskaliga jordbruket.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika