För tre år sedan undertecknades fredsavtalet mellan Colombias regering och FARC-gerillan. Men sedan dess har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat.

På papper ser situationen i Colombia ljus ut.  Efter närmare 60 år av inbördeskrig slöts år 2016 ett fredsavtal mellan regeringen och landets största gerillagrupp, FARC. Gerillan blev lovad den legitima politiska makt de kämpat för i ett halvt århundrade, regeringen och det colombianska folket ett slut på den terror de genomlevt. Den före detta presidenten Juan Manuel Santos som slöt avtalet fick Nobels fredspris, tusentals colombianer återvänder nu till sina hem efter decennier på flykt och företag investerar glatt i detta resursrika land utan att behöva dra sig för den väpnade konflikten.

Men hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss, som cirkulerar i sociala medier vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. Hitintills beräknas 450-500 människor ha mördats. En trend som inte verkar vara övergående. Under 2019 års första månad mördades 11 sociala ledare. Dessa människor är nyckelfigurer i implementationen av fredsavtalet. Den före detta chefen över Colombias offerenhet, Alan Jara, beskrev det som ”En massaker i slowmotion. Varför mördas dessa människor om freden ligger i allas intressen?

En jakt på mark, pengar och makt

Under ett kvällssamtal hos CINEP, en institution som arbetar med utbildning och fredsbygge, i Bogotá beskriver Diana Sanchez, koordinator för Somos Defensores ”Vi är försvarare”, hur vissa delar av fredsavtalet går emot de ekonomiska intressen som finns i landet. Hon målar upp en ekvation där tusentals drabbade människor fortsätter falla under radarn. Colombias växande ekonomi är baserad på naturresurser, och i det maktvakuum som FARC lämnat efter sig vållar nya konflikter om kontrollen över landets naturresurser. Dyrbar mark som officiellt är lovad till landets miljoner internflyktingar är i nuläget ett ”no mans land” och i jakten på mark, pengar och makt deltar inte bara andra gerillagrupper utan även illegala gruvbolag, multinationella företag och narkotikahandeln. 

Colombias växande ekonomi är baserad på naturresurser, och i det maktvakuum som FARC lämnat efter sig vållar nya konflikter om kontrollen över landets naturresurser

”Dessa områden är hypermegasupermilitäriserade, och ingen har kraft nog att försvara de sociala ledarna. I teorin är det polisen och militären, men de helt enkelt är för korrupta” fortsätter Diana Sanchez.

”De här människorna är som stenar i skon för ekonomiska krafter”

Implementationen av fredsavtalet har lyst med sin frånvaro och den nya regeringens utlovade politik har förvärrat situationen. Förtroendet för freden minskar stadigt medan dess försvarare dör. Grupperna som tagit över FARCs position saknar politisk ideologi och drivs i första hand av jakten på ekonomisk vinst. ”Tror ni att företagsrepresentanter hade blivit mördade på samma sätt?” Frågar Diana Sanchez publiken och möts av uppgivna skratt. ”De här människorna är som stenar i skon för ekonomiska krafter”.

Som åhörare blir det uppenbart att det ligger i allas intresse att dessa människor får leva, av både ekonomiska och humanitära skäl. Colombias pågående konflikt genererar en världsomfattande orättvisa. Det är ett folkmord i slow motion som hindrar den verkliga freden ifrån att slå rot. Sverige importerar palmolja och bananer från Colombia, men även kartong, kaffe och fairtrade-blommor. På så sätt är svenskar ofrivilligt en del av den ekonomiska motor som upprätthåller våldet i Colombia. Men jag är övertygad om att människor i Sverige gärna undviker att bidra till våldsamma konflikter när de dricker kaffe, snusar och matar sina barn med banan.

Lär dig mer:

Kortdokumnetär: https://www.tomlaffay.com/theyre-killing-us/

Lyssna på SRs reportage om dammbygge med svenska pengar : https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6978942

Engagera er för det colombianska folkets kamp för fred och rättvisa: http://www.latinamerikagrupperna.se/engagera-dig/bli-medlem/

/ Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika