Publicerat i: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/K3m95o/coronakrisen-slar-ut-dem-som-foder-oss

Sverige är medskyldigt till att hållbara småjordbruk hotas världen över.

För att säkerställa produktionen och tillgången på mat måste vi tänka om. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag.

I stället behöver vi ett livsmedelssystem som bygger på hållbara metoder, som sätter människors rätt till hälsosam mat i centrum och skyddar de som förser oss med mat mot våld och hunger.

I skenet av Covid-19 blir det påtagligt att vi lever i en globalt sammanlänkad och sårbar värld. Detta gäller även det globala systemet för matproduktion.

I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 90 procent av landets livsmedel. I dag är siffran nere i 50 procent. Räknar vi in importerat foder blir siffran för Sveriges självförsörjning 25 procent. Det betyder att var fjärde tugga består av mat producerad i Sverige.

I SVT Nyheter svarade Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson att detta inte är ett problem så länge transportkedjan inte bryts. Men är det något som Coronapandemin har visat är det att förutsättningarna för världshandeln kan förändras mycket snabbt.

Världens småbrukare står för cirka 70 procent av matproduktionen globalt men använder mindre än 25 procent av marken och vatten medan det industriella jordbruket producerar 30 procent av vår mat men kontrollerar 70 procent av marken.

I dag, den 17 april på småbrukarnas internationella kampdag, vill vi uppmärksamma de människor som föder oss. Vi vill synliggöra det våld och den utsatthet som världens småbrukare utsätts för i spåren av det industriella jordbrukets utbredningen och den ökande handel med mark och naturresurser.

Jordbruks-och livsmedelsindustrin är den sektor där flest människorätts- och miljöförsvarare mördas i världen.

Här är Sverige direkt medskyldiga. Låg matproduktion i Sverige innebär ökat tryck på mark och andra resurser i världen. Statliga AP-fondernas investeringar i mark i Brasilien bidrar också till skövling och tvingar bort människor från landsbygden.

FN varnar nu för att pandemin kommer att öka världshungern. Redan innan pandemin, led 810 miljoner människor av hunger. Cirka 80 procent av dessa bor på landsbygden med matproduktion som främsta inkomstkälla.

Rörelsen för kvinnor på landsbygden i Södra Afrika, ”Rural Women Assembly”, har påpekat att det inte finns någon strategi för att inkludera produkter från småskaliga producenter i leveranskedjan i åtgärderna för att hantera pandemin.

Lokala marknader har tvingats stänga medan de som kontrolleras av stora industriella livsmedelsföretag anses samhällsviktiga och hålls öppna.

Denna åtgärd drabbar lokala jordbrukare ekonomiskt och minskar allmänhetens tillgång till mat.

Pandemin visar oss att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen.

Våra samarbetsorganisationer jobbar med agroekologiskt jordbruk för att kunna stå emot denna och andra kriser såsom klimatförändringar.

För att minska spridningen av Covid-19 har småbrukare i Argentina och Brasilien arrangerat hemleveranser av agroekologisk mat till rimligt pris. Men majoriteten av världens småbrukare saknar skydd från våld och rättigheter till mark, fröer, vatten och andra naturresurser.

Därför har den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina tillsammans med allierade arbetat fram en FN-deklaration för småbrukares rättigheter som röstades igenom 2018.

Sverige var ett av 8 länder som röstade emot. Däremot har 121 länder, mestadels från det globala syd, ställt sig bakom deklarationen.

För att säkerställa produktionen och tillgången på mat globalt måste vi ställa om. Genom ett agroekologiskt jord- och skogsbruk kan vi skapa en matberedskap för framtida kriser.

Vi kräver att den svenska regeringen inför en livsmedelsstrategi med katastrofhantering för framtiden som bygger på hållbarhet och matdiversitet.

Vi kräver att den svenska regeringen omprövar sitt tidigare ställningstagande gällande FN:s deklaration om småbrukares rättigheter för att garantera matförsörjning, hälsosam kost samt för att skydda människor mot våld, hot och förtryck.

Makten över maten-nätverket:

  • Eva Jonsson, styrelseledamot Nordbruk-Vía Campesina
  • Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
  • Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
  • Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
  • Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
  • Josefin Winberg talesperson Framtidsjorden

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Opinion