Torsdagen den 19:e mars nåddes vi, Harry och María som för tillfället var i obligatorisk karantän i Bogotá, av nyheten att Marco Rivadeneira tidigare under dagen mördats i orten Puerto Asís, i Putumayo. Beskedet till omvärlden kom 30 minuter efter att han blivit bortförd från ett möte med områdets bönder av tre okända beväpnade män.
Marco var en människorättsförsvarare och social ledare för en av Coordinador Nacional Agrarios (CNA) medlemsorganisationer i Colombia, den organisation som vi gjorde praktik hos.
På senare tid arbetade Marco, eller Marquitos som han också kallades av sina kamrater, i regionen med en kontroversiell del av fredsavtalet mellan FARC-guerillan och regeringen som slöts 2016, om att ersätta grödor avsedda för olagligt bruk (cannabis, vallmo, coca) med matgrödor för bönderna. Putumayo är ett av de viktigaste departementen för den illegala droghandeln i Colombia och ligger vid gränsen till Ecuador.
Bara två dagar innan mordet på Marco gjorde organisationen CCEEU ett offentligt uttalande. Marco var talesman inom organisationen och höll för deras del viktiga kontakter mellan staten och internationella människorättsorganisationer. I uttalandet bland annat kritiserade de hoten om juridiskt åtal mot de som arbetar med bönderna för ersättningsavtal för olagliga grödor, samt de våldsamma metoder som den nationella kravallpolisen ESMAD använder mot demonstranter i Putumayo och statens misslyckande i att skydda människorättskämpar.
De kritiserade även det uttalande som landets arbetsmarknadsminister Alicia Arango gjorde om att stölder av mobiltelefoner är ett större problem än mord på människorättsförsvarare (MR-försvarare) i Putumayo. I ett nytt uttalande strax efter mordet på Marco berättar CCEEU hur de håller presidenten Ivan Duques regering ansvarig för mordet liksom för andra mord som begåtts av paramilitärer, så kallade legoarméer, som tillåts existera av regeringen. De senaste decennierna har 266 294 människor blivit påverkade av våldet i departementet Putumayo, enligt det statliga registret för information om den väpnade konflikten i landet, (RUV).
Även om den colombianska regeringen erkänner att MR-försvarare är en utsatt grupp för hot och våld, ser de inte händelserna som systematiska. Dessutom saknas det konsistent officiell statistik om antal döda. Enligt det statliga organet Defensoría de los Pueblos har 555 mänskliga rättighetsaktivister mördats sedan fredsavtalet med FARC skrevs under i november 2016 fram till slutet av 2019. Detta skiljer sig markant mot det antal den icke- statliga fredsorganisationen Instituto de Estudios para el Desarrollo y la Paz (INDEPAZ) rapporterat, nämligen 872 döda, under samma tidsperiod.
Under 2020 har CNA redan dokumenterat 100 mord på sociala ledare, data som bekräftas av FN:s råd för mänskliga rättigheter. 2020 har inletts med stora oväntade händelser, coronaviruset påverkar inte bara städerna där det ger flest utbrott men också landsbygden där sociala ledare blir som måltavlor när de sitter fast i sina hem. Vad som är säkert är att 2020 har inletts med en markant ökning av morden på sociala ledare i Colombia.
Organisationer och associationer runt om i Colombia fördömer nu mordet på Marco och visar solidaritet med hans familj såväl som med organisationer och sociala rörelser i Putumayo. Slagord som “Våldet befinner sig inte i karantän” och “Mord på sociala ledare befinner sig inte i karantän” ekar runt om i sociala medier.
/ Harry Wiström och Maria Bruce, Latinamerikagruppernas praktikanter hos Coordinador Nacional Agrario (CNA) i Colombia.
