[Publicerade i Aktuell Hållbarhet]

Två månader efter att EU:s justitiekommissionär presenterade ett initiativ för en EU-lag kring företags ansvar för mänskliga rättigheter har regeringen fortfarande inte gett något officiellt besked i frågan om hur Sverige ställer sig till lagstiftning på området. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning för EU-kommissionens initiativ, skriver nio organisationer, alla medlemmar i CONCORD Sverige.

EXEMPLEN DÄR FÖRETAG kan kopplas till, eller anses direkt bidra till, negativa effekter på mänskliga rättigheter är många:

DR Kongo: Gruvorna här producerar 60 procent av världens utbud av kobolt. Mineralet används för att producera litiumjonbatterier som driver elbilar, bärbara datorer och smarta telefoner. Utvinningsprocessen har klara länkar till illegal gruvdrift, kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption och barnarbete.

Indien: Miljöförstöring från läkemedelsfabriker som försörjer svenska och europeiska läkemedelsbolag med läkemedel orsakar hälsoproblem, fiskdöd och förstör odlingsmark.

Amazonas: Svenska storbanker bidrar till skövlingen av regnskog i Brasilien. Även hållbarhetsfonder är inblandande.

I spåren av covid-19-pandemin har usla arbetsförhållanden i globala leverantörsled blivit allt tydligare. Det kan handla om slavliknande arbetskontrakt, löner det inte går att försörja sig på och/eller kvinnor och barn som utsätts för sexuella övergrepp och våld. Företag har i krisen försökt undkomma sina skyldigheter att betala för redan lagda beställningar, vilket gör det svårt för leverantören att betala ut löner eller behålla personal. I andra fall tvingas människor till arbetet, utan vare sig tillgång till vatten för handtvätt eller andra säkerhetsåtgärder för att undvika smittspridning.

Den globaliserade ekonomin och den ökade internationella handeln har medfört stora förändringar i hur företag bedriver sin produktion och verksamhet under de senaste decennierna. Flera svenska och europeiska företag är medvetna om och arbetar kontinuerligt med utmaningar kopplade till mänskliga rättigheter. Det handlar dock om egna, frivilliga initiativ bland några få aktörer i leverantörskedjorna.

I över 20 år har FN, OECD, branschinitiativ, investerare och civilsamhällesorganisationer försökt lyfta utmaningar i relation till affärsverksamhet och mänskliga rättigheter. Hållbarhet står i dag högt på agendan i den offentliga debatten. Riktlinjer och verktyg har tagits fram, men gemensamt för dem är att de alla är frivilliga.

Det är upp till företagen om de vill inkludera mänskliga rättigheter i sin riskanalys. Problemet är att alltför få gör det. Initiativet Corporate Human Rights Benchmark visar att inte ens hälften av de 200 större företag de granskat implementerar en process som Human Rights Due Diligence, ett nyckelverktyg inom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företag som bidragit till negativa effekter på mänskliga rättigheter straffas inte, förutom i ett fåtal fall i inhemska domstolar.

I slutet av april presenterade EU:s justitiekommissionär ett initiativ för att ta fram en EU-lag kring företags ansvar för mänskliga rättigheter. En lag som faktiskt skulle tvinga företag att se över vilka risker deras verksamhet kan utgöra för mänskliga rättigheter och agera på dem, och annars riskera sanktioner.

EU-initiativet är en historisk möjlighet att agera mot företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter och förstörelse av miljön. Många företag stöttar också ett sådant initiativ. Konkurrensen mellan företag som tar ansvar och investerar i hållbarhet och mindre hållbara företag är i dag orättvis. Ett mer hållbart företagande kan i stället utgöra en positiv konkurrensfördel, då investerare, kunder och ägare i allt högre grad efterfrågar ansvarsfulla affärer.

En lag skapar ett juridiskt verktyg för att tvinga oseriösa aktörer att ta ansvar och på så sätt kommer världshandeln i ännu högre utsträckning kunna bidra till målen i Agenda 2030. Flera länder i Europa har redan den här typen av lagstiftning. Sverige, som ser sig som ett föregångsland i sitt arbete för mänskliga rättigheter håller nu på att halka efter internationellt. Från politiskt håll har hållningen varit ”vänta och se” i fråga om lagstiftning, och det har varit anmärkningsvärt tyst kring EU:s initiativ.

Nästan två månader efter kommissionärens uttalande har det fortfarande inte kommit något officiellt besked från regeringen i frågan. Vi anser också att Sverige skyndsamt måste påbörja arbetet kring vad en lag ska innehålla – i en inkluderande process – och förslagsvis tillsätta en formell referensgrupp som förutom att bjuda in företag även inkluderar fackföreningar och civilsamhällesorganisationer.

Nu är hög tid för Sverige att ta frågan om mänskliga rättigheter på största allvar och på så sätt skapa förutsättningar för uppfyllandet av Globala målen för hållbar utveckling.

Louise Lindfors,
generalsekreterare Afrikagrupperna

Lena Ingelstam,
generalsekreterare Diakonia

Charlie Aronsson,
kanslichef Fair Action

Anna Stenvinkel,
generalsekreterare Forum Syd

Klara Knapp,
ordförande Latinamerikagrupperna

Karin Lexén,
generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Johan Pettersson,
generalsekreterare Oxfam Sverige

Alice Blondel,
kanslichef Swedwatch

Sofia Östmark,
kanslichef Union to Union

Anna Tibblin,
generalsekreterare We Effect

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 delade Latinamerikagrupperna ut informationsbroschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet” tillsammans med ett brev till ledamöter från nästan alla riksdagspartier (C, KD, L, MP, M, S, V) med förhoppning att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och […]

· Nyheter, Opinion

Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

· Opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Opinion

Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.

· Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion