[Publicerade i Aktuell Hållbarhet]

Två månader efter att EU:s justitiekommissionär presenterade ett initiativ för en EU-lag kring företags ansvar för mänskliga rättigheter har regeringen fortfarande inte gett något officiellt besked i frågan om hur Sverige ställer sig till lagstiftning på området. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning för EU-kommissionens initiativ, skriver nio organisationer, alla medlemmar i CONCORD Sverige.

EXEMPLEN DÄR FÖRETAG kan kopplas till, eller anses direkt bidra till, negativa effekter på mänskliga rättigheter är många:

DR Kongo: Gruvorna här producerar 60 procent av världens utbud av kobolt. Mineralet används för att producera litiumjonbatterier som driver elbilar, bärbara datorer och smarta telefoner. Utvinningsprocessen har klara länkar till illegal gruvdrift, kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption och barnarbete.

Indien: Miljöförstöring från läkemedelsfabriker som försörjer svenska och europeiska läkemedelsbolag med läkemedel orsakar hälsoproblem, fiskdöd och förstör odlingsmark.

Amazonas: Svenska storbanker bidrar till skövlingen av regnskog i Brasilien. Även hållbarhetsfonder är inblandande.

I spåren av covid-19-pandemin har usla arbetsförhållanden i globala leverantörsled blivit allt tydligare. Det kan handla om slavliknande arbetskontrakt, löner det inte går att försörja sig på och/eller kvinnor och barn som utsätts för sexuella övergrepp och våld. Företag har i krisen försökt undkomma sina skyldigheter att betala för redan lagda beställningar, vilket gör det svårt för leverantören att betala ut löner eller behålla personal. I andra fall tvingas människor till arbetet, utan vare sig tillgång till vatten för handtvätt eller andra säkerhetsåtgärder för att undvika smittspridning.

Den globaliserade ekonomin och den ökade internationella handeln har medfört stora förändringar i hur företag bedriver sin produktion och verksamhet under de senaste decennierna. Flera svenska och europeiska företag är medvetna om och arbetar kontinuerligt med utmaningar kopplade till mänskliga rättigheter. Det handlar dock om egna, frivilliga initiativ bland några få aktörer i leverantörskedjorna.

I över 20 år har FN, OECD, branschinitiativ, investerare och civilsamhällesorganisationer försökt lyfta utmaningar i relation till affärsverksamhet och mänskliga rättigheter. Hållbarhet står i dag högt på agendan i den offentliga debatten. Riktlinjer och verktyg har tagits fram, men gemensamt för dem är att de alla är frivilliga.

Det är upp till företagen om de vill inkludera mänskliga rättigheter i sin riskanalys. Problemet är att alltför få gör det. Initiativet Corporate Human Rights Benchmark visar att inte ens hälften av de 200 större företag de granskat implementerar en process som Human Rights Due Diligence, ett nyckelverktyg inom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företag som bidragit till negativa effekter på mänskliga rättigheter straffas inte, förutom i ett fåtal fall i inhemska domstolar.

I slutet av april presenterade EU:s justitiekommissionär ett initiativ för att ta fram en EU-lag kring företags ansvar för mänskliga rättigheter. En lag som faktiskt skulle tvinga företag att se över vilka risker deras verksamhet kan utgöra för mänskliga rättigheter och agera på dem, och annars riskera sanktioner.

EU-initiativet är en historisk möjlighet att agera mot företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter och förstörelse av miljön. Många företag stöttar också ett sådant initiativ. Konkurrensen mellan företag som tar ansvar och investerar i hållbarhet och mindre hållbara företag är i dag orättvis. Ett mer hållbart företagande kan i stället utgöra en positiv konkurrensfördel, då investerare, kunder och ägare i allt högre grad efterfrågar ansvarsfulla affärer.

En lag skapar ett juridiskt verktyg för att tvinga oseriösa aktörer att ta ansvar och på så sätt kommer världshandeln i ännu högre utsträckning kunna bidra till målen i Agenda 2030. Flera länder i Europa har redan den här typen av lagstiftning. Sverige, som ser sig som ett föregångsland i sitt arbete för mänskliga rättigheter håller nu på att halka efter internationellt. Från politiskt håll har hållningen varit ”vänta och se” i fråga om lagstiftning, och det har varit anmärkningsvärt tyst kring EU:s initiativ.

Nästan två månader efter kommissionärens uttalande har det fortfarande inte kommit något officiellt besked från regeringen i frågan. Vi anser också att Sverige skyndsamt måste påbörja arbetet kring vad en lag ska innehålla – i en inkluderande process – och förslagsvis tillsätta en formell referensgrupp som förutom att bjuda in företag även inkluderar fackföreningar och civilsamhällesorganisationer.

Nu är hög tid för Sverige att ta frågan om mänskliga rättigheter på största allvar och på så sätt skapa förutsättningar för uppfyllandet av Globala målen för hållbar utveckling.

Louise Lindfors,
generalsekreterare Afrikagrupperna

Lena Ingelstam,
generalsekreterare Diakonia

Charlie Aronsson,
kanslichef Fair Action

Anna Stenvinkel,
generalsekreterare Forum Syd

Klara Knapp,
ordförande Latinamerikagrupperna

Karin Lexén,
generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Johan Pettersson,
generalsekreterare Oxfam Sverige

Alice Blondel,
kanslichef Swedwatch

Sofia Östmark,
kanslichef Union to Union

Anna Tibblin,
generalsekreterare We Effect

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Opinion

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion