Publicerad i Feministiskt perspektiv

Konkret syftar vi på den chilenska regeringens likgiltiga agerande och ointresse för dialog i förhållande till 27 hungerstrejkande politiska fångar från mapuchefolket. De hungerstrejkandes krav är i enlighet med ILO-konvention 169 om urfolkens rättigheter, som den chilenska staten skrivit under och ska respektera. Särskilt oroade är vi över Celestino Cordova, andlig ledare hos mapuchefolket och politiskt fånge som redan hungerstrejkat i över 100 dagar och befaras dö när som helst.

Mapuchefolket är det enda urfolk i Sydamerika som, tack vare ihärdigt motstånd, lyckades bli erkänt som nation av kolonialmakten Spanien. Så det är inte förrän republikerna Chile och Argentina skapades som mapuchernas marker delades upp, familjer splittrades genom att hamna på olika sidor av de skapade gränserna och människor påtvingades nya nationella identiteter. Därefter fortsatte markstölderna som kom att gynna bland andra fattiga europeiska migranter. På så sätt fortsätter Chile och övriga ”självständiga” republiker att vila på strukturer baserade på rasism och ekonomiskt ojämlikhet.

Detta leder i sin tur till att många chilenare som direkt eller indirekt privilegierats av antingen rasmaktsordning eller klassmaktordning, eller både och, tar avstånd från urfolk och deras rättigheter och hellre identifierar sig ideologiskt och kulturellt med de mäktiga gruppernas intressen.

Det förklarar varför mapuchefrågan fortfarande inte är löst, trots att det är 30 år sedan som demokrati återinfördes i Chile och ideologiskt högerkonservativa och vänsterprogressiva regeringar avlöst varandra. Konkret innebär det att regeringen efter regering varken velat ta tag i markfrågan eller rasismen som ligger till grund för intressekonflikterna. Varken undertecknandet av ILO-konvention 169 eller diverse symboliska erkännanden har hindrat fortsatt förtryck av mapuchefolket.

Genom invasioner av mapuchefolkets mark kränks deras politiska, sociala, ekonomiska, medborgerliga och kulturella rättigheter, något som intensifierats särskilt under 2000-talen. Forna tiders erövrare har ersatts av transnationella företag som backas upp av staten, med tillstånd för exploatering av råvaror samt genom att skydda företagens intensifierade intrång med polisiärt och militärt våld.

Mapuchesamfälligheter militariseras, protester stoppas med kravallpolis och hundratals mapucher har häktats och fängslats – i en del fall dömda med hjälp av en terroristlag utformad under Pinochetdiktaturen. Dessutom har femton mapucheaktivister mördats av chilensk militär och polis.

Under senare år har civilsamhället i Chile uppmärksammat mapuchefrågan och börjat ta ställning. I en del folkliga, politiskt aktiva sektorer har solidariteten med mapuchefolket växt vilket syntes i form av mapuchesymboler under de massiva protesterna hösten 2019. Frågan om mapuchefolkets rätt till självstyre och diskussionerna om att skapa ett plurinationellt Chile dök upp på den folkliga dagordningen.

Samtidigt organiserar sig rasistiska, fascistiska och nationalistiska krafter som motsätter sig någon som helst dialog med mapucher. Ett exempel på detta är när rasistiska grupper i Curacautín med våld avhyste personer som i solidaritet med mapuchefångarna ockuperat myndighetslokaler. Polisen ingrep inte mot våldet, trots de undantagslagar som råder nu på grund av pandemin.

Urfolksrättigheter har fått viss juridiskt erkännande runt om i världen, inte minst i Chile. Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden.

  • Latinamerikagrupperna står solidariskt bakom de politiska mapuchefångarnas krav som syftar att de kollektiva rättigheterna fastställda i FN:s konvention ILO:169, särskilt artiklarna 9 och 10, efterlevs.
  • Vi kräver att militariseringen av mapucheterritorierna och kriminalisering av urfolksledare skall upphöra.
  • Vi fördömer framväxten av våldsbejakande organiserade rasistiska och fascistiska grupper och hoppas att myndigheterna i Chile skall se till att motverka och straffa hatbrott med rasistiska förtecken.
  • Vi uppmanar Sveriges utrikesminister att föra diplomatiska samtal med representanter för den chilenska regeringen i mapuchefrågan och de politiska fångarnas situation. Särskilt vill vi att våra regeringsrepresentanter tar upp fallet med de 27 hungerstrejkande politiska fångarna och andlige ledaren machi Celestino Córdova.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion