DEBATT. I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

Under coronapandemin har intresset för lokal och närproducerad mat i Sverige ökat. Åtta av tio hushåll vill att maten de äter ska vara bra för klimat och miljö enligt en undersökning av United Minds, och nära hälften tycker att den viktigaste faktorn är att maten är närproducerad.

Samtidigt visar en ny Sifoundersökning att sex av tio svenskar tvivlar på att Sveriges matproduktion är tillräcklig för att försörja hela befolkningen. Deras oro är befogad. Om Sveriges gränser stängs och importen upphör, beräknas maten ta slut inom tre dagar. I dag är Sverige endast självförsörjande på tre saker: mjöl, socker och morötter.

Sveriges matförsörjning är både ohållbar och otillräcklig.

Debatten om hållbar mat har tagit fart med uttalanden av både forskare och kockar, men saknar en avgörande röst – producenternas.

Sedan 90-talet har Sveriges bönder varnat om konsekvenserna av Sveriges och EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik som gynnar resursstarka storskaliga jordbruk, slår ut småskaliga lokala hållbara initiativ, både lokalt och globalt.

Detta i kombination med ökad spekulation på mark har inneburit att antalet bönder i Sverige har minskat drastiskt.

Fler bönder i hela landet är en förutsättning för att vi ska klara nästa krissituation som kan komma av till exempel krig, pandemi eller naturkatastrof.

Att vara bonde i Sverige i dag innebär långa arbetsdagar av hårt slit för låg inkomst. Det gör yrket oattraktivt för många unga. Trots att det finns gott om odlingsbar mark i Sverige så är det svårt, dyrt och få förunnat att få tillgång till den.

För att säkerställa produktionen och tillgången på mat i Sverige och globalt måste vi ställa om till matsuveränitet; samhällens rätt att själva bestämma hur maten produceras, utifrån ett socialt och ekologiskt hållbart system för matproduktion och konsumtion med agroekologiska principer – en vetenskapligt erkänd strategi för hållbart jordbruk.

Men i dag hanteras mat och naturresurser som vilka produkter som helst inom världshandeln, genom WTO och EU. Detta är ett av de främsta hindren för matsuveränitet.

Mat, till skillnad från andra handelsvaror, är en nödvändighet och en rättighet och bör behandlas därefter.

Därför behövs en svensk livsmedelsstrategi som utgår ifrån de människor som producerar maten, en jordbruks- och landsbygdspolitik som stöttar och stimulerar en ny generation producenter och en levande landsbygd.

Det ska vara möjligt att starta och driva småskaliga jord- och skogsbruk, få tillgång till mark, samt agroekologiska utbildningsmöjligheter för nuvarande och nya bönder. Det behövs stöd till småskaliga jordbrukare för att kunna nå konsumenterna på nära håll, och initiativ för lokal upphandling av näringsrik och närodlad mat i skolor och kommuner.

Dessa åtgärder är inte bara viktiga för krisberedskapen, ett hållbart jordbruk är också Sveriges omställningsmotor för att nå klimatmålen.

Svenskarna vill ställa om, men i stället för att tro att vi kan lösa detta genom att tuffa på som vanligt så måste vi tänka om kring hur vi producerar mat – och vi måste börja med att lyssna på bönderna.

Maten, och jordbruken, angår oss alla och borde ha en central roll i politiken. För att livsmedelsstrategiska frågor ska vara förankrade i verkligheten måste producenterna höras.

Vi kräver att den svenska regeringen inför en livsmedelsstrategi med katastrofhantering för framtiden som bygger på hållbarhet och matdiversitet där bönderna har en självklar plats vid bordet.

Makten över maten-nätverket:
Eva Jonsson, styrelseledamot Nordbruk-Vía Campesina
Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
Josefin Winberg, talesperson Framtidsjorden
Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
Birgitta Göranson-Illiste, ordförande Svalorna Indien-Bangladesh

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.

· Nyheter, Opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Opinion

Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.

· Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion