I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

Hösten 2019 skakades Bolivia av en politisk kris. Den sittande presidenten Evo Morales avsattes, våldsamma protester bröt ut och under kuppartade former tillsattes en övergångsregering ledd av den konservativa Jeanine Añéz. Evo, som är landets första president med urfolksbakgrund (Aymara), hade under sin tid vid makten ett stort folkligt stöd för sin socialistiska agenda och ambition att göra upp med landets koloniala historia. Evo och hans socialistparti Movimiento Al Socialismo (MAS) genomförde under sina 14 år vid makten en rad reformer riktade mot samhällets mest utsatta och lyckades halvera den extrema fattigdomen i landet och minska diskrimineringen av landets urfolk. Bolivia som länge utmärkte sig för sin utbredda rasism, blev istället ett föregångsland beträffande urfolksrättigheter.

På bara fem månader har rasism och förföljelse blivit en del av många människors vardag

Men statskuppen har på flera sätt inneburit ett steg tillbaka för jämlikhet, rättvisa och säkerhet. Snabbt blossade etniska och socioekonomiska konflikter upp och urfolk blev än en gång måltavla för omfattande förtryck, hot, våld och diskriminering.  Civilsamhällesorganisationer utsattes för attentat och många sociala ledare tvingades gå under jord.

– På bara fem månader har rasism och förföljelse blivit en del av många människors vardag, konstaterar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i ett samtal som Latinamerikagrupperna arrangerade tillsammans med FUF – Föreningen för Utvecklingsfrågor i maj 2020.

Statskuppen har på flera sätt förändrat både det politiska läget och vardagen för Segundina och hennes kollegor har drabbats hårt av den ökade rasismen och diskrimineringen mot landets urfolk.

– Det hat och den diskriminering vi upplever idag går emot våra konstitutionella rättigheter, konstaterar hon. Segundina menar att Añéz övergångsregering under sin korta tid vid makten lyckades förstöra stora delar av det Bolivia som hon och andra folkrörelser kämpat i många år för att uppnå:

– En kamp som skulle ge oss alla ett bättre liv. En kamp som vi, våra barn och barnbarn skulle få skörda frukten av i många år framöver.

Enligt Segundina hade den konservativa övergångsregering för avsikt att avskaffa den plurinationella staten, vars konstitution likvärdigt erkänner flera nationaliteter och sedvänjor. Ett viktigt instrument för att skapa dialog och ökad förståelse mellan olika etniska och socioekonomisk samhällsgrupper.

– Det är viktigt att dela erfarenheter med varandra. Men tyvärr finns inte den gemenskapen idag, berättar hon och tillägger: Som det inte vore nog har vi dessutom hårt drabbade av den här pandemin.

Hon är besviken över hur övergångsregering hanterade pandemin som hon menar drabbade de fattigaste mest. Vid tiden för intervjun hade många familjer varit instängda i sina hem i över 40 dagar utan möjligheter att till försörjning, något som var förödande för redan ekonomiskt utsatta familjer.

Sedan intervjun genomfördes hade ett nyval ägt rum och den politiska kartan återigen vänts  upp och ner. I oktober i år (2020) vann socialistpartiet MAS åter valet i Bolivia med över 55 procent av rösterna. Morales partikollega Luis Arce svors in som president och David Choquehuanca, som även han tillhör urfolksgruppens Aymara och har en bakgrund i urfolks- och småbrukarrörelsen, nominerades som vicepresident.

I en radiointervju som gjordes med  Segundina strax efter valet kommenterar hon segern som:
– En seger för demokratin och landets urfolk. Vi är glada över att vi nu har en demokratiskt vald president och att vi  återigen röra oss fritt ute på gatorna i våra traditionella kläder. Nu måste vi återställa landets ekonomi, sjukvården och utbildningsväsendet som helt raserats.


Kampanjen ”Inte ett brott”

Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen. 

Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.

Latinamerikagrupperna stödjer Bartolina Sisa i deras arbete för att stärka urfolks rättigheter och kvinnors möjlighet att nå beslutsfattande positioner i samhället. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda. 

Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld. Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.