För att få inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala har vi denna vecka pratat med Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen.

Guatemala är det landet i Centralamerika där störst andel av befolkningen är urfolk. Det Inbördeskriget som utkämpades mellan 1960–1996 och resulterade i över 200 000 döda, drabbade befolkningen i landets nordvästra regioner, Quiché, Huehuetenango, Alta Verapaz och Baja Verapaz särskilt hårt. Kriget förstärkte den redan omfattande strukturella ojämlikheten, våldsbrottslighet och korruption och trots att Guatemala idag kan ses som ett medelinkomstland är resurserna extremt snedfördelade och många lever i djup fattigdom.

Idag är situationen för miljö- och människorättsförsvarare svår. De stigmatiseras och kriminaliseras, många gånger av förövare med kopplingar till den politiska och ekonomiska eliten, militären och den organiserade brottsligheten. 

 Evelina, hur ser situationen ut för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala?

Läget i Guatemala är oroväckande. Hittills under 2020 är dödssiffran för miljö – och människorättsförsvarare uppe i 20-25 fall. Vi ser mycket skrämseltaktik och hot riktat mot de organisationer som Kristna Fredsrörelsen arbetar med.

Hon berättar vidare att sociala medier är en vanlig använd metod för att på ett enkelt sätt sprida nedsättande ord, lögner och hot mot de som försöker ändra situationen för urfolk och småjordbrukare. Ett annat vanligt sätt att kriminalisera miljö- och människorättsförsvarare är att polisanmäla brott som inte finns. 

Flera av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen arbetar med har idag släppts fria. Men folk går länge med en rädsla för att bli gripna, vilket gör att de inte vågar lämna sina byar.

Hur ser det ut för kvinnliga miljö- och människorättsförsvarare? 

Situationen skiljer sig till viss del. Generellt mottar kvinnor mer hot om sexuellt våld och hot mot sina familjer. Kvinnor får utstå hot både från meningsmotståndare men ibland även från den egna familjen och från personer i den egna rörelsen, vilket inte sker i samma utsträckning för män. 

Evelina påpekar att även journalister är en utsatt yrkesgrupp, inte bara i Guatemala utan i hela Latinamerika.  

Vilka aktörer arbetar du med som fredsobservatör?

Organisationerna som Kristna Fredsrörelsen medföljer arbetar framförallt med övergångsrättvisa och rätten till mark och territorier. Två frågor som är nära sammanlänkade, säger Evelina och förklarar att de samhälleliga orättvisor som präglade landet före och under inbördeskriget finns än idag och vissa har intensifierats i samband med att Guatemalas regeringar under åren förespråkat en extraktiv utvecklingsmodell som går ut över urfolkens rättigheter och användning av deras mark och territorier.

Trots att ett fredsavtal officiellt skrevs under år 1996, har det tagit många år innan ansvariga för krigsförbrytelser har kunnat dömas. I oktober 2019 började rättegången mot de högt uppsatta militärerna under Lucas Garcías styre. Organisationen Asociación para Justicia y Reconciliación, den största organisationen för övergångsrättvisa anmälde år 2000 men först i oktober 2019 påbörjades rättsprocessen mot de tre anklagade militärerna när den tredje misstänkte greps. 

Vad sker i Guatemala idag som kan påverka den här situationen? 

Kopplat till rättvisa finns det just nu tre lagförslag i Guatemalas kongress som kritiserat av omvärlden. Det första förslaget, som i folkmun kallas “Ley de ONG” skulle kunna innebära ett steg bakåt i arbetet med mänskliga rättigheter i landet på grund av försvårad byråkrati. Lagförslaget har kritiserats hårt av till exempel OHCHR, FN:s högkommissarie för Mänskliga Rättigheter, då det skulle försvåra arbetet för organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter och HBTQ-frågor. Förslaget har tillfälligt stoppats av konstitutionsdomstolen då människorättsorganisationer motsatt sig lagförslaget. 

Det andra förslaget “Ley de Reconciliación Nacional” innebär att amnesti skulle ges till personer som har dömts för brott under kriget och de skulle därför gå fria. Det tredje förslaget “Ley 5272” innebär extrema begränsningar av kvinnors rättigheter, vilket resulterat i  demonstrationer från olika kvinnoorganisationer.

Närvaron av transnationella företag är dessutom påtaglig i Guatemala då rätten till mark och vatten är ett problem för människor på landsbygden. Många vattenkraftverk byggs på landsbygden trots att människor motsätter sig, ofta har löften om elförsörjning till de påverkade byarna erbjudits. Trots det lever många av människorna fortfarande utan tillgång till el långt efter att vattenkraftsverken installerats. Samtidigt är vatten en livsviktig resurs vars tillgång minskar i samband med vattenkraftsverken då floderna som leder vattnet ut i byarna torkas ut.

Vi tackar Evelina för din medverkan och din kunskap! 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.