För tre år sedan undertecknades fredsavtalet mellan Colombias regering och FARC-gerillan. Men sedan dess har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat.

På papper ser situationen i Colombia ljus ut.  Efter närmare 60 år av inbördeskrig slöts år 2016 ett fredsavtal mellan regeringen och landets största gerillagrupp, FARC. Gerillan blev lovad den legitima politiska makt de kämpat för i ett halvt århundrade, regeringen och det colombianska folket ett slut på den terror de genomlevt. Den före detta presidenten Juan Manuel Santos som slöt avtalet fick Nobels fredspris, tusentals colombianer återvänder nu till sina hem efter decennier på flykt och företag investerar glatt i detta resursrika land utan att behöva dra sig för den väpnade konflikten.

Men hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss, som cirkulerar i sociala medier vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. Hitintills beräknas 450-500 människor ha mördats. En trend som inte verkar vara övergående. Under 2019 års första månad mördades 11 sociala ledare. Dessa människor är nyckelfigurer i implementationen av fredsavtalet. Den före detta chefen över Colombias offerenhet, Alan Jara, beskrev det som ”En massaker i slowmotion. Varför mördas dessa människor om freden ligger i allas intressen?

En jakt på mark, pengar och makt

Under ett kvällssamtal hos CINEP, en institution som arbetar med utbildning och fredsbygge, i Bogotá beskriver Diana Sanchez, koordinator för Somos Defensores ”Vi är försvarare”, hur vissa delar av fredsavtalet går emot de ekonomiska intressen som finns i landet. Hon målar upp en ekvation där tusentals drabbade människor fortsätter falla under radarn. Colombias växande ekonomi är baserad på naturresurser, och i det maktvakuum som FARC lämnat efter sig vållar nya konflikter om kontrollen över landets naturresurser. Dyrbar mark som officiellt är lovad till landets miljoner internflyktingar är i nuläget ett ”no mans land” och i jakten på mark, pengar och makt deltar inte bara andra gerillagrupper utan även illegala gruvbolag, multinationella företag och narkotikahandeln. 

Colombias växande ekonomi är baserad på naturresurser, och i det maktvakuum som FARC lämnat efter sig vållar nya konflikter om kontrollen över landets naturresurser

”Dessa områden är hypermegasupermilitäriserade, och ingen har kraft nog att försvara de sociala ledarna. I teorin är det polisen och militären, men de helt enkelt är för korrupta” fortsätter Diana Sanchez.

”De här människorna är som stenar i skon för ekonomiska krafter”

Implementationen av fredsavtalet har lyst med sin frånvaro och den nya regeringens utlovade politik har förvärrat situationen. Förtroendet för freden minskar stadigt medan dess försvarare dör. Grupperna som tagit över FARCs position saknar politisk ideologi och drivs i första hand av jakten på ekonomisk vinst. ”Tror ni att företagsrepresentanter hade blivit mördade på samma sätt?” Frågar Diana Sanchez publiken och möts av uppgivna skratt. ”De här människorna är som stenar i skon för ekonomiska krafter”.

Som åhörare blir det uppenbart att det ligger i allas intresse att dessa människor får leva, av både ekonomiska och humanitära skäl. Colombias pågående konflikt genererar en världsomfattande orättvisa. Det är ett folkmord i slow motion som hindrar den verkliga freden ifrån att slå rot. Sverige importerar palmolja och bananer från Colombia, men även kartong, kaffe och fairtrade-blommor. På så sätt är svenskar ofrivilligt en del av den ekonomiska motor som upprätthåller våldet i Colombia. Men jag är övertygad om att människor i Sverige gärna undviker att bidra till våldsamma konflikter när de dricker kaffe, snusar och matar sina barn med banan.

Lär dig mer:

Kortdokumnetär: https://www.tomlaffay.com/theyre-killing-us/

Lyssna på SRs reportage om dammbygge med svenska pengar : https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6978942

Engagera er för det colombianska folkets kamp för fred och rättvisa: http://www.latinamerikagrupperna.se/engagera-dig/bli-medlem/

/ Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika