Presidentvalet den 20 oktober i Bolivia har delat landet i två läger i samband med anklagelserna om valfusk. Kvinnoorganisationen och ursprungsfolksrörelsen Bartolina Sisa fortsätter trots allt att stödja den sittande presidenten Evo Morales. För dem representerar han en röst för urfolks och kvinnors rättigheter.

Som praktikanter hos Bartolina Sisa har vi fått insyn i deras åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia. När vi har lyssnat på medlemmar av Bartolina Sisa säger de på att de står upp för demokratin och att Morales vann den första omgången korrekt. Enligt dem röstade folket på Morales till ännu ett mandat och därför ska folkets vilja respekteras.

Bartolina Sisa visar sitt stöd för Evo Morales på en uppslutning i samband med den bolivianska kvinnodagen 11:e oktober. Foto: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf.

Oppositionsledaren Carlos Mesa ser de däremot som en bedragare som bara vill komma åt makten och uppmanar sina anhängare till våld. Ledaren av organisationen har även sagt i flera uttalanden att hon känner att deras demokratiska röst inte respekteras. I intervjuer med två andra medlemmar påstås Mesa ha ignorerat förtrycket som urfolksgrupper utsattes för under hans tid som president 2003–2005. Morales å andra sidan genomförde en hel del reformer som markant förbättrade deras situation. Bland annat har urfolksgrupper fått särskilda landrättigheter liksom rätten att utöva sina egna politiska system. Andelen människor som lever under den extrema fattigdomsgränsen har minskat från 32,1% (år 2005) till 12,6% (år 2016). Samtidigt har BNP/capita nästan fyrdubblats och ekonomin fortsätter stadigt att växa. Idag är Bolivia en plurinational stat som erkänner urfolkens kulturella identiteter och sedvänjor.

I intervjuer som vi har genomfört med två medlemmar av Bartolina Sisa har vi fått ta del av deras personliga berättelser om hur Bolivia var innan Morales kom till makten. Med en ledsam ton berättar de om hur och på vilka sätt urfolken diskriminerades. Några exempel som har lyfts fram var förbudet att uttrycka kulturtillhörighet som språk och klädsel, den bristande tillgången till offentliga institutioner och den utbredda fattigdomen bland urfolk. Kvinnor befann sig i en särskild extrem marginaliserad position. Idag upplever dessa två kvinnor i Bartolina Sisa att de däremot har en starkare röst att driva sina hjärtefrågor framåt och att patriarkatet håller på att försvagas.

Dessa förändringar förklarar varför Bartolina Sisa har använt sitt inflytande för att försöka få Evo Morales återigen till makten inför valet. På många hörn av landet har det pågått valkampanjer där medlemmar från Bartolina Sisa har stått i frontlinjen. I samband med den bolivianska kvinnodagen dagen den 11 oktober genomfördes bland annat en stor demonstration och en uppslutning i staden Sucre till förmån för Morales parti MAS (Movimiento al Socialismo). Majoriteten av publiken var kvinnor och för oss var det tydligt att för många symboliserar Morales kvinnors och i synnerhet urfolkskvinnors rättigheter. Hans tal lyfte särskilt fram de reformer som har införts under hans tid vid makten de senaste 14 åren som har markant minskat de tidiga extrema klyftorna mellan kvinnor och män.

En annan orsak till att demonstrationerna mot Morales upprör medlemmar i Bartolina Sisa är att rörelsen var med och bildade Morales parti MAS i slutet av 90-talet efter en lång tids turbulens då många presidenter avlöste varandra. Morales blev landets första presidentkandidat som tillhörde en urfolksgrupp och gick till val på att representera urfolkens röster. Än idag är stödet för Morales fortfarande stort bland landets urfolk. I demonstrationerna har vi sett många fackföreningar från sektorer som exempelvis gruvindustrin uttrycka sitt stöd för Morales. Vi har även uppfattat att medlemmar i Bartolina Sisa och andra demonstranter är rädda för att landet återigen ska hamna i en ekonomisk och politisk instabilitet och att samhällsklyftorna kommer att öka utan Morales vid makten. När vi deltog på en aktivitet i kommunen Pucarani uttryckte även ledaren av Bartolina Sisa en oro över att framstegen inom jämställdhetsområdet ska stanna upp eller till och med backa om Mesa får makten.

Bartolina Sisa deltar på en demonstration för Evo Morales den 30:e oktober. Foto: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf.

Med tanke på urfolkens politiska historia och hur Mesa uppfattas som en tvivelaktig presidentkandidat bland medlemmar av Bartolina Sisa är det inte konstigt att rörelsen försvarar Morales. För dem är Morales socialistiska agenda tilltalande liksom hans arbete om att befria Bolivia från externt inflytande och koloniala strukturer. Därför pågår en mobilisering på två motsatta fronter som kan förväntas att fortskrida till och med det att det fastställs om Morales vann med legitimitet eller inte.

Text och bild: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf, praktikanter hos kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisa.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.