Vem får lämna förslag till Årsmötet?

Alla enskilda föreningsmedlemmar, grupper av medlemmar eller lokalgrupper lämnar in motioner. Latinamerikagruppernas styrelse lämnar in sina förslag i form av propositioner. Stadgeändringsförslag är en kategori för sig, se längre ner på sidan.

Vart ska förslagen skickas?
Motioner och stadgeändringsförslag ska skickas digitalt till arsmotet@latinamerikagrupperna.se (link sends e-mail) Skicka motionerna/stadgeändringsförslagen inklistrade i e-postbrevet OCH som bifogade word-dokument.

När skall förslagen vara inne?
Motioner och stadgeändringsförslag ska lämnas in senast två månader innan årsmötet. Detta datum är inte fastlagt för att krångla till livet för oss, utan för att alla skall ha lika rimlig chans att sätta sig in i frågan och nöta och blöta idéerna i lokalgrupperna. Motionärerna har rätt att göra tillägg eller ändringar i sina förslag fram till tre veckor innan årsmötet.

Vad skall man motionera om?
Man kan motionera om allt som rör föreningens verksamhet, ställningstaganden och inriktning. Man skall helst inte motionera om frågor som rör en enskild lokalgrupp eller en alltför specifik del av verksamheten. Inte heller bör motionerna detaljstyra styrelsens mandat.

Hur skall motionerna utformas?

Rubrik: Man brukar inleda motionen med en (kort) tydlig rubrik som anger ämnet.

Argumenten: Därefter ska man skriva argumenten som talar för förslaget eller förslagen ifall det är flera åtgärder (”att-satser”) ni vill att man skall ta ställning till. Skriv en kort text, en halv A4-sida är bra, men ifall frågan är redan förankrad i Latinamerikagrupperna kan det också räcka med fyra-fem kärnfulla meningar. Efter denna text följer en yrkandefras, t.ex. “Vi/jag yrkar”, “Vi/jag föreslår” eller liknande.

Att-satsen/er: Slutligen kommer en eller flera “att-satser” där de konkreta förslag formuleras . Som rekommendation kan man säga att ju fler frågor en enskild ”att-sats” tar upp desto svårare kan bli att få folk bakom den, därför skall du helst dela upp motionens förslag på flera att-satser.
Vare sig kansliet eller styrelsen har någon möjlighet att rätta eller redigera inkomna motioner. Motioner som saknar ”att-satser” eller där förslagen inte går att förstå riskerar att inte bli behandlade eller röstas ned på grund av det.

Det är alltid bättre att ta upp bara ett ämne per motion. Medlem och lokalgrupp har rätt att lämna flera motioner om de vill, så att ibland kan det vara mera taktiskt att dela en fråga.

Checklista för motionärer:

  • Kort och relevant rubrik
  • Rimligt lång, begriplig och korrekturläst motivering
  • Ett, inte flera förslag i samma motion.
  • Förslag om sådant som årsmötet kan och bör besluta om.
  • Entydigt, konkret och begripligt yrkande som består av en eller flera ”att-satser” som konkretiserar de åtgärder som förslaget syftar till.
  • Undertecknarens/undertecknarnas namn och ev. lokalgrupp/landgrupp/region.

Fler artiklar du kanske gillar

Där hjärta och kunskap möts kan solidaritet slå rot

Läs eller lyssna på Karin Granns krönika om mötet med fackföreningsledaren Eberto Diaz från organisationen Fensuagro i Colombia och hennes reflektioner om det fysiska mötets betydelse för att skapa verklig solidaritet.

· Podd, Krönika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

Föreläsning Ulf Aneer

Föreläsning: Guatemala: den svarta floden och porträtten på den 8:e Avenyn

Latinamerikagrupperna i Eskilstuna fortsätter succésamarbetet med Eskilstuna Folkhögskola och välkomnar till en föreläsning med fotojournalisten Ulf Aneer. Ulf har under 39 år dokumenterat situationen för Guatemalas urfolk. Ulf Aneer hade förra vintern 3 st. fotoutställningar i Guatemala i samarbete med CALDH, Guatemalas viktigaste människorättsgrupp. Ulf berättar om de eldsjälar och vanligt folk som än i […]

· Kalendarium

Filmvisning: Seed: The untold story

Få saker på jorden är lika mirakulösa och viktiga som frön – källan till all existens. De innehåller näring, minnen och läkemedel från hela kulturer. De matar oss, klär oss och ger råvarorna till våra vardagsliv. I själva verket är de själva livet. På mindre än ett århundrade av industriellt jordbruk har vad som tidigare […]

· Kalendarium

Latinamerikagrupperna söker verksamhetsledare

100% tillsvidareanställning (6 månaders provanställning) med placering i Stockholm. Sista ansökningsdag är den 7 maj 2018, intervjuer kommer att hållas 21-25 maj.

· Jobb & praktik

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Föreningsnytt

Traditionell kunskap skyddar naturen

Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

· Föreningsnytt

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.