Vem får lämna förslag till Årsmötet?

Alla enskilda föreningsmedlemmar, grupper av medlemmar eller lokalgrupper lämnar in motioner. Latinamerikagruppernas styrelse lämnar in sina förslag i form av propositioner. Stadgeändringsförslag är en kategori för sig, se längre ner på sidan.

Vart ska förslagen skickas?
Motioner och stadgeändringsförslag ska skickas digitalt till arsmotet@latinamerikagrupperna.se (link sends e-mail) Skicka motionerna/stadgeändringsförslagen inklistrade i e-postbrevet OCH som bifogade word-dokument.

När skall förslagen vara inne?
Motioner och stadgeändringsförslag ska lämnas in senast två månader innan årsmötet. Detta datum är inte fastlagt för att krångla till livet för oss, utan för att alla skall ha lika rimlig chans att sätta sig in i frågan och nöta och blöta idéerna i lokalgrupperna. Motionärerna har rätt att göra tillägg eller ändringar i sina förslag fram till tre veckor innan årsmötet.

Vad skall man motionera om?
Man kan motionera om allt som rör föreningens verksamhet, ställningstaganden och inriktning. Man skall helst inte motionera om frågor som rör en enskild lokalgrupp eller en alltför specifik del av verksamheten. Inte heller bör motionerna detaljstyra styrelsens mandat.

Hur skall motionerna utformas?

Rubrik: Man brukar inleda motionen med en (kort) tydlig rubrik som anger ämnet.

Argumenten: Därefter ska man skriva argumenten som talar för förslaget eller förslagen ifall det är flera åtgärder (”att-satser”) ni vill att man skall ta ställning till. Skriv en kort text, en halv A4-sida är bra, men ifall frågan är redan förankrad i Latinamerikagrupperna kan det också räcka med fyra-fem kärnfulla meningar. Efter denna text följer en yrkandefras, t.ex. “Vi/jag yrkar”, “Vi/jag föreslår” eller liknande.

Att-satsen/er: Slutligen kommer en eller flera “att-satser” där de konkreta förslag formuleras . Som rekommendation kan man säga att ju fler frågor en enskild ”att-sats” tar upp desto svårare kan bli att få folk bakom den, därför skall du helst dela upp motionens förslag på flera att-satser.
Vare sig kansliet eller styrelsen har någon möjlighet att rätta eller redigera inkomna motioner. Motioner som saknar ”att-satser” eller där förslagen inte går att förstå riskerar att inte bli behandlade eller röstas ned på grund av det.

Det är alltid bättre att ta upp bara ett ämne per motion. Medlem och lokalgrupp har rätt att lämna flera motioner om de vill, så att ibland kan det vara mera taktiskt att dela en fråga.

Checklista för motionärer:

  • Kort och relevant rubrik
  • Rimligt lång, begriplig och korrekturläst motivering
  • Ett, inte flera förslag i samma motion.
  • Förslag om sådant som årsmötet kan och bör besluta om.
  • Entydigt, konkret och begripligt yrkande som består av en eller flera ”att-satser” som konkretiserar de åtgärder som förslaget syftar till.
  • Undertecknarens/undertecknarnas namn och ev. lokalgrupp/landgrupp/region.

Fler artiklar du kanske gillar

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion
Foto: Sori Lundqvist

En kommunikatörs bokslut

Efter sex år på Latinamerikagruppernas kontor i Stockholm fick vår kommunikatör Sori Lundqvist möjligheten att under ett års tid arbeta på kontoret i Ecuador. Nu är året snart över och i denna krönika gör hon ett symboliskt bokslut.

· Krönika
mexico_flickr_creativcommons

Mexico: Current situation, future scenarios

Lorenzo Meyer är en av Mexikos mest kända historiker och samhällsdebattör. Han har publicerat flera böcker om Mexikos historia under 1900-talet, hans senaste bok handlar om autoritarismen i dagens Mexiko.

· KALENDARIUM

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion
Lotten Collin och Lari Honkanen i Latinamerikapodden. Foto: Su de Guayasamin

Latinamerikapodden möter Lotten Collin

Hur är det egentligen att jobba som Latinamerikakorrespondent? Hör Sveriges Radios Lotten Collin om en korres vardag, om hur hon hamnade där hon är idag och hur hon ser på sitt uppdrag.

· Podd
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.