Latinamerikagrupperna ser att det behövs omfattande förändring för att lösa dagens globala utmaningar. Vi behöver är att förändra vårt sätt att leva, vår syn på naturen och oss själva. Läs hur vi, tillsammans med våra samarbetsorganisationer  i Latinamerika, bidrar till FNs globala mål.

Mål 1: Ingen fattigdom

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs första mål om att utrota världens fattigdom genom att:

  • stödja människor på Latinamerikas landsbygd i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar så att fler människor får kunskap om sina rättigheter och ökade möjligheter att organisera sig.
  • Sprida information om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika.
  • påverka politiker och makthavare i Sverige och EU att inte agera och investera i verksamheter som undergräver mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika. Bland annat arbetar vi för ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Vi driver även på för ett bindande internationella regler för företag så att företag ska kunna stämmas i internationella domstolar då de bryter mot internationella konventioner som deras länder skrivit under.

Fattigdom är ett resultat av ett orättvist system som gynnar ett fåtal individer på bekostnad av det stora flertalet

Latinamerika fortsätter att vara världens mest ojämlika region. Med djupa klyftor mellan rika och fattiga, stad och landsbygd. En liten grupp människor kontrollerar regionens politik och ekonomi medan majoriteten av befolkningen lever i ekonomisk utsatthet och har små möjligheter att påverka sin livssituation.

Det är en historisk ojämlikhet som förstärks ytterligare av att utländska företag och investerare köper eller hyr stora landområden. Marken används sedan till storskalig odling för export eller för utvinning av naturresurser.

Sverige är inget undantag, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark, bland annat via våra gemensamma pensionspengar. Förlorarna är befolkningen på landsbygden som tvingas lämna sin mark och förlorar möjligheten att försörja sig. Människor fråntas viktiga rättigheter såsom rätten till mat, vatten samt möjligheten att utöva sin kultur och påverka sin livssituation.

Mål 2: Ingen hunger

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs andra mål om att utrota världens hunger genom att:

  • finansiera undervisning om småskaliga, lokala och hållbara jordbruksmetoder i hela Latinamerika.
  • skapar opinion för och försöker övertyga politiker och andra makthavare om att världen behöver ett nytt livsmedelssystem som sätter miljö och mänskliga rättigheter före vinstintressen. 

Utan en rättvis omfördelning av makt och naturresurser ökar hungern och undernäringen 

Latinamerika exporterar stora mängder livsmedel till bland annat Sverige. Samtidigt ökar hungern och undernäringen i regionen. Mest utsatta är befolkningen på landsbygden där en majoritet lever i fattigdom. 

Hungern beror inte på brist på mat, utan är resultatet av en internationell handels- och jordbrukspolitik som fokuserar på produktion av grödor för export och inte för att föda lokalbefolkningen. Idag kontrollerar industrijordbruket näst intill all världens odlingsbara mark, men står bara för en tredjedel av världens matförsörjning. Mark som skulle kunna brukas för att mätta många används istället för att tillgodose den globala efterfrågan på biobränsle, djurfoder och pappersmassa.

Det är ett system som gynnar stora aktörer men tvingar småskaliga jordbrukare att överge sin mark när de inte kan sälja sina produkter till samma låga priser som storföretagen. Många av regionens småbrukare luras att lämna sin mark eller fördrivs med våld – av grupper som inte sällan har koppling till transnationella företag eller statsmakten. Andra ser sina grödor förstöras av det storskaliga industrijordbrukets intensiva användning av kemiska bekämpningsmedel som sedan sprids med vind och vatten.

För att utrota världens hunger behöver världens småskaliga jordbrukare få ökat politiskt inflytande, tillgång till mark och förutsättningar att odla med lokala metoder som inte överutnyttjar naturen. Det här är något som våra samarbetsorganisationer i Latinamerika förespråkar och som har stöd från FN, både för sin förmåga att föda en växande befolkning men också som en lösning på klimatkrisen. 

Mål 5: Jämställdhet

 Latinamerikagrupperna bidrar till FNs andra mål om ökad jämställdhet genom att:

  • stödja våra samarbetsorganisationer i deras arbete mot förtryckande strukturer och för att stärka kvinnor och andra utsatta gruppers deltagande i samhället och politiken. Det gör vi bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar för kvinnor och unga i hela regionen.
  • synliggöra kvinnors särskilda utsatthet och roll i arbetet för en värld som inte bygger på en över- och underordning av grupper, ständig ekonomisk tillväxt och överexploatering av människa och natur.

Utan kvinnor är ingen verklig samhällsförändring möjlig

Dagens ekonomiska och politiska system, ett system som genomsyras av kapitalistiska, koloniala, rasistiska och patriarkala strukturer, slår extra hårt mot Latinamerikas kvinnor. Trots att majoriteten av småbrukare är kvinnor kontrollerar de endast 20 procent av regionens odlingsbara mark och drabbas extra hårt av det storskaliga industrijordbrukets intensiva expansion.

Det industriella jordbruket slukar stora mängder vatten. Samtidigt som de släpper ut stora mängder jordbrukskemikalier i vattendrag. I brist på rent vatten tvingas många landsbygdskvinnor använda förgiftat vatten till sina vardagsbehov och för att vattna de egna odlingarna.

Latinamerika toppar listan över de farligaste regionerna i världen för miljö- och människorättsförsvarare. Landsbygdens kvinnor behöver ständigt kämpa för att göra sina röster hörda och för att försvara sin försörjning, sina rättigheter och miljön, vilket gör dem särskilt utsatta för hot, våld och mord. Enligt en FN-rapport löper kvinnor i Latinamerika och Karibien störst risk i världen att utsättas för våld. 

För att uppnå jämställdhet behövs en intersektionell omfördelningspolitik som prioriterar kvinnors situation. Det eftersom kvinnor tillhör de fattigaste i befolkningen och i hög uträckning saknar tillgång till politiskt inflytande och där kvinnliga småbrukare, urfolkskvinnor och afroättlingar är än mer utsatta. 

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs tolfte mål om att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster genom:

  • stöd till landsbygdsorganisationer i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Det gör vi bland annat genom att finansiera deras politiska påverkansarbete och stödja deras deltagande i olika internationella forum.
  • Vi sprider kunskap om hur vår konsumtion och våra investeringar påverkar klimatet och människors rätt till ett värdigt liv i Latinamerika.
  • Vi sätter press på svenska politiker att ta ett ökat klimatansvar.
  • Lyfter våra samarbetspartners politiska alternativ för att nå verklig hållbar  utveckling.

Hur vi i Sverige lever, konsumerar och investerar påverkar klimatet och människors rätt till ett värdigt liv i Latinamerika 

I Sverige konsumeras det långt över vad jordens resurser räcker till. Vår överkonsumtion och våra investeringar har stor klimatpåverkan och leder till stora konsekvenser för Latinamerikas landsbygdsbefolkning. Där allt fler tvingas lämna sina hem och sin försörjning på grund av klimatförändringar och miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför.

Våra allmänna pensionsfonder investerar delar av våra gemensamma pensionspengar i gruvdrift, mark och företag som producerar giftiga bekämpningsmedel som används av industrijordbruket.  Resultatet är rubbade ekosystem, utarmad mark, förgiftade vattendrag och omfattande skogsskövling. Det leder också till ökade markrelaterade konflikter och ökad fattigdom.

Latinamerikagrupperna och våra samarbetsorganisationer är kritiska mot dagens miljöpolitik eftersom den inte gör upp med kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser, utan bara reglerar till vilken grad naturen får överutnyttjas. Vi tror att det krävs att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva. Vi behöver frigöra oss från kapitalismens syn på utveckling och lycka för att istället sträva efter balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs sextonde mål om att främja fredliga och inkluderande samhällen genom:

  • att finansiera utbildningar av sociala ledare i hela Latinamerika. På det sättet kan fler människor kan stå upp mot politiska och ekonomiska intressen som överutnyttjar naturen. Vi gör det också möjligt för människor att organisera sig, träffas och utbyta kunskap och erfarenheter.
  • att synliggöra vi hur svenska företag och investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i Latinamerika och sprida vittnesmål från miljö- och människorättsaktivister som lever under hot och förföljelse för sitt arbete.
  • föra dialog med politiker, företag och andra makthavare i Sverige och EU i förhoppning att Sverige ska ta sitt ansvar samt att politiker ska utöva påtryckningar på lokala politiker att efterleva lagar och antagna konventioner. 

Förföljelse, hot, våld och mord  på miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika är resultatet av ojämlikhet och en intensifierad jakt på naturresurser

Latinamerika toppar listan över världens farligaste platser för miljö- och människorättsförsvarare. Särskilt utsatta är människor som organiserar sig och försvarar naturresurser som hotas av storskaliga exploatering såsom gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk.

En intensifierad global jakt på naturresurser har förstärkt regionens historiska ojämlikhet och lett till en ökning av protester och markockupationer, men också till en ökning av hot, våld och mord på miljö- och människorättsaktivister. I flera fall finns det kopplingar till svenska företag och till svenska investeringar. Detta systematiska våld är ett resultat av internationella regelverk och handelsavtal som öppnat upp för privatisering av naturtillgångar, i kombination med en utbredd straffrihet för företag som gör sig skyldiga till grova brott. 

En hållbar fred kan endast uppnås genom att göra upp med regionens ojämlikhet. Mänskliga rättigheter måste garanteras; människor måste få tillgång till mark och naturresurser, politiskt inflytande och möjlighet att organisera sig och protestera mot orättvisor. 

Vi arbetar i första hand med dessa fem mål:

Mål 1: Ingen fattigdom

Mål 2: Ingen hunger

Mål 5: Jämställdhet

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Fler artiklar du kanske gillar

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 delade Latinamerikagrupperna ut informationsbroschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet” tillsammans med ett brev till ledamöter från nästan alla riksdagspartier (C, KD, L, MP, M, S, V) med förhoppning att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och […]

· Nyheter, Opinion

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

Sök distanskursen – Feminism och Global Rättvisa på Färnebo folkhögskola

Är du också intresserad av intersektionella feministiska perspektiv och klimaträttvisa?

· Jobb & praktik

Docent Anders Burman berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. För att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

· Nyheter

Orkaner och pandemi hotar tillgången till mat i Centralamerika

De senaste två veckorna har Centralamerika drabbats av de allvarligaste naturkatastroferna i kontinentens historia; först orkanen Eta och strax därefter orkanen Iota. 200 personer beräknas ha omkommit och 4 miljoner har evakuerats från sina hem. 

· Nyheter

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika
Nury Martinez, Fensuagro Foto: Leo Stolpe

Colombiansk fackföreningsledaren dödshotad av paramilitärer

Återigen hotas Colombias sociala ledare till livet. Denna gång är en av offren Elsa Nury Martínez Silva, ordförande för en av landets största småbrukar- och fackföreningsrörelse Fensuagro, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia. Elsa Nury Martínez är dessutom anställd inom ramen för Latinamerikagruppernas utvecklingssamarbete med Cloc-Via Campesina. 

· Nyheter

Internationell utblick: Fackföreningsrörelsen i Latinamerika

Hur har pandemin slagit mot exempelvis den informella sektorn och hur arbetar fackföreningarna i denna nya situation? Hur är fackföreningsrörelsens betydelse och roll i de aktuella samhällskonflikterna i Latinamerika?

· Kalendarium

Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

· Opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion