Latinamerikagrupperna ser att det behövs omfattande förändring för att lösa dagens globala utmaningar. Vi behöver är att förändra vårt sätt att leva, vår syn på naturen och oss själva. Läs hur vi, tillsammans med våra samarbetsorganisationer  i Latinamerika, bidrar till FNs globala mål.

Mål 1: Ingen fattigdom

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs första mål om att utrota världens fattigdom genom att:

  • stödja människor på Latinamerikas landsbygd i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar så att fler människor får kunskap om sina rättigheter och ökade möjligheter att organisera sig.
  • Sprida information om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika.
  • påverka politiker och makthavare i Sverige och EU att inte agera och investera i verksamheter som undergräver mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika. Bland annat arbetar vi för ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Vi driver även på för ett bindande internationella regler för företag så att företag ska kunna stämmas i internationella domstolar då de bryter mot internationella konventioner som deras länder skrivit under.

Fattigdom är ett resultat av ett orättvist system som gynnar ett fåtal individer på bekostnad av det stora flertalet

Latinamerika fortsätter att vara världens mest ojämlika region. Med djupa klyftor mellan rika och fattiga, stad och landsbygd. En liten grupp människor kontrollerar regionens politik och ekonomi medan majoriteten av befolkningen lever i ekonomisk utsatthet och har små möjligheter att påverka sin livssituation.

Det är en historisk ojämlikhet som förstärks ytterligare av att utländska företag och investerare köper eller hyr stora landområden. Marken används sedan till storskalig odling för export eller för utvinning av naturresurser.

Sverige är inget undantag, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark, bland annat via våra gemensamma pensionspengar. Förlorarna är befolkningen på landsbygden som tvingas lämna sin mark och förlorar möjligheten att försörja sig. Människor fråntas viktiga rättigheter såsom rätten till mat, vatten samt möjligheten att utöva sin kultur och påverka sin livssituation.

Mål 2: Ingen hunger

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs andra mål om att utrota världens hunger genom att:

  • finansiera undervisning om småskaliga, lokala och hållbara jordbruksmetoder i hela Latinamerika.
  • skapar opinion för och försöker övertyga politiker och andra makthavare om att världen behöver ett nytt livsmedelssystem som sätter miljö och mänskliga rättigheter före vinstintressen. 

Utan en rättvis omfördelning av makt och naturresurser ökar hungern och undernäringen 

Latinamerika exporterar stora mängder livsmedel till bland annat Sverige. Samtidigt ökar hungern och undernäringen i regionen. Mest utsatta är befolkningen på landsbygden där en majoritet lever i fattigdom. 

Hungern beror inte på brist på mat, utan är resultatet av en internationell handels- och jordbrukspolitik som fokuserar på produktion av grödor för export och inte för att föda lokalbefolkningen. Idag kontrollerar industrijordbruket näst intill all världens odlingsbara mark, men står bara för en tredjedel av världens matförsörjning. Mark som skulle kunna brukas för att mätta många används istället för att tillgodose den globala efterfrågan på biobränsle, djurfoder och pappersmassa.

Det är ett system som gynnar stora aktörer men tvingar småskaliga jordbrukare att överge sin mark när de inte kan sälja sina produkter till samma låga priser som storföretagen. Många av regionens småbrukare luras att lämna sin mark eller fördrivs med våld – av grupper som inte sällan har koppling till transnationella företag eller statsmakten. Andra ser sina grödor förstöras av det storskaliga industrijordbrukets intensiva användning av kemiska bekämpningsmedel som sedan sprids med vind och vatten.

För att utrota världens hunger behöver världens småskaliga jordbrukare få ökat politiskt inflytande, tillgång till mark och förutsättningar att odla med lokala metoder som inte överutnyttjar naturen. Det här är något som våra samarbetsorganisationer i Latinamerika förespråkar och som har stöd från FN, både för sin förmåga att föda en växande befolkning men också som en lösning på klimatkrisen. 

Mål 5: Jämställdhet

 Latinamerikagrupperna bidrar till FNs andra mål om ökad jämställdhet genom att:

  • stödja våra samarbetsorganisationer i deras arbete mot förtryckande strukturer och för att stärka kvinnor och andra utsatta gruppers deltagande i samhället och politiken. Det gör vi bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar för kvinnor och unga i hela regionen.
  • synliggöra kvinnors särskilda utsatthet och roll i arbetet för en värld som inte bygger på en över- och underordning av grupper, ständig ekonomisk tillväxt och överexploatering av människa och natur.

Utan kvinnor är ingen verklig samhällsförändring möjlig

Dagens ekonomiska och politiska system, ett system som genomsyras av kapitalistiska, koloniala, rasistiska och patriarkala strukturer, slår extra hårt mot Latinamerikas kvinnor. Trots att majoriteten av småbrukare är kvinnor kontrollerar de endast 20 procent av regionens odlingsbara mark och drabbas extra hårt av det storskaliga industrijordbrukets intensiva expansion.

Det industriella jordbruket slukar stora mängder vatten. Samtidigt som de släpper ut stora mängder jordbrukskemikalier i vattendrag. I brist på rent vatten tvingas många landsbygdskvinnor använda förgiftat vatten till sina vardagsbehov och för att vattna de egna odlingarna.

Latinamerika toppar listan över de farligaste regionerna i världen för miljö- och människorättsförsvarare. Landsbygdens kvinnor behöver ständigt kämpa för att göra sina röster hörda och för att försvara sin försörjning, sina rättigheter och miljön, vilket gör dem särskilt utsatta för hot, våld och mord. Enligt en FN-rapport löper kvinnor i Latinamerika och Karibien störst risk i världen att utsättas för våld. 

För att uppnå jämställdhet behövs en intersektionell omfördelningspolitik som prioriterar kvinnors situation. Det eftersom kvinnor tillhör de fattigaste i befolkningen och i hög uträckning saknar tillgång till politiskt inflytande och där kvinnliga småbrukare, urfolkskvinnor och afroättlingar är än mer utsatta. 

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs tolfte mål om att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster genom:

  • stöd till landsbygdsorganisationer i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Det gör vi bland annat genom att finansiera deras politiska påverkansarbete och stödja deras deltagande i olika internationella forum.
  • Vi sprider kunskap om hur vår konsumtion och våra investeringar påverkar klimatet och människors rätt till ett värdigt liv i Latinamerika.
  • Vi sätter press på svenska politiker att ta ett ökat klimatansvar.
  • Lyfter våra samarbetspartners politiska alternativ för att nå verklig hållbar  utveckling.

Hur vi i Sverige lever, konsumerar och investerar påverkar klimatet och människors rätt till ett värdigt liv i Latinamerika 

I Sverige konsumeras det långt över vad jordens resurser räcker till. Vår överkonsumtion och våra investeringar har stor klimatpåverkan och leder till stora konsekvenser för Latinamerikas landsbygdsbefolkning. Där allt fler tvingas lämna sina hem och sin försörjning på grund av klimatförändringar och miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför.

Våra allmänna pensionsfonder investerar delar av våra gemensamma pensionspengar i gruvdrift, mark och företag som producerar giftiga bekämpningsmedel som används av industrijordbruket.  Resultatet är rubbade ekosystem, utarmad mark, förgiftade vattendrag och omfattande skogsskövling. Det leder också till ökade markrelaterade konflikter och ökad fattigdom.

Latinamerikagrupperna och våra samarbetsorganisationer är kritiska mot dagens miljöpolitik eftersom den inte gör upp med kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser, utan bara reglerar till vilken grad naturen får överutnyttjas. Vi tror att det krävs att vi förändrar vår syn på naturen och oss själva. Vi behöver frigöra oss från kapitalismens syn på utveckling och lycka för att istället sträva efter balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Latinamerikagrupperna bidrar till FNs sextonde mål om att främja fredliga och inkluderande samhällen genom:

  • att finansiera utbildningar av sociala ledare i hela Latinamerika. På det sättet kan fler människor kan stå upp mot politiska och ekonomiska intressen som överutnyttjar naturen. Vi gör det också möjligt för människor att organisera sig, träffas och utbyta kunskap och erfarenheter.
  • att synliggöra vi hur svenska företag och investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i Latinamerika och sprida vittnesmål från miljö- och människorättsaktivister som lever under hot och förföljelse för sitt arbete.
  • föra dialog med politiker, företag och andra makthavare i Sverige och EU i förhoppning att Sverige ska ta sitt ansvar samt att politiker ska utöva påtryckningar på lokala politiker att efterleva lagar och antagna konventioner. 

Förföljelse, hot, våld och mord  på miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika är resultatet av ojämlikhet och en intensifierad jakt på naturresurser

Latinamerika toppar listan över världens farligaste platser för miljö- och människorättsförsvarare. Särskilt utsatta är människor som organiserar sig och försvarar naturresurser som hotas av storskaliga exploatering såsom gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk.

En intensifierad global jakt på naturresurser har förstärkt regionens historiska ojämlikhet och lett till en ökning av protester och markockupationer, men också till en ökning av hot, våld och mord på miljö- och människorättsaktivister. I flera fall finns det kopplingar till svenska företag och till svenska investeringar. Detta systematiska våld är ett resultat av internationella regelverk och handelsavtal som öppnat upp för privatisering av naturtillgångar, i kombination med en utbredd straffrihet för företag som gör sig skyldiga till grova brott. 

En hållbar fred kan endast uppnås genom att göra upp med regionens ojämlikhet. Mänskliga rättigheter måste garanteras; människor måste få tillgång till mark och naturresurser, politiskt inflytande och möjlighet att organisera sig och protestera mot orättvisor. 

Vi arbetar i första hand med dessa fem mål:

Mål 1: Ingen fattigdom

Mål 2: Ingen hunger

Mål 5: Jämställdhet

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Fler artiklar du kanske gillar

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion

Attack mot urfolksby i Guatemala

Det är med djup sorg vi mottagit nyheten om ytterligare ett angrepp på en av våra samarbetsorganisationer. Denna gång i Guatemala. Natten mellan den 15 och 16 augusti riktades en våldsam attack mot urfolksinvånarna i byn Balbatzul, 12 mil från huvudstaden Guatemala City.

· Nyheter

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Opinion

Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.

· Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

En Pandemi som blottar en hel kontinent

Gästkrönika av David Gutierrez Arvidsson, M.A. i Diplomati och Internationella Relationer med inriktning inom Latinamerikastudier och Återuppbyggnad av städer efter konflikter från Seton Hall University, USA.

· Krönika

Attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC i Colombia

Lördagen den 23 maj skedde ett attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC:s huvudkontor i Bogotá.  

· Nyheter

Anti-Chevron Day 2020

I maj 2020 har dina pensionspengar, via statliga AP-fonderna fortfarande 3 miljarder kronor investerade i Chevron. Se film av Anna Nylander, aktiv i Latinamerikagrupperna <3

· Nyheter