Sverige och andra rika länder har ett historiskt ansvar för dagens klimatkris. Men de som drabbas hårdast är grupper som bidragit minst till utsläppen av växthusgaser – människor som lever i fattigdom och utsatthet. De har dessutom minst resurser för klimatanpassning och minst inflytande i den globala klimatpolitiken. En politik som idag är tandlös, och orättvis.

Dagens klimatavtal tar inte hänsyn till vem som driver på respektive drabbas av klimatförändringar. De tar inte heller hänsyn till de som har minst resurser för klimatanpassning. Sverige och andra rika länder har ett historiskt ansvar för dagens klimatkris. Vi står för de största utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser som fortsätter att driva på klimatförändringarna. 

Men de som drabbas hårdast av klimatförändringarna är de som står för minst del av utsläppen av växthusgaser. Latinamerikas landsbygdsbefolkning drabbas hårt av klimatförändringarnas konsekvenser. Det är människor som redan lever i fattigdom och stor utsatthet och är helt eller delvis beroende av naturen för sin överlevnad. Extremväder med stormar, översvämningar och torka har tvingat många att överge sin mark. Därmed förlorar de inte bara sin försörjning, utan även tillgången till sina traditioner och traditionella territorier. Trots det saknar de politiskt inflytande i den globala klimatpolitiken och är idag måltavla för hot och våld för sin kamp mot miljöförstöring och exploatering av miljön. Idag är Latinamerika världens farligaste region för miljö- och människorättsaktivister. 

Svenska utsläpp syns inte i statistiken

Sverige har de senaste decennierna minskat sina utsläpp av växthusgaser. Däremot har utsläppen som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion ökat kraftigt. De är nu större än utsläppen som sker i Sverige. Dessa utsläpp redovisas idag inte som utsläpp i Sverige, utan i det land där produktionen av varan sker. Utsläpp från internationella flygresor räknas inte heller in i Sveriges utsläpp. Trots det saknar Sverige idag mål och åtgärder för att minska sina konsumtionsutsläpp. Vilket betyder att det är lättare att nå våra klimatmål genom att öka vår import och ta flyget till Thailand än att konsumera lokalproducerad mat och semestra i Sverige. 

Det globala livsmedelssystemet är förödande för klimatet 

Sverige har goda förutsättningar att producera mat med låg miljö- och klimatpåverkan. För trettio år sedan var Sverige nästintill självförsörjande på livsmedel. Idag importerar vi hälften av det vi äter från andra länder. Räknar vi in insatsvaror och djurfoder uppgår denna siffra istället till 75 procent. Det betyder att en stor del av utsläppen från svensk konsumtion av mat sker utomlands. Få länder i världen har idag en säkrad självförsörjning av livsmedel. Det är ett resultat av en globaliserad och industrialiserad livsmedelsproduktion som fokuserar på handel snarare än att producera mat för lokal konsumtion. Idag kontrollerar en handfull multinationella företag den globala livsmedelskedjan, samtidigt som hungern och undernäringen ökar, i bland annat Latinamerika. 

Dagens globala livsmedelssystem står för nästan hälften av världens växthusgasutsläpp. Bakom dessa utsläpp står bland annat transporter men även skogsavverkning, och utsläpp från drivmedel som det storskaliga industrijordbruket kräver. För att stoppa klimatförändringarna måste vi ha ett nytt livsmedelssystem som stödjer lokalt, småskaligt och ekologiskt jordbruk och sätter människors rätt till mat före företagens vinstintresse. 

Klimatkrisen kräver systemförändring

Ett annat problem är att dagens klimatpolitik förlitar sig på att marknaden, ny teknik, ekonomiska styrmedel och individens konsumentmakt ska lösa klimatkrisen. Däremot gör den inte upp med klimatkrisens verkliga orsaker; kapitalismens ständigt växande efterfrågan på naturresurser. Tvärtom innebär dagens förslag och tekniska lösningar en ökad privatisering av naturens resurser, vilket i förlängningen gör mer skada än nytta för planeten. Några av dessa exempel är koldioxidmarknader, agrobränslen, fracking och kärnkraftsprojekt. 

Dags att ge naturen rättigheter?

För att lösa klimatkrisen måste vi ställa om till samhällsutveckling som bygger på balans mellan människans behov och vad naturen mår bra av. Ett sätt att reglera balansen är att ge naturen juridiska rättigheter. Idag finns dessa rättigheter inskrivna i grundlagen i både Ecuador och Bolivia. Syftet med att ge naturen juridiska rättigheter är bland annat att kunna ställa företag till svars för allvarlig miljöförstörelse. Idéer som har plockats upp av den globala miljörörelsen och även i Sverige.

Kryphål för företag som förstör miljön 

Man pratar ofta om individens ansvar i klimat- och miljöfrågan, men desto mindre om de transnationella företagens. Transnationella företag är idag stora ekonomiska och politiska aktörer som starkt bidrar till global miljöförstörelse. På grund av juridiska kryphål är det svårt att ställa företagen till svars. Företagen kan däremot stämma länder som försöker skydda mänskliga rättigheter och miljö om det påverkar företagens vinstintressen negativt. Ett allvarligt problem som behöver adresseras. 

Latinamerikagrupperna vill att: 

  • klimaträttvisa ska genomsyra klimatavtalen; att rika länder ska ta ett ökat klimatansvar och dessutom stödja fattiga länders omställning och utveckling, med ett särskilt stöd utöver det ordinarie biståndet för fattigdomsbekämpning. 
  • den globala klimatpolitiken demokratiseras så att grupper som drabbas hårdast av klimatförändringarna ges ökat inflytande.
  • den gröna klimatfonden ska användas till verkligt hållbara projekt och inte i falska lösningar.
  • Sverige och EU bör verka för att skapa bindande regler för företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter genom ett internationellt klimatavtal samt ett internationellt bindande regelverk för transnationella företag gällande mänskliga rättigheter och miljö.

Så arbetar Latinamerikagrupperna:

  • Vi försöker skapa en diskussion om hur människan ska kunna leva i samklang med naturen. Det gör vi bland annat genom att att belysa hur vår konsumtion av importvaror och våra investeringar utomlands påverkar klimatet och människors levnadsvillkor i Latinamerika. 
  • Vi försöker övertyga politiker och makthavare om att världen behöver ett nytt livsmedelssystem, som sätter miljö och människors rätt till hälsosam mat och rent vatten före företagens vinst.
  • Vi arbetar med att påverka svenska politiker och beslutsfattare att agera i enlighet med antagna mål gällande miljö och mänskliga rättigheter och ta en ledande roll i arbetet för klimaträttvisa. 
  • Vi bidrar till att stärka våra samarbetsorganisationers röster och perspektiv på klimatkrisen genom ge stöd till deras organisering och politiska arbete för socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. 
  • Vi jobbar för att politiker i Sverige, EU och internationellt ska anta bindande regler för företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.

 

Together, we can cool the planet!

En video av La Vía Campesina and GRAIN. [14.35 min på engelska]
Se filmen

Förändra systemet – inte klimatet!

Film från Folkets klimattoppmöte som hölls parallellt med FN:s klimatförhandlingar på COP20.
Se filmen

Vi bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling

Latinamerikagrupperna arbetar särskilt med dessa mål:

Mål 1: Ingen fattigdom

Läs mer om mål 1

Mål 2: Ingen hunger

Läs mer om mål 2

Mål 5: Jämställdhet

Läs mer om mål 5

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Läs mer om mål 12

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Läs mer om mål 16

Fler artiklar du kanske gillar

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Nyheter, Opinion
Flygplan_Foto Sean MacEntee /Flickr Creative Commons

”Sveriges klimatmål missar de största utsläppen”

De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med 14 andra organisationer.

· Opinion

Engagera dig för klimatet!

Klimatvalet är ett upprop för ett fossilfritt och hållbart Sverige. Din insats behövs.

· Nyheter
Annelie Andersson och Cathleen McCaughey

Om våra pensionsfonder

De orangea kuverten informerar om kommande pensioner. Vad som dock saknas är uppgifter om hur pensionsfondernas pengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i Latinamerika.

· Podd

”De nya klimatmålen för Sverige räcker inte”

”Miljömålsberedningens förslag om nya klimatmål för Sverige räcker inte för att världen ska ha en chans att på ett globalt rättvist sätt nå de nya klimatmålen”, skriver organisationer i nätverket KlimatSverige.

· Opinion

Latinamerikagrupperna kritiserar EU:s politik för förnybar energi

EU föreslår ny politik för förnybar energi. Latinamerikagrupperna och 120 andra civilsamhällesorganisationer och nätverk kritiserar nu att EU förespråkar bioenergi* som ett hållbart alternativ till fossila bränslen.

· Opinion

Latinamerikagrupperna på COP21: Förändra systemet – inte klimatet!

Vi befinner oss i Paris, staden där världens ledare för tjugoförsta gången samlats för att försöka förhandla fram den lösning som ska säkerställa att den globala uppvärmningen inte resulterar i katastrofala konsekvenser för livet på jorden. Trots att vi endast befinner oss tre tunnelbanestationer från platsen där klimattoppmötet hålls känns det som att avståndet inte kunnat vara längre.

· Nyheter

Jag springer för moder jord!

Styrelseledamoten och lokalgruppsaktivisten Frida Ekerlund är en av deltagarna i klimatstafetten ”Run for your life”. Ett staffetlopp från Kiruna till det stora klimattoppmötet i Paris för att uppmana till klimaträttvisa och en hållbar framtid. Läs Fridas berättelse om varför hon springer.

· Nyheter

Det saknas inte styrmedel för minskade konsumtionsutsläpp

Det är värt att förtydliga att Klimatmålsinitiativet inte syftar till att konsumtionsperspektivet ska vara det enda som vägleder svensk klimatpolitik, skriver undertecknarna bakom Klimatmålsinitiativet.

· Opinion