Människor som deltar i fredliga protester i Latinamerika bemöts allt oftare med våld. Idag är Latinamerika den farligaste regionen för miljö- och människorättsförsvarare. Värst är situationen i Colombia som idag är världens farligaste för för miljö- och människorättsförsvarare. 

Runt om i Latinamerika protesterar människor mot orättvisor och ojämlikhet. Många av protesterna har sin utgångspunkt i regionens extrema ojämlikhet. Latinamerika är en kontinent med stora naturtillgångar och de senaste årtiondena har allt fler utländska företag köpt och investerat i mark i regionen. Vilket lett till att ojämlikheten förstärkts ytterligare.

Etablering av gruvor, vattenkraftverk och industrijordbruk bidrar även till omfattande miljöförstörelse och tvingar bort människor från marken de brukar och lever av. De förlorar därmed inte bara sin försörjning, utan även tillgången till rent vatten, sina traditioner och territorier. 

Urfolk och småbrukare är särskilt utsatta 

Urfolk och småbrukare lever de ofta på områden som är rika på naturresurser och åtråvärda för utvinningsindustrin. I statistik över brott mot mänskliga rättigheter som kan kopplas till företag är urfolk överrepresenterade. Även kvinnor drabbas hårt av den ständigt minskande tillgången på odlingsbar mark, liksom av det ökade våldet. 

Kriminalisering av sociala protester

Tyvärr erbjuder den egna staten sällan stöd och lagligt skydd, utan försvarar tvärtom ofta företag och uppmuntrar till utvinning av skog och mark. Utöver fysiskt våld och hot använder statsmakter även juridiska mekanismer för att avskräcka människor från att protestera mot social orättvisor. Sociala ledare stämplas som brottslingar, häktas och frihetsberövas på falska grunder, utan rätt till juridiskt försvar eller rättegång. Kriminalisering av protester hotar grundläggande mänskliga rättigheter, såsom yttrandefrihet, organisationsfrihet, demonstrationsfrihet samt rätten till en opartisk och rättvis rättegång.

Sverige har ett stort ansvar

Att svenska företag eller investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter utomlands går direkt emot Sveriges politik för global utveckling (PGU), som klubbades igenom år 2003 och motverkar även möjligheten att uppnå de globala målen i Agenda 2030.  

För att främja och skydda rättigheter för småbrukare och människor som arbetar på landsbygden röstade FN i november 2018 igenom en deklaration för småbrukares rättigheter. Trots hög svansföring när det gäller mänskliga rättigheter var Sverige en av sju stater som röster emot deklaration.

Latinamerikagrupperna vill att:

  • Sverige ska leva upp till sina politiska åtaganden så att Sveriges utrikespolitik inte undergräver demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika.
  • Sverige ska ansluta sig till FN:s deklaration för småbrukares rättigheter
  • Sverige ska prioritera bistånd som stärker utsatta gruppers ekonomiska, sociala och politiska egenmakt
  • Sverige, EU och FN ökar trycket på de länder som inte lever upp till en anständig nivå för mänskliga rättigheter. 

Så jobbar vi med frågan:

  • Vi synliggör hur svenska företag och investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i Latinamerika.
  • Vi sprider vittnesmål från miljö- och människorättsaktivister som lever under hot och förföljelse för sin kamp.
  • Vi finansierar utbildningar av sociala ledare i Latinamerika, så att fler människor ska kunna protestera mot politiska och ekonomiska intressen som överutnyttjar naturen och begår brott mot mänskliga rättigheter.

Vi bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling

Latinamerikagrupperna arbetar särskilt med dessa mål:

Mål 1: Ingen fattigdom

Läs mer om mål 1

Mål 2: Ingen hunger

Läs mer om mål 2

Mål 5: Jämställdhet

Läs mer om mål 5

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Läs mer om mål 12

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Läs mer om mål 16

Fler artiklar du kanske gillar

NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter

Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, […]

· Nyheter

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion