Tillgång till mark är en förutsättning för att uppfylla flera grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten till mat, vatten och möjligheten att utöva sin kultur. Samtidigt har mark och andra naturresurser blivit en hårdvaluta på världsmarknaden. I den hårdnande kampen om Latinamerikas mark är människor på landsbygden de stora förlorarna.

De senaste decennierna har antalet storskaliga markaffärer i Latinamerika ökat markant. I de flesta fall handlar det om utländska aktörer, företag, stater och investerare som köper upp, hyr eller investerar i jordbruksmark för att odla grödor för export. Stora markarealer används också för utvinning av naturresurser som metaller och olja.

Sverige är inget undantag i denna handel. Vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark, bland annat via våra gemensamma pensionspengar.

Den ojämlika fördelningen av mark bidrar till ökad hunger

Idag kontrolleras så gott som all odlingsbar mark i Latinamerika av stora jordbruksföretag. Men de står bara för en bråkdel av den totala matproduktionen. Mark som kunde ha använts för att säkra lokalbefolkningens behov av mat används istället för att producera livsmedel, djurfoder och biobränsle för export.

Istället är det regionens småskaliga jordbrukare som med stadigt minskande andel mark förser befolkningen med mat. Idag ökar hungern och undernäringen i regionen. Värst är situationen för människor som bor på landsbygden och som livnär sig på ett småskaligt jordbruk.

Ökning av antalet markrelaterade konflikter

Markaffärer görs ofta över huvudet på lokalbefolkningen, och det är inte ovanligt att småbrukare tvingas bort då utländska ägare genom olagliga och oetiska metoder tar över marken. 

På senare år har hot, förföljelse och våld  mot människor som försvarar sin rätt till mark blivit allt vanligare. Särskilt utsatta är människor som protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Idag är Latinamerika världens farligaste region för miljö- och människorättsförsvarare.

Småbrukare får det svårare när naturresurser privatiseras

Sedan år 1994 har företag rätt att ta patent på fröer. Idag kontrollerar tre företag över två tredjedelar av den kommersiella frömarknaden. Samtidigt har särskilda lagar för att begränsa användning, lagring och byteshandeln av lokala fröer införts. Det tvingar småbrukare att köpa fröer, istället för att som tidigare spara fröer från en skörd till nästa.

Företagens fröer kräver dessutom stora mängder av kemiska gödnings- och bekämpningsmedel för att ge god avkastning. I takt med att ogräs och skadedjur har blivit resistenta har gifterna blivit allt starkare och så även de negativa konsekvenserna för människors hälsa och miljö. 

Industrijordbruket och inte minst gruvindustrin kräver stora mängder vatten. För att trygga företagens behov leds vatten från floder och sjöar om till bevattningsdammar. Korruption och bristfällig statlig kontroll gör det samtidigt möjligt för företag att släppa ut stora mängder kemikalier i vattendrag. Det lilla vatten som blir kvar i floderna är ofta förorenat och räcker vare sig till lokalbefolkningens vardagsbehov eller för att småbrukarna ska kunna bevattna sina egna odlingar. 

Landsbygden behöver nya förutsättningar

För att utrota hunger och fattigdom måste man göra upp med deras mest grundläggande orsak – den ojämlika fördelningen av makt och naturresurser. Därför måste makten flyttas från företagen till medborgarna. Internationell jordbrukspolitik måste prioritera lokal matkonsumtion framför storskalig export och småskaliga jordbrukare måste få ökat politiskt inflytande och förutsättningar att odla med lokala metoder som inte överutnyttjar naturen.

Detta är krav som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Latinamerika förespråkar och som på senare år har stöd från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), både för sin förmåga att föda en växande befolkning men också som en lösning på klimatkrisen.

Latinamerikagrupperna vill att: 

  • mark ska behandlas som en mänsklig rättighet och inte som vilken annan handelsvara som helst som köps eller säljs. 
  • Svenskt bistånd ska prioritera organisationer som arbetar för en rättvisare tillgång till mark.
  • Sverige och EU ska inte ska agera och investera i verksamheter som undergräver mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika.  

Så arbetar Latinamerikagrupperna:       

  • Vi stödjer småbrukare och urfolk i deras arbete för ökat politiskt inflytande. Det gör vi bland annat genom att finansiera demokrati- och ledarskapsutbildningar så att fler människor får kunskap om sina rättigheter och därmed ökade möjligheter att organisera sig. 
  • Vi finansierar undervisning om småskaliga, lokala och hållbara jordbruksmetoder i hela regionen. 
  • Vi sprider information om de negativa konsekvenser som svensk spekulation av mark och naturresurser har på människors levnadsvillkor i Latinamerika.

Världen hungrar efter rättvisa

Här kan du ladda ner vår folder om matsuveränitet.
Ladda ner vår folder om matsuveränitet.

GRAINs film Semillas en Resistencia

En film om kampen om fröer. [3.15 min på spanska]
Se filmen

Vi bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling

Latinamerikagrupperna arbetar särskilt med dessa mål:

Mål 1: Ingen fattigdom

Läs mer om mål 1

Mål 2: Ingen hunger

Läs mer om mål 2

Mål 5: Jämställdhet

Läs mer om mål 5

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Läs mer om mål 12

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Läs mer om mål 16

Fler artiklar du kanske gillar

Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

· Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Nyheter

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

En vecka för mat, mark och makt

Den 6:e till 12:e november 2017 arrangerar nätverket Makten över maten en vecka med seminarier och samtal fokuserad på matsuveränitet. Under veckan deltar småbrukare från Sverige tillsammans med internationella gäster från bland annat Brasilien och Indien. ”Det är hög tid att diskussionen om matsuveränitet får en större plats i den svenska debatten”, säger Karin Ericsson på Latinamerikagrupperna.

· Nyheter

Ekologisk revolution eller falska lösningar?

Lyssna till ett panelsamtal om det globala matsystemet och problemen med monokulturer, bekämpningsmedel och företags inflytande. Samtalet sändes live den 27:e september 2017 från ETC Bokcafé i Stockholm.

· Nyheter
Foto Rosilene Miliotti /FASE

Internationell delegation undersöker människorättskränkningar på grund av land grabbing

Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp. Latinamerikagrupperna stödjer arbetet som en del i kampanjen Schyssta pensioner.

· Nyheter
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Nyheter, Opinion