De flesta produkter som tillverkas eller säljs i Sverige är baserade på naturresurser som importerats, bland annat från Latinamerika. Regionen är rik på metaller, jordbruksmark och skog, men den intensiva exploateringen har förödande konsekvenser för både miljö och människor. De som drabbas hårdast är regionens landsbygdsbefolkning som redan lever i stor fattigdom och utsatthet.

Trots hög svansföring när det gäller mänskliga rättigheter bidrar svenska aktörer till allvarlig allvarlig miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av mänskliga rättigheter i Latinamerika. Bland annat genom våra svenska AP-fonders investeringar i jordbruksmark och gruvbolag.

AP-fondernas investeringar i mark och gruvor i Latinamerika

Flera AP-fonder investerar miljardbelopp av våra pensionspengar i mark som används för storskalig odling av grödor för export, såsom soja och sockerrör. I Argentina, Paraguay, Bolivia och inte minst Brasilien har sojaboomen bidragit till omfattande skogsskövling, utarmning av den biologiska mångfalden, vattenbrist och i förlängningen ökade markkonflikter. Regionens småbrukare tvingas överge sina marker, blir sjuka och förlorar sin inkomst när deras grödor förstörs av industrijordbrukets starka gifter som sprids med vind och vatten.

AP-fondernas investeringar i gruvnäring är omfattande. Gruvor har en omfattande inverkan på sin närmiljö. Främst genom utsläpp av metaller och andra ämnen som förorenar mark och vattendrag, men även buller, vibrationer och damm som medför stora hälsorisker för närboende. De senaste åren har flera olyckor inträffat vid gruvors avfallsdammar med förödande miljökonsekvenser som följd.

Den svenska statens skyldigheter

Den svenska regeringen stöttar aktivt etableringen av svenska företag i Latinamerika genom handelsfrämjande insatser. Sverige har undertecknat och ratificerat flera konventioner som innebär att svenska staten, och svenska företag, ska respektera, skydda och uppfylla en rad olika mänskliga rättigheter även utomlands (ETO). Trots detta gör sig svenska företag och investeringar skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter. Ett fall som Latinamerikagrupperna varit med och lyft gäller Atlas Copco och Scania och det skandalomsusade vattenkraftverket Hidrotuango i nordöstra Colombia där flera övergrepp registrerats. (”Dränkta rättigheter, flytande ansvar” – en rapport från Swedwatch på uppdrag av Svenska kyrkan, Diakonia, Latinamerikagrupperna (2014).)

Enligt Sveriges politik för global utveckling (PGU), som klubbades igenom år 2003, ska politiska beslut på alla områden bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och vid en intressekonflikt mellan de olika politikområdena ska mänskliga rättigheter vara vägledande. Att svenska företag eller investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter utomlands går direkt emot PGU och motverkar även möjligheten att uppnå de globala målen i Agenda 2030.  

Rättigheter utan skyldigheter

Frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) mellan EU och USA omfattar ett skydd för transnationella företagsinvesteringar, så kallat Investor-State Dispute Settlement (ISDS). Syftet med ISDS-reglerna är att ge företag som investerar i ett annat land rätt till kompensation om värdet på investeringen minskar väsentligt på grund av politiska beslut i investeringslandet. I praktiken har reglerna gett transnationella företag, via ett parallellt rättssystem, rätten att stämma stater vars lagstiftning kring miljö, klimat och mänskliga rättigheter riskerar att påverka företagens vinst. 

Idag finns vägledande principer och andra frivilliga riktlinjer för mänskliga rättigheter och företagande. Trots det fortsätter transnationella företag att bidra till allvarlig miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter – utan att riskera några påföljder. ISDS-reglerna har med andra ord gett transnationella företag ökad makt och bidragit till att urholka demokratiska processer. 

Latinamerikagrupperna vill att: 

  • Sverige ska leva upp till sina politiska åtaganden och att svensk handelspolitik ska bidra till att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i Latinamerika.
  • företag ska kunna ställas till svars för miljöförstörelse och brott mot mänskliga rättigheter, genom att verka för ett internationellt bindande regelverk för företag och deras ansvar att respektera mänskliga rättigheter. 

Så arbetar Latinamerikagrupperna med frågan: 

 

Svensk pensionsfond bidrar till landgrabbing i Brasilien

Videon har producerats av: Latinamerikagrupperna, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN och Inter Pares.
Se filmen

Vi bidrar till FNs globala mål för hållbar utveckling

Latinamerikagrupperna arbetar särskilt med dessa mål:

Mål 1: Ingen fattigdom

Läs mer om mål 1

Mål 2: Ingen hunger

Läs mer om mål 2

Mål 5: Jämställdhet

Läs mer om mål 5

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Läs mer om mål 12

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Läs mer om mål 16

Fler artiklar du kanske gillar

NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter

Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, […]

· Nyheter

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Nyheter

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Nyheter, Opinion

När får vi hållbara regler för AP-fonderna, Per Bolund?

Hur länge ska avkastning vara överordnat respekten för mänskliga rättigheter och minskade klimatutsläpp? Det undrar nätverket för Schyssta pensioner och vill att finansmarknadsminister Per Bolund agerar för en lagändring.

· Opinion

Om Marlingruvan i Guatemala

Urfolken i San Marcos hade sagt nej till Marlingruvan redan från början. Ändå etablerades den och Svenska AP-fonderna har investerat hundratals miljoner av svenska pensionspengar i Gold Corp, företaget som äger gruvan. Hör Aron Lindblom från Diakonia om den kontroversiella Marlingruvan i Guatemala.

· Podd
Annelie Andersson och Cathleen McCaughey

Om våra pensionsfonder

De orangea kuverten informerar om kommande pensioner. Vad som dock saknas är uppgifter om hur pensionsfondernas pengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i Latinamerika.

· Podd

”Nytt ramverk för AP-fonderna – viktig hörnsten i regeringens hållbarhetsarbete”

Förslaget till nytt regelverk för AP-fonderna har legat på is i snart ett år. Men regler som säkrar ansvarsfulla och hållbara pensionsinvesteringar spelar en avgörande roll när Sverige strävar efter en hållbar finansmarknad, ska implementera Agenda 2030 och klimatavtalet. Det är hög tid att regeringen plockar upp dessa delar av förslaget igen.

· Opinion

”Dags för företag att respektera mänskliga rättigheter!”

I dag finns ett glapp i internationell lagstiftning. Företagens människorättskränkningar är svåra att komma åt. Det behövs ett bindande internationellt ramverk som fastställer företagens juridiska ansvar och motverkar deras straffrihet.

· Opinion

Ge AP-fonderna ett tydligt ramverk för hållbara och ansvarsfulla investeringar

AP-fondernas ohållbara investeringar uppmärksammas gång på gång av både civilsamhälle och media. Samtidigt ligger förslaget om nya regler för fondernas investeringar fortfarande på is. Nu uppmanar tio organisationer bakom Schyssta Pensioner i ett öppet brev de ansvariga ministrarna och riksdagens pensionsgrupp att blåsa liv i arbetet.

· Opinion