Jakten på odlingsbar mark trappas upp när företag, stater, pensionsfonder och andra aktörer köper upp eller arrenderar stora landområden runtom i världen. Småbrukare och ursprungsfolk förlorar ofta sin mark och sin möjlighet till försörjning när konkurrensen om marken ökar. Landgrabbing är ett snabbt växande globalt fenomen.

Enligt rapporten The Race for Land (2012) av ForumCivAfrikagrupperna och Kooperation Utan Gränser har det skett en dramatisk ökning av storskaliga markaffärer de senaste tio åren. En växande befolkning, i kombination med att den odlingsbara marken minskat till följd av klimatförändringar och vattenbrist, har fått marken att stiga i värde.

I de flesta fall handlar det om utländska aktörer som tar kontroll över marken. De använder sedan jorden till storskalig odling av grödor för export, så som djurfoder till den växande köttindustrin och agrobränsle, bränsle som framställs av jordbruksprodukter som sockerrör, soja och palm. Stora markarealer används också för utvinning av naturresurser som metaller och olja. Sverige är inget undantag i denna handel, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark.

Slår mot småbrukare, ursprungsfolk och miljö

Ofta utlovas jobb och landsbygdsutveckling i samband med investeringarna. Men inte sällan får investeringarna allvarliga konsekvenser för både miljö, mänskliga rättigheter och människors möjlighet att försörja sig.

– Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden.

Ett argument som förs fram för markinvesteringarna är att marken som köps upp är outnyttjad. Något som rapporten menar är felaktigt. Istället rör det sig ofta om mark med god tillgång till vatten och kommunikationer. Småbrukare och lokalsamhällen som levt på och odlat marken i generationer tvingas bort.

De storskaliga odlingar som breder ut sig till följd av landgrabbing använder stora mängder kemiska bekämpningsmedel och gödsel, vilket utarmar jordar och förgiftar
och försurar mark och vattendrag. Det gör att den odlingsbara marken minskar globalt. De grödor som odlas kräver också – liksom gruvutvinning – stora mängder vatten, vilket förvärrar konkurrensen om begränsade vattenresurser.

De jordlösas förening (MST) är en av de organisatoner som kämpar mot landgrabbing i Brasilien. Foto: Max da Rocha

Det finns alternativ

Många folkrörelser i Latinamerika har i decennier förespråkat en övergång till småskaligt jordbruk som de menar skulle öka tillgången på mat och samtidigt vara mer ekologiskt hållbart. Något som även FNs rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter, slår fast i sin rapport Agroekologi och rätten till mat, från 2011:

– Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden, skriver Schutter i rapporten.

Text: Sori Lundqvist

 

Visste du att…

  • Sverige är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark.
  • Över hälften av de människor som lever i extrem fattigdom är beroende av jordbruk för sin försörjning.
  • Småjordbruk ger åtta gånger fler jobb än industrijordbruk i förhållande till den odlade ytan.
  • Cirka 10 miljoner hektar jordbruksmark – motsvarande en fjärdedel av Sveriges yta – byter årligen händer i storskaliga markaffärer. Omkring hälften av all landgrabbing sker i Afrika.
  • I Latinamerika är landgrabbing mest omfattande i Brasilien sett till total markyta. Som andel av ländernas jordbruksmark är problemet störst i de
    andinska länderna.
  • Drivkrafter bakom landgrabbing i Latinamerika är: agrobränslen 33 procent, matproduktion 27 procent, mineraler och olja 24 procent, skogsbruk 10 procent.
  • Den jordbruksmark som år 2008 användes för att producera etanol och biodiesel till EU hade kunnat försörja 127 miljoner människor under ett år. Siffran är sannolikt högre idag.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika