Jakten på odlingsbar mark trappas upp när företag, stater, pensionsfonder och andra aktörer köper upp eller arrenderar stora landområden runtom i världen. Småbrukare och ursprungsfolk förlorar ofta sin mark och sin möjlighet till försörjning när konkurrensen om marken ökar. Landgrabbing är ett snabbt växande globalt fenomen.

Enligt rapporten The Race for Land (2012) av ForumCivAfrikagrupperna och Kooperation Utan Gränser har det skett en dramatisk ökning av storskaliga markaffärer de senaste tio åren. En växande befolkning, i kombination med att den odlingsbara marken minskat till följd av klimatförändringar och vattenbrist, har fått marken att stiga i värde.

I de flesta fall handlar det om utländska aktörer som tar kontroll över marken. De använder sedan jorden till storskalig odling av grödor för export, så som djurfoder till den växande köttindustrin och agrobränsle, bränsle som framställs av jordbruksprodukter som sockerrör, soja och palm. Stora markarealer används också för utvinning av naturresurser som metaller och olja. Sverige är inget undantag i denna handel, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark.

Slår mot småbrukare, ursprungsfolk och miljö

Ofta utlovas jobb och landsbygdsutveckling i samband med investeringarna. Men inte sällan får investeringarna allvarliga konsekvenser för både miljö, mänskliga rättigheter och människors möjlighet att försörja sig.

– Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden.

Ett argument som förs fram för markinvesteringarna är att marken som köps upp är outnyttjad. Något som rapporten menar är felaktigt. Istället rör det sig ofta om mark med god tillgång till vatten och kommunikationer. Småbrukare och lokalsamhällen som levt på och odlat marken i generationer tvingas bort.

De storskaliga odlingar som breder ut sig till följd av landgrabbing använder stora mängder kemiska bekämpningsmedel och gödsel, vilket utarmar jordar och förgiftar
och försurar mark och vattendrag. Det gör att den odlingsbara marken minskar globalt. De grödor som odlas kräver också – liksom gruvutvinning – stora mängder vatten, vilket förvärrar konkurrensen om begränsade vattenresurser.

De jordlösas förening (MST) är en av de organisatoner som kämpar mot landgrabbing i Brasilien. Foto: Max da Rocha

Det finns alternativ

Många folkrörelser i Latinamerika har i decennier förespråkat en övergång till småskaligt jordbruk som de menar skulle öka tillgången på mat och samtidigt vara mer ekologiskt hållbart. Något som även FNs rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter, slår fast i sin rapport Agroekologi och rätten till mat, från 2011:

– Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden, skriver Schutter i rapporten.

Text: Sori Lundqvist

 

Visste du att…

  • Sverige är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark.
  • Över hälften av de människor som lever i extrem fattigdom är beroende av jordbruk för sin försörjning.
  • Småjordbruk ger åtta gånger fler jobb än industrijordbruk i förhållande till den odlade ytan.
  • Cirka 10 miljoner hektar jordbruksmark – motsvarande en fjärdedel av Sveriges yta – byter årligen händer i storskaliga markaffärer. Omkring hälften av all landgrabbing sker i Afrika.
  • I Latinamerika är landgrabbing mest omfattande i Brasilien sett till total markyta. Som andel av ländernas jordbruksmark är problemet störst i de
    andinska länderna.
  • Drivkrafter bakom landgrabbing i Latinamerika är: agrobränslen 33 procent, matproduktion 27 procent, mineraler och olja 24 procent, skogsbruk 10 procent.
  • Den jordbruksmark som år 2008 användes för att producera etanol och biodiesel till EU hade kunnat försörja 127 miljoner människor under ett år. Siffran är sannolikt högre idag.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

SCHYSST JUL 2023!

Latinamerikagrupperna deltar på SCHYSST JUL 2023: Schysst Jul är en julmarknad och erbjuder mer än rättvisemärkta och ekologiska julklappar. Här hittar du allt från egentillverkade kläder till smakrika kryddor. Genom att köpa dina julklappar här stöttar du organisationer och företag som arbetar med mänskliga rättigheter och miljöfrågor.     Julmarknaden är en samlingsplats för oss […]

· Nyheter, Evenemang

Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!

Kom och få inspiration från folkrörelser och kreativa skapare runt om i världen. Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!     Den växande förstörelsen av miljön oroar allt fler. För att stoppa förstörelse av vår livsmiljö behöver vi förutom fakta och argument även verktyg för att kunna inspirera andra. Det är bara när vi blir […]

· Nyheter

Panelsamtal på SocForum 2023 på ABF-huset

Under Socialistiskt Forum 2023 på ABF-huset Stockholm deltar Latinamerikagrupperna i panelsamtalet ”Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati” genom vår styrelseledamot Adolfo Ovalle. Syftet är att fördjupa vår förståelse för de politiska och ekonomiska förändringar som skedde i Chile under diktaturen och att dra lärdomar som kan vara till nytta för Sverige i en tid där […]

· Nyheter, Evenemang

Besök i Sverige av delegation från Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganistioner

Urfolk i Guatemala och grupper av civilsamhället uppmärksammar panoramat av landet och riskerna för en kupp och ett demokratiskt sammanbrott.  Den 22 november besöker en delegation av Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganisationer Sverige för att berätta om den nuvarande situationen i landet på spanska och svenska. 22 november kl 18.00 Solidaritetshuset i Stockholm     Evenemanget är […]

· Nyheter, Evenemang

Besök i Sverige av UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron)

Mellan den 1-2 november deltog Latinamerikagrupperna på två föreläsningar med representanter från UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron). Jordens Vänner som har UDAPT som partnerorganisation, bjöd in dem till Sverige för en serie föreläsningar. De har i trettio år kämpat mot oljeföretaget Texaco-Chevron och står längst fram i kampen för ett rättvist internationellt […]

· Reportage, Nyheter

AW-kväll: Sveriges orena händer i Latinamerika

Hur kommer det sig att enorma oljeutsläpp och avskogning av det som ofta kallas jordens lungor går ostraffat förbi, och fortsätter att ske än idag? Och vad har vår svenska allmänna pension med det att göra?   Latinamerikagrupperna välkomnar till en AW-kväll med engagerande samtal, musik och mingel. Kvällen börjar kl 17:30 med en välkomstdrink […]

· Nyheter, Evenemang

Latinamerikagruppernas nya styrelse

Det är på tiden att vi i Latinamerikagruppernas styrelse, som valdes in i juni, presenterar oss själva publikt. Så hej alla medlemmar och andra följare! Den nya styrelsen består av (från vänster): Adolfo Ovalle, styrelseledamot. Viktor Andersson, styrelseledamot. Catalina Rodríguez Näsman, ordförande. Laureano Arroyo Boström, styrelseledamot. På nästa bild har vi Siim Prääts, viceordförande, som […]

· Nyheter

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Reportage från Ecuador och CONAIE

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Amanda Persson har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie, och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av sitt efterarbete delar hon med sig av foton och upplevelser under sin […]

· Reportage, Nyheter

Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning!

Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning! Latinamerikagruppernas praktikanter från kursen Global Rättvisa på Biskops-Arnö Folkhögskola har varit på praktik i Brasilien hösten 2022. Under praktiken har de jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation:  Movimento dos Pequenos Agricultores (MPA) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av efterarbetet anordnar […]

· Reportage, Nyheter, Evenemang