I december träffas världens ledare i Paris för att förhandla om ett nytt klimatavtal. Snabba och konkreta steg krävs för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och därmed förhindra katastrofala konsekvenser. Trots det fokuserar klimatförhandlingarna på falska lösningar.

Om de frivilliga åtagandena från klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 implementeras kan vi få se globala temperaturhöjningar på 4-8 grader under det här århundradet. Det visar The Emissions Gap Report från FN:s miljöprogram. För att hålla temperaturhöjningarna till 1,5-2 grader krävs kraftiga utsläppsminskningar. Och de måste ske nu.

Trots det allvarliga läget fokuserar klimatförhandlingarna på falska lösningar. Under paraplyet ”grön ekonomi” finns flera förslag och initiativ som presenteras som lösningar på klimatkrisen. Men flera av dessa innebär en privatisering av naturens funktioner och fortsatt förstörelse av ekosystemen. Det handlar om skogar, jord, våtmarker, floder, mangroveträsk och hav, som livet på jorden är beroende av.

Mycket i den gröna ekonomi som diskuteras rör marknadsinitiativ och tekniska lösningar som gör mer skada än nytta för planeten. Där ryms till exempel koldioxidmarknader, REDD, klimatsmart jordbruk, blue carbon, marknader för kompensation av biodiversitet, geoingenjörskonst, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), genmodifierade organismer (GMO), agrobränslen, syntetisk biologi och nanoteknologi, fracking och kärnkraftsprojekt.

Vi måste styra bort från ett samhälle där evig tillväxt utgör grunden, till ett samhälle som strävar efter en omfördelning av resurser. Vi måste återta kontrollen över de resurser som har privatiserats. Samtidigt måste vi skapa ett samhälle i balans med naturen.

Flera av dessa initiativ innebär att en prislapp sätts på naturens funktioner och förvandlar dem till en handelsvara. Det uppmuntrar och främjar nya spekulationsmarknader där själva varan är naturen. Dessa nya finansiella marknader kommer inte att lösa klimatkrisen. Däremot kommer de att garantera fortsatta vinster för stora företag. Samma företag som är ansvariga för ökade utsläpp av växthusgaser och som har ett stort inflytande över FN:s klimatförhandlingar.

Det är en dyster verklighet. Den goda nyheten är att det finns andra sätt att lösa problemet. Ett första steg är att inse att klimatförändringar inte bara rör utsläpp. Istället handlar det om hur vi behandlar naturen. Vi måste förändra våra levnadssätt och hur vi värderar naturen. Vi kan inte se den som en handelsvara eller förstöra den genom utvinningsindustri.

Runtom i världen kräver sociala rörelser – småbrukare, urfolk och många andra – att grundorsakerna till klimatkrisen måste adresseras. Det finns inga genvägar till systemförändring. Vi måste styra bort från ett samhälle där evig tillväxt utgör grunden, till ett samhälle som strävar efter en omfördelning av resurser. Vi måste återta kontrollen över de resurser som har privatiserats. Samtidigt måste vi skapa ett samhälle i balans med naturen.

För att det här ska vara möjligt måste många konkreta steg – eller kliv – tas. Några av de åtgärder som krävs:

  • Omedelbara och bindande åtaganden att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grad under detta århundrade.
  • Minst 80 procent av alla identifierade fossila källor måste stanna kvar under marken. Därför bör ytterligare prospektering efter olja och gas förbjudas och övergången till ren och förnyelsebar energi som kontrolleras av samhället måste snabbas på.
  • Främjande av lokal produktion och konsumtion. Inte minst ett globalt skifte från ett exportfokuserat jordbruk till lokal produktion grundad på principer om matsuveränitet.

Om vi förlorar det här årtiondet är klimatkaoset ett faktum. Det är nu världen har chansen att åstadkomma verklig förändring för att bygga en framtid som respekterar både människor och naturens rättigheter.

Pablo Solón, generalsekreterare för Focus och the Global South och tidigare chefsförhandlare för Bolivia i FN:s klimatförhandlingar
Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion