Sju unga urfolksledare i Ecuador, motiverade att lägga stor del av sin lediga tid för att kämpa för en bättre värld ger sitt perspektiv om vägen mot förändring och hur vi tar oss dit. ”Utbildning är det vapen som ska hjälpa oss bryta detta system. Att förändra våra organisationer och vårt samhälle” säger Laura Tenemaza.

I en idrottshall på Quitos dalgångssluttningar, har det tillfälligt getts plats för hundratals personer från det civila samhället att samlas på ett folkligt toppmöte. Mötet är sammankallat av Latinamerikagruppernas samarbetspartner Conaie – en nationell urfolksorganisation – och inifrån hallen ekar ord om rättvisa, miljöskydd, upprättelse och samarbete, mellan väggarna.

Jag slår mig ner på gräset utanför hallen, tillsammans med sju unga män och kvinnor som bär sin urfolksidentitet med stolthet för att ta del av deras erfarenheter av ledarskapsutbildningar, en verksamhet som Latinamerikagrupperna stöder. Många av dem bär sina urfolksdräkter, andra bara sin typiska hatt.

Alla utom en, Rubén Chimbo, bär sitt svarta hår i en lång fläta eller tofs, typiskt för kichwa-folken i Anderna.

”Jag tvingades klippa av mig mitt hår när jag började studera på universitetet.” berättar han ledsamt. ”Lärarna sa att jag måste, för att jag aldrig skulle få något jobb annars. Det kändes hemskt för det var del av min identitet” säger han ångerfullt och tillägger att han tror att han skulle agerat annorlunda idag när han blivit mer medveten.

”Orättvisan och diskrimineringen är precis en av de saker som driver oss” säger Lilian Lema, en av tjejerna som sitter bredvid Rubén på gräset. ”Många ungdomar förlorar sin identitet när de flyttat till städerna. Men genom att sluta upp i kampen för urfolks rättigheter återvärderar vi var vi kommer ifrån; vår kultur, identitet, våra seder, och territorier. Jag har tagit mig an rollen som ledare för jag vill försöka få andra ungdomar att också sluta sig till kampen så vi inte förlorar vår kultur.”

Alla sju ungdomar har idag olika förtroendeuppdrag inom Conaie. Vissa i sina byar, andra på regional nivå. Gemensamt har de, att de har Conaie, och dess basorganisationers ledarskapsutbildningar, att tacka för den kunskap de sitter på idag.

“Genom Conaies egna utbildningar får vi ett politiskt och historiskt medvetande utifrån vårt perspektiv som urfolk och lär vi oss ta ställning för det kollektivas bästa.” Säger Jesus Curuchubo och hans kompis Laura Tenemaza fyller i:

”Det är viktigt eftersom de gamla ledarna inte själva kan föra föreningen framåt, vi ungdomar kommer med ny energi. Utan nya ledare tappar organisationen styrka. Småningom är det vi som leder kampen!”

Conaies ledarskapsutbildningar jobbar med många olika teman. Ungdomarna lär sig bland annat om urfolkens historiska kamp, berättar Luis Iza. De rättigheter urfolken har idag är ingen slump utan produkten av en kamp under århundraden. ”Våra far- och morföräldrar kämpade hårt för våra rättigheter innan oss och nu är det vi ungdomar som måste fortsätta det arbetet”, säger han.

De lär sig även om sina rättigheter som urfolk för att de ska ha möjlighet att försvara dessa; rätten till territorier, tvåspråkig utbildning, integration och kollektiv organisering för att nämna några. Men även praktiska kunskaper lärs ut, till exempel hur man går till väga för att utöva justicia indígena, ”traditionell rättviseskipning”, enligt lagar och regler[1].

”Ett annat viktigt tema är just ledarskap”, fyller Laura Tenemaza i. ”I dessa utbildningar tappar vi ungdomar vår rädsla. Vi tar med oss nya kunskaper och erfarenheter hem som ger oss självkänsla att delta och påverka. Och det är viktigt att vi ungdomar får vara med och ta beslut – för det är vår framtid det gäller” avslutar Laura innan alla sju ungdomar plockar ihop sina saker på gräset och skyndar in bland myllret av folk i idrottssalen igen för att utöva sin demokratiska rätt att påverka urfolkens utveckling.

Latinamerikagrupperna stödjer Conaie:s arbete med ledarskapsskolor och fokuserar på att öka ungdomar och kvinnors deltagande.

Bidra med ditt stöd!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

· Nyheter

Vill du med i vårt demonstrationståg mot frihandelsavtalet mellan EU-Mercosur?

Vill du med i vårt demonstrationståg? Kontakta marlene.sosamercado@sal.se för mer information.

· Nyheter, Evenemang

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter