Sju unga urfolksledare i Ecuador, motiverade att lägga stor del av sin lediga tid för att kämpa för en bättre värld ger sitt perspektiv om vägen mot förändring och hur vi tar oss dit. ”Utbildning är det vapen som ska hjälpa oss bryta detta system. Att förändra våra organisationer och vårt samhälle” säger Laura Tenemaza.

I en idrottshall på Quitos dalgångssluttningar, har det tillfälligt getts plats för hundratals personer från det civila samhället att samlas på ett folkligt toppmöte. Mötet är sammankallat av Latinamerikagruppernas samarbetspartner Conaie – en nationell urfolksorganisation – och inifrån hallen ekar ord om rättvisa, miljöskydd, upprättelse och samarbete, mellan väggarna.

Jag slår mig ner på gräset utanför hallen, tillsammans med sju unga män och kvinnor som bär sin urfolksidentitet med stolthet för att ta del av deras erfarenheter av ledarskapsutbildningar, en verksamhet som Latinamerikagrupperna stöder. Många av dem bär sina urfolksdräkter, andra bara sin typiska hatt.

Alla utom en, Rubén Chimbo, bär sitt svarta hår i en lång fläta eller tofs, typiskt för kichwa-folken i Anderna.

”Jag tvingades klippa av mig mitt hår när jag började studera på universitetet.” berättar han ledsamt. ”Lärarna sa att jag måste, för att jag aldrig skulle få något jobb annars. Det kändes hemskt för det var del av min identitet” säger han ångerfullt och tillägger att han tror att han skulle agerat annorlunda idag när han blivit mer medveten.

”Orättvisan och diskrimineringen är precis en av de saker som driver oss” säger Lilian Lema, en av tjejerna som sitter bredvid Rubén på gräset. ”Många ungdomar förlorar sin identitet när de flyttat till städerna. Men genom att sluta upp i kampen för urfolks rättigheter återvärderar vi var vi kommer ifrån; vår kultur, identitet, våra seder, och territorier. Jag har tagit mig an rollen som ledare för jag vill försöka få andra ungdomar att också sluta sig till kampen så vi inte förlorar vår kultur.”

Alla sju ungdomar har idag olika förtroendeuppdrag inom Conaie. Vissa i sina byar, andra på regional nivå. Gemensamt har de, att de har Conaie, och dess basorganisationers ledarskapsutbildningar, att tacka för den kunskap de sitter på idag.

“Genom Conaies egna utbildningar får vi ett politiskt och historiskt medvetande utifrån vårt perspektiv som urfolk och lär vi oss ta ställning för det kollektivas bästa.” Säger Jesus Curuchubo och hans kompis Laura Tenemaza fyller i:

”Det är viktigt eftersom de gamla ledarna inte själva kan föra föreningen framåt, vi ungdomar kommer med ny energi. Utan nya ledare tappar organisationen styrka. Småningom är det vi som leder kampen!”

Conaies ledarskapsutbildningar jobbar med många olika teman. Ungdomarna lär sig bland annat om urfolkens historiska kamp, berättar Luis Iza. De rättigheter urfolken har idag är ingen slump utan produkten av en kamp under århundraden. ”Våra far- och morföräldrar kämpade hårt för våra rättigheter innan oss och nu är det vi ungdomar som måste fortsätta det arbetet”, säger han.

De lär sig även om sina rättigheter som urfolk för att de ska ha möjlighet att försvara dessa; rätten till territorier, tvåspråkig utbildning, integration och kollektiv organisering för att nämna några. Men även praktiska kunskaper lärs ut, till exempel hur man går till väga för att utöva justicia indígena, ”traditionell rättviseskipning”, enligt lagar och regler[1].

”Ett annat viktigt tema är just ledarskap”, fyller Laura Tenemaza i. ”I dessa utbildningar tappar vi ungdomar vår rädsla. Vi tar med oss nya kunskaper och erfarenheter hem som ger oss självkänsla att delta och påverka. Och det är viktigt att vi ungdomar får vara med och ta beslut – för det är vår framtid det gäller” avslutar Laura innan alla sju ungdomar plockar ihop sina saker på gräset och skyndar in bland myllret av folk i idrottssalen igen för att utöva sin demokratiska rätt att påverka urfolkens utveckling.

Latinamerikagrupperna stödjer Conaie:s arbete med ledarskapsskolor och fokuserar på att öka ungdomar och kvinnors deltagande.

Bidra med ditt stöd!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika