Kameran rullar igång och programledaren Rosa Tómas välkomnar till veckans program av Siwan Tinamit – La vos de los pueblos – “folkets röst”. På sidan om, bakom kameran står Waqib’Kej:s kommunikatör Oscar Gálvez. Han signalerar vilken kamera som är igång och i reklampausen pratar de om vilka frågor som ska ställas härnäst. Han känns avslappnad och det märks att han har rutin på det här.

Programmet, som pågår en timme och sänds en gång i veckan, innehåller alltid en nyhetssändning utifrån urfolkens perspektiv och en studiosändning med gäster från sociala rörelser som berättar om situationen i deras samhällen eller diskuterar någon aktuell händelse som berör urfolk och småbrukare, rätten till mark, vatten och mat.

Alternativ kommunikation ger annan bild av verkligheten

Ett av alla viktiga jobb som Waqib’Kej gör är just att informera allmänheten, på landsbygden såväl som i städerna, om problem som urfolken möter och om arbetet de gör för att motverka dessa. Och det är verkligen av största vikt, förklarar Oscar Gálvez, eftersom medierapporteringen i Guatemala är väldigt snedvriden och vinklad.

”Medierna här i Guatemala är väldigt stängda för sociala rörelser – för folkets röster. Det är den grupp som massmedierna sist citerar och bjuder in att prata, eftersom de säger sanningen om de problem folket i Guatemala upplever. Massmedierna har kopplingar till företag och politiker och de styr därmed innehållet på ett sätt som passar dem. Och tyvärr är det som passar dem oftast inte sanningen”, säger Oscar medan han slår ut med händerna i en irriterad gest.

”När de stora medierna väl uppmärksammar protester tenderar de att illigitimera sociala aktörer. Om de berättar om en fredlig protest till exempel, så omnämner de dem som protesterar som los inconformes ,”oliktänkande” eller ”de som blockerar våra vägar här i Guatemala”. På det viset stigmatiserar de dessutom den sociala kampen och de berättigade krav som folket ställer. Det snedvrider informationen”, säger Oscar och förklarar att Waqib’Kejs information fungerar som en motpunkt till detta.

”I tv-programmet Siwan Tinamit och i våra andra kommunikationskanaler är, tvärtom, de som bjuds in folk från baserna i de sociala rörelserna. De som upplever problemen får själva komma till tals och prata till punkt”, förklarar han.

TV-programmet Siwan Tinamit drivs av Waqib’ Kej med finansiering av Latinamerikagrupperna. Det sänds i tv-kanalen Vea canal som når folk på landsbygden, vilket ger dem möjlighet att följa frågor som berör dem, såväl som stadsbefolkningen som annars inte nås av vad som händer på landsbygden i deras land. Nyhetsprogrammen brukar även läggas upp på internet.

Brett påverkansarbete

Men TV-programmet är långt ifrån det enda påverkans och kommunikationsarbetet som Waqib’Kej gör. Förra året tog Waqib’Kej, även det med Latinamerikagruppernas stöd, fram en kommunikationsstrategi. Den ligger till grund för allt deras påverkansarbete, vilket görs på bred front.

Några viktiga komponenter är t.ex. relationer med alternativ och oberoende media både lokalt, nationellt och internationellt, allianser med andra strategiska organisationer, presskonferenser och pressmeddelanden, marscher och protester som påtryckningsform, möten med beslutsfattare och organisering av forum för konst för medvetandegörande, för att bara nämna några saker.

Lokal radio når många

En annan effektiv strategi har varit deras relation med Radios Comunitarios, icke kommersiella radiokanaler som drivs på lokal nivå och som folket på landsbygden lyssnar mycket på. Många guatemalteker är fortfarande analfabeter och urfolk har dessutom en tradition av att kommunicera via tal, framför skrift. Waqib’Kej och dess medlemsorganisationer förser de lokala radiokanalerna med redan färdiga nyhetssändningar, intervjuer, ljudinspelningar från presskonferenser och reportage och på så sätt sprids informationen effektivt på flera håll.

”Beroende på vad det är vi sänder om, kan vi distribuera material till så många som 50-70 radios comunitarios runt om i landet”, berättar Oscar uppenbart nöjd på rösten.

”På så sätt når en avkoloniserad och demokratiskt gjord information folk på landsbygden, som annars inte har så stor tillgång till media, eller bara snedvriden sådan”, avslutar Oscar.

Vill du vara med och stödja Waqib’ Kejs påverkansarbete för att mänskliga rättigheter, kollektiva rättigheter och naturens rättigheter ska följas? Lämna ett bidrag till Latinamerikagrupperna så ser vi till att Waqib’Kej kan fortsätta sitt viktiga arbete med kommunikation och påverkan i Guatemala!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika