I samband med världshungerdagen, den 16 oktober, lyfter den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina matsuveränitet som en hållbar jordbruksmodell. Ett alternativ som innebär att vår mat produceras småskaligt, lokalt anpassat och klimatsmart.
Världshungerdagen instiftades av FN i syfte att öka medvetenheten om hunger, undernäring och fattigdom. Enligt FAO, Förenta nationernas livsmedels -och jordbruksorganisation, bor 70 procent av jordens fattigaste och hungrande på landsbygden och är beroende av jordbruket för sitt levebröd.
Latinamerikagruppernas samarbetspartner La Via Campesina menar att hungern inte är en konsekvens av brist på odlingsbar mark utan till stor del beror på en jordbruksmodell som prioriterar internationell handel istället för mat till det egna folket.
– Småskaligt familjejordbruk är det enda klimatsmarta matproduktionssystemet. Vi småskaliga jordbrukare producerar 70 procent av världens mat med endast 24 procent av all jordbruksmark, framhäver Chavannes Jean-Baptiste, ledare i småbrukarrörelsen Mouvement Paysan Papaye och Cloc-Via Campesina i Haiti.
Historiskt och även idag använder sig småbrukare av mer hållbara metoder för livsmedelsproduktion som både tar hänsyn till naturen och är minst lika effektiva som det storskaliga och giftigare industriella jordbruket. Cloc-Via Campesina kräver därför att framtida internationella klimatöverenskommelser ska utgå från naturensrättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen.
– Världens ledare står för en ”grön” ekonomi, som syftar till att sätta pris på våra naturresurser. Detta är en ny typ av kolonisering som förvandlar oss småbrukare till lantarbetare i tjänst hos de multinationella företagen, menar Jean-Baptiste och fortsätter:
– Vi småbrukare vill behålla vår mark för att skydda moder jord och producera hälsosamma livsmedel för att försörja oss själva och alla människor som inte producerar i våra lokala samhällen.
Text: Oscar Barajas
Foto: Latinamerikagrupperna
FAKTA: Förutom tillgång till mat innefattar matsuveränitet rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Vikten av att ställa om till småskaligt familjejordbruk och handel är central för att hindra och möta de klimatförändringar som världen står inför. Något som också understryks i FN-rapporten Wake up before it’s too late.