I samband med världshungerdagen, den 16 oktober, lyfter den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina matsuveränitet som en hållbar jordbruksmodell. Ett alternativ som innebär att vår mat produceras småskaligt, lokalt anpassat och klimatsmart.

Världshungerdagen instiftades av FN i syfte att öka medvetenheten om hunger, undernäring och fattigdom. Enligt FAO, Förenta nationernas livsmedels -och jordbruksorganisation, bor 70 procent av jordens fattigaste och hungrande på landsbygden och är beroende av jordbruket för sitt levebröd.

Latinamerikagruppernas samarbetspartner La Via Campesina menar att hungern inte är en konsekvens av brist på odlingsbar mark utan till stor del beror på en jordbruksmodell som prioriterar internationell handel istället för mat till det egna folket.

– Småskaligt familjejordbruk är det enda klimatsmarta matproduktionssystemet. Vi småskaliga jordbrukare producerar 70 procent av världens mat med endast 24 procent av all jordbruksmark, framhäver Chavannes Jean-Baptiste, ledare i småbrukarrörelsen Mouvement Paysan Papaye och Cloc-Via Campesina i Haiti.

Historiskt och även idag använder sig småbrukare av mer hållbara metoder för livsmedelsproduktion som både tar hänsyn till naturen och är minst lika effektiva som det storskaliga och giftigare industriella jordbruket. Cloc-Via Campesina kräver därför att framtida internationella klimatöverenskommelser ska utgå från naturensrättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen.

– Världens ledare står för en ”grön” ekonomi, som syftar till att sätta pris på våra naturresurser. Detta är en ny typ av kolonisering som förvandlar oss småbrukare till lantarbetare i tjänst hos de multinationella företagen, menar Jean-Baptiste och fortsätter:

– Vi småbrukare vill behålla vår mark för att skydda moder jord och producera hälsosamma livsmedel för att försörja oss själva och alla människor som inte producerar i våra lokala samhällen.

Text: Oscar Barajas
Foto: Latinamerikagrupperna

FAKTA: Förutom tillgång till mat innefattar matsuveränitet rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Vikten av att ställa om till småskaligt familjejordbruk och handel är central för att hindra och möta de klimatförändringar som världen står inför. Något som också understryks i FN-rapporten Wake up before it’s too late.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika