Genom fönstren som omger hela den runda salen målas en imponerande bild av centrala Asunción. Utsikten är slående och det är lätt att glömma allvaret som alltjämt ligger i luften. Salen i Nationalkongressen är iordningställd för en öppen debatt kring massakern vid Curuguaty som uppstod i samband med en konflikt kring markområdet Marina Kue som ligger i Curuguaty. Massakern i Curuguaty har kommit att bli ett av de tongivande fallen i den latinamerikanska kampen för småbrukares rätt till mark.

Den 15:e juni 2012 fick Paraguays poliskår order om att avhysa de småbrukarfamiljer som bodde på markområdet vid namn Marina Kue eftersom det sades vara privat egendom. Småbrukarna hade bosatt sig på marken då den enligt dokumentation är statsägd sedan 1967 och därmed ingår i en jordreform som ger dem rätt att bosätta sig där samt bruka marken. Avhysningen blev en våldsam polisaktion där 320 poliser gick till attack mot de cirka 60 bönderna som bestod av kvinnor, män och barn. Utkomsten – 17 döda; 11 bönder och 6 poliser. Varifrån ordern om polisaktionen kom är omtvistat, men det är allmänt känt att massakern i Curuguaty gav de konservativa högerpartierna möjligheten de letat efter för att avsätta den dåvarande folkligt valda socialistiska presidenten Fernando Lugo. Sedan dess sitter Horacio Cartes, affärsman och representant från högerpartiet Colorado, som president.

Salen är fullsatt och folk har satt sig i fönstersmygarna när debatten öppnas. Debattpanelen består av en representant för de dödade böndernas familjer, en senator, en regeringsrepresentant samt sakkunniga historie- och rättskännare. Trots alla historiska skeenden, rättsliga termer, snåriga juridiska resonemang och undvikande svar uppdagas en klar bild. De som hålls fängslade och står inför rätta idag är bönder från Marina Kue som sägs ha dödat de sex poliserna. Inga poliser utreds för de elva bönder som dödades. Idag ligger istället ett förslag om att omvandla Marina Kue till ett reservat trots att bönderna som fortfarande bor kvar på marken lämnar vittnesmål om att där inte finns någon skog att bevara. Det som kommer att skyddas är soja- och marijuanaplantage; monokulturer och privata intressen.

”No vamos a salir de Marina Kue” – ”Vi kommer inte att lämna Marina Kue”, – kvinnlig småbrukare bosatt i Marina Kue och släkt till offren i massakern.

Beslutsamheten och styrkan bakom hennes ord griper åhörarna i salen. Bönderna kommer inte att ge upp kampen och de har utlåtanden från sakkunniga samt organisationer, såsom CONAMURI, bakom sig, men räcker det? Kommer böndernas död att utredas? Kommer fler bönder att dödas för att skapa ett reservat bestående av soja och marijuana? Det som är tveklöst är att en avhysning kommer att möta motstånd av småbrukarna och därmed kanske skörda fler oskyldiga offer.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter