Rapporten, Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil, granskar markinvesteringar som görs i Brasilien genom den globala jordbruksfonden TIAA-CREF Global Agriculture LLC (TCGA). Bakom rapporten står Latinamerikagrupperna, GRAIN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien) och Inter Pares (Kanada).Svenska Andra AP-fonden investerar tillsammans med en amerikansk och två kanadensiska pensionsfonder genom TCGA. Pensionsfonderna vägrar specificera vilken mark de har köpt, samtidigt som de hävdar att de följer strikta hållbarhetsriktlinjer i sina investeringar. Men vi har kunnat identifiera några av de gårdar de köpt i de södra delarna av delstaterna Maranhão och Piauí, där markkonflikter och landgrabbing är utbredd. Köpen har gjorts genom en affärsman som anklagas för att använda våld och mord för att lägga beslag på mark.

I Brasilien är ”grilagem” utbrett. Det är en langrabbing-process som innebär att företag och inflytelserika personser inhägnar allmän mark och med hjälp av privata säkerhetsstyrkor tvingar bort lokalbefolkningen, som ofta använt marken i generationer. De ordnar sedan äganderätter genom tyst medgivande från lokala myndigheter och politiker.

Den mark som AP2 och de andra pensionsfonderna köpt används för storskaliga industrijordbruk med grödor som t.ex. sojabönor och sockerrör. Den kraftiga besprutningen av den här typen av odlingar, som ofta sker med hjälp av flygplan, påverkar människor, jord och vatten. Lokalsamhällen lämnas utan anständiga jobb, utan ersättning och den mat som produceras exporteras någon annanstans. Människor som protesterar och kämpar för sin rätt till mark möts ofta av hot och våld. Ibland går det så långt att de mördas.

Rapporten visar att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar.

I rapporten uppmanar vi AP2 och de andra pensionsfonderna att lämna sina investeringar i jordbruksmark och säkra att den mark som de har förvärvat illegalt eller genom landgrabbing återförs till lokalsamhällena.

Andra AP-fonden har investeringar värda totalt ca 5 miljarder kronor i jordbruksmark. 30 procent av investeringarna finns i Brasilien. Deras investeringar är en del i en större utveckling där många pensionsfonder har börjat investera i jordbruksmark. Detta då det ses som en säker investering då efterfrågan på mark beräknas öka när jordens befolkning växer och det behövs mer livsmedel, bränsle och annat som är beroende av jordbruksmark.

 

Läs om rapporten i Svensk media:

Bilaga Storlek
Rapporten: ”Foreign pension funds and land grabbing in Brazil 1.5 MB

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion